I den aktuella studien är syftet att undersöka hur pedagoger interagerar med elever under skolmåltiden samt att undersöka ljudnivån under lunchtid. Studien ska även ge en bild över  pedagogers inställning till den pedagogiska lunchen. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är observationer i fyra olika skolmatsalar samt 35 enkäter besvarade av pedagoger i årskurserna sex till nio. För att analysera interaktioner mellan pedagoger och elever har Yrjö Engeströms utvecklade modell av verksamhetsteorin använts. Teorin är utvecklad från Vygotskijs aktivitetsteori och innefattar många ramfaktorer pedagogen förhåller sig till under den pedagogiska lunchen. För att analysera ljudnivån har lombardeffekten använts som teoretisk utgångspunkt. Denna teori grundar sig i att en person höjer sin röst omedvetet i förhållande till bakgrundsljud, högre ljudnivå i bakgrunden resulterar i högre samtalsvolym. Studiens resultat visar pedagoger prioriterar socialt samspel i den pedagogiska lunchen för att bygga goda relationer med elever i en avspänd miljö. Observationerna visade att pedagogerna har en generellt positiv inställning i samtal med elever vid matbordet. Många pedagoger ansåg att ljudnivån påverkade den pedagogiska lunchen negativt. Resultatet visade även att ljudnivån skiljde sig från skola till skola, vilket kan bero på ett flertal komponenter, så som matsalens utformning, möblering och antal närvarande elever.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa på högstadiet, i södra Sverige, resonerar kring rösten som arbetsverktyg och nyttjandet av rösthjälpmedel i undervisningen. I studien inkluderades även högstadieelevers uppfattning om lärarens röst och kommunikation som instrument i undervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med fyra idrottslärare och fyra elever. Svaren transkriberades och analyserats med inspiration av en fenomenografisk ansats. Lärarnas uppfattningarom hur de använder sin röst som ett arbetsverktyg varierar. Resultaten av denna studie visar att lärare i idrott och hälsa i olika utsträckning reflekterar över hur de använder sin röst och att detta inte sker på daglig basis. Lärarnas åsikter om rösthjälpmedel varierade och de lyfte fram vikten av ökad kunskap om tekniska hjälpmedel. Elevernas uppfattning om lärares röst och kommunikationen varierade också, och ett gemensamt tema var att relationen mellan lärare och elev påverkades av detta. Eleverna tyckte att lärarens röst, användandet av olika röstlägen och kompletterande kommunikationsstrategier med hjälp av kroppsspråket var viktiga och att dessa påverkade relationen mellan lärare och elev. Denna relation var viktig för att få en god undervisning. Slutsatsen är att det behövs en ökad kunskap om både röstteknik och olika rösthjälpmedel.

One important aspect of stage performance for non-classical singers is stage monitoring. Amplified instruments along with drums often compete in frequency and sound level which affects the audibility on stage, both in detail and as a whole. This study qualitatively examines the non-classical singer’s creation of vocal expression linked to stage monitoring by collecting experiences from both singers and sound engineers. A survey answered by 40 singers, equal men and women, and interviews with 2 sound engineers aims to display the conditions of the matter where the ability to skilled and responsive communication is essential. This is the main theme of the study. The topics discussed are non-classical singers’ creative expression linked to audio technology and vocal pedagogy, conditions of audibility in stage performance such as acoustics, genre and technical equipment used for stage monitoring. Due to audibility on stage, changes occur in the voice’s amplitude, dynamic range, timbre and pitch. Poor monitor sound make singers uncomfortable when the focus gets placed on problem-solving rather than creating an artistic expression for the audience. Adjustments in stage monitoring during a live show requires communication between the singer and sound engineer, either hidden or in plain sight, depending on the overall condition of the performance. This study suggests that stage monitoring therefore affects the quality of stage performance. Loudspeaker monitoring tends to create high sound levels on stage and due to the directional characteristics of these speakers, the singer is limited to the “sweet spot”. In-ear monitoring on the other hand is less harmful to the ears, provides a more detailed monitor-mix independent of a sweet spot. However, this creates a sense of absence as well as musical and social disconnection. A design study has therefore been constructed using a stage monitor with an unconventional directional characteristic both vertically and horizontally.