Syftet med arbetet är att få en djupare förståelse för lyssning och vad som karaktäriserar ett bra samspel. Genom arbetet ville jag se hur en jazzensembles samspel påverkas och utvecklas när vi inte hörde oss själva.  I arbetsprocessen har jag med hjälp av mina medmusiker och en studiotekniker spelat in ett flertal exempel där vi inte hörde oss själva, samt inspelningar med medhörning för att kunna jämföra skillnader och resultat. Jag har genom dialoger med mina medmusiker, och från inspelningarna av våra studiotillfällen, kunnat analysera vår upplevelse kring hur momentet påverkade samspelet och improvisationen över en blandad jazzrepertoar. Efter analys av alla inspelningar har jag insett att jag behöver fler speltillfällen över en längre period för att kunna dra definitiva slutsatser. Tendenserna som observerats är att utan referenspunkter för vårt eget spel saknade vi självförtroendet och förmågan till samspel. Ett övningstillfälle krävde för mycket tid och förberedelse för att kunna användas som övningsmetod.  Med hjälp av forskningen har jag funnit tydliga ljudexempel på olika typer av spänning i improviserad musik, och hur samspelet påverkar spänning och release. Genom analys av dessa exempel har jag fått en djupare förståelse för samspel och lyssning som musiker i en jazzensemble.

En undersökning om HRTFs effektivitet när spelandet sker med ett öra.

Denna uppsats jämför vilken av två olika inspelningar som är att föredra då konsumenten lyssnar på musik i sitt hem med en 5.1 konsumentanläggning. Inspelningarna som jämförs är gjorda med amplitud- och tidsskillnad.  Ett lyssningstest gjordes då tio stycken ljudtekniker fick lyssna och jämföra de två olika inspelningar sittande i fyra olika positioner. Resultatet visade att tidsskillnad var att föredra oberoende av var lyssnaren sitter. Vad detta beror på är oklart då de attribut som utvärderades sällan gav något signifikant resultat.

This thesis presents an adaptive tuning system that can be described as a dynamic Just Intonation tuning system, being compatible with equally tempered instruments. The tuning system is called Hermode Tuning (HMT) and the tuning used as comparison for evaluation is the standardized western tuning, the equal tempered tuning. This study investigates preferences for these two musical tuning systems, depending on whether the tunings are presented on a piano or with woodwind instruments. A listening test was done with students at the Falun Conservatory of Music, including both a vertical listening (intervalls) and a horizontal listening (cadenses and musical compositions) of Hermode tuned musical material. Overall the results showed no significant preferences for either tuning system irrespectively of what instrument it was presented with. The clearest results was that of a misjudged just intonated perfect third on the piano and a preference for an adaptively tuned piano presented in a simple harmonic structure, with a parameter setting of HMT 70%. Materials for comparison was partly taken from Hermode´s own website, but overall the attitude towards these sequenses (using a likert scale of one to five) showed a low expected value. This shows the complexity of the topic and no general conclusions regarding the choice of intonation or tuning system could be done for the presented material.

Detta examensarbete är en förstudie där väl lyssningsanpassade rum har undersökts både objektivt och subjektivt med syftet att kunna identifiera och tolka allmänna akustiska fenomen som uppstår, och upplevs, samt upplysa läsaren om dessa. Rapporten behandlar ljudfysik så som akustik och våglära, ljudteknikerns roll, psykoakustik, kontrollrum och teknisk utrustning. De mätningar och lyssningstest som utförts har alla utgått ifrån den tänka lyssningspositionen som sedan ställts mot specifika krav och rekommendationer från AMS (Audio Measurement Standards) och EBU (European Brodcasting Union). Lyssningstesten har gjorts efter EBU-standard. Även intervjustudier har genomförts med erfarna ljudtekniker. I Slutsats och Diskussion jämförs objektiva mätdata med lyssningstest, där likheter och slutsatser om lyssningen dras. / This thesis is a preliminary study in which high quality listening environments have been investigated both objectively and subjectively with the purpose to identify and interpret general acoustic phenomenon that occurs, and how they are percieved, as well to enlighten the reader about these. The report deals with sound physics such as acoustics, an audio engineer's role, psychoacoustics, control rooms and technical equipment. The measurements and listening tests performed have all been done from the intended listening position which were then set against specific requirements and recommendations from AMS (Audio Measurement Standards) and EBU (European Broadcasting Union). Listening test have been made according to EBU standards. Also interviews were conducted with experienced audio engineers. In Conclusion and Discussion objectively measured data is compared with the listening tests, where similarities and conclusions about listening are drawn.

This study examines the effects of imitating other musicians on one’s instrument as well as how this impacts one’s playing. Furthermore, it seeks to illuminate the question of what the ear notices first when listening non-analytically to music with the goal of copying a certain way of playing. The result of the work would be demonstrated at a concert with mostly original music. A selection of musicians and recordings to imitate was made, and the imitation happened on 8 different occasions with varying constellations and different musicians participating. During the process it was made clear that the musician’s ear mainly picks up on the overall feeling and attitude of soloists, but also some small details such as nuances in timbre and intonation. In the preparation of the concert some songs were more or less tailored to a certain way of playing, inspired by the recordings. The resulting concert clearly shared some characteristics with some of the recordings, as well as having little in common with others.

Lyssningsläsning är ett relativt outforskat område inom svenskämnet, det finns dock paralleller att dra till forskning om lyssnande, läsförståelse och högläsning. I detta examensarbete presenteras en fallstudie över vilka effekter lyssningsläsning kan ha på läsförståelse, men även vilka effekter lyssnings¬läsning kan ha när det kommer till läsglädje. Det görs jämförelser mellan gemensam lyssnings¬läsning och högläsning. Slutligen förs en diskussion om huruvida lyssningsläsning egentligen handlar om lyssnande eller läsande. Med ansats i Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen och stöttning undersöks huruvida elever med lässvårigheter kan gynnas av att få lyssna på inlästa böcker, men även hur elever utan lässvårigheter kan få använda lyssningsläsning som ett inspirationsverktyg för att öka läsglädje. Eleverna i den undersökta klassen har möjlighet att välja mellan att lyssningsläsa och att läsa en fysisk bok vid tyst läsning. Resultatet av intervjuerna visar att de elever som väljer att lyssningsläsa i större utsträckning har läs¬svårigheter. Klassläraren ser en vinst i att alla elever får välja att lyssningsläsa för att öka känslan av inkludering i klassen. Ytterligare ett resultat av att erbjuda lyssningsläsning är vara att motivationen att läsa ökar hos de elever som inte tycker om att läsa.

Studien ligger inom ämnesområdet Audiovisuella studier och bygger på en undersökning av vrid- och skjutreglage i en mjukvaru-equalizer. Syftet med studien är att utforska användarens upplevelse och vad reglagen erbjuder användaren i form av affordance och agency. Undersökningen bygger på en equalizer med två utformade gränssnitt för skjutreglage respektive vridreglage som i sin tur presenterades för en utvald deltagargrupp i ett användartest, följt av semi-strukturerade intervjuer med varje deltagare under och efter utfört användartest. Studien visar att vridreglagen erbjuder en högre grad precision för användaren och att den horisontella utplaceringen av reglagen ansågs hjälpa lyssningen. Resultaten talade för att den horisontella utplaceringen möjliggör att användaren uppfattar gränssnittet trots avsaknad av visuell information.

There are many useful guidelines and theories to be found on mixing and mastering. One of these statements is that the monitoring level affects how well one can detect and evaluate the Dynamic Range Compression (DRC) when mixing. However, some of the sources that support this idea are contradictory as to whether a low or high monitoring level is better for this purpose. No previous research on this subject has been found, even though monitoring levels are presumed to be essential for the mixing and mastering engineer. The aim of the study was to investigate if the monitoring level will affect the listeners’ detection threshold for DRC when applied to a vocal track. For this, one higher and one lower monitoring level was chosen, and a simple up-down method was used to obtain the X50 in each monitoring condition, in which these were compared. The results indicate that the monitoring level does not affect the listeners’ threshold of detection for DRC. Moreover, it can be stated that the monitoring level in which the participants had the most habit of working in did not affect the result either. This research can be used to take more informed decisions regarding monitoring levels and to revisit some previous observations.

One important aspect of stage performance for non-classical singers is stage monitoring. Amplified instruments along with drums often compete in frequency and sound level which affects the audibility on stage, both in detail and as a whole. This study qualitatively examines the non-classical singer’s creation of vocal expression linked to stage monitoring by collecting experiences from both singers and sound engineers. A survey answered by 40 singers, equal men and women, and interviews with 2 sound engineers aims to display the conditions of the matter where the ability to skilled and responsive communication is essential. This is the main theme of the study. The topics discussed are non-classical singers’ creative expression linked to audio technology and vocal pedagogy, conditions of audibility in stage performance such as acoustics, genre and technical equipment used for stage monitoring. Due to audibility on stage, changes occur in the voice’s amplitude, dynamic range, timbre and pitch. Poor monitor sound make singers uncomfortable when the focus gets placed on problem-solving rather than creating an artistic expression for the audience. Adjustments in stage monitoring during a live show requires communication between the singer and sound engineer, either hidden or in plain sight, depending on the overall condition of the performance. This study suggests that stage monitoring therefore affects the quality of stage performance. Loudspeaker monitoring tends to create high sound levels on stage and due to the directional characteristics of these speakers, the singer is limited to the “sweet spot”. In-ear monitoring on the other hand is less harmful to the ears, provides a more detailed monitor-mix independent of a sweet spot. However, this creates a sense of absence as well as musical and social disconnection. A design study has therefore been constructed using a stage monitor with an unconventional directional characteristic both vertically and horizontally.