Arbetet berör frågeställningen om en gradvis ökning av dissonanta intervall i tre kompositioner påverkar uppfattningen av en cutscene. Med hjälp av tidigare forskning kring människans relation till musikaliska intervall och med ytterligare research, skapades en artefakt. Undersökningen genomfördes med 27 personer i olika åldrar där varje deltagare fick se och lyssna på en cutscene tillsammans med musik och sedan svara på ett antal frågor i en intervju. Det fanns tre testgrupper där skillnaden var att musikstyckena hade olika grad av dissonanta intervall. Resultatet visade att alla musikstyckena upplevdes sorgliga men att de gradvis ökade dissonanserna skapade en ångestfylld känsla, medan kompositionen med minst dissonanser upplevdes vara mer hoppfull än de andra två. Majoriteten upplevde dock inte att dissonanserna uppgav en obehaglig känsla. I en vidarutveckling av studien hade fler testpersoner i olika åldrar som deltog och en utveckling av artefakten varit önskvärt.

Arbetets syfte var att undersöka hur dynamisk spelmusik med inslag av dissonans påverkar en spelares möjlighet att lösa ett pusselspel. I bakgrundskapitlet beskrivs spelmusikens historia från linjära loopar till dynamisk musik, den dynamiska musikens användningsområden och studier som gjorts om dissonans och konsonans. En förstudie kring pusselspel och dynamisk komposition gjordes och ett pusselspel utvecklades med ett ledtrådssystem baserat på dissonans. Dynamisk musik med inslag av dissonans visade sig kunna påverka en spelares möjlighet att lösa ett pusselspel genom både negativ påverkan på spelarens känsloläge och som guidande feedback. Dess påverkan kan variera beroende på om den har en avledande eller en ledande funktion då det kan tolkas olika beroende på individ. En mer omfattande studie med mindre märkbara grafiska element och med tydligare dissonanser krävs för att kunna se ett tydligare samband. Studier med andra spel- och musikgenrer och studier med fokus på andra musikkulturer vore också intressanta.

I arbetet mot en hållbar samhällsutveckling spelar näringslivet en viktig roll. Nyckelaktörer i processen är personer med ansvar för frågorna inom företagen, ett ansvar som återfinns i befattningen miljöchef. Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll samt vilka förväntningar de möts av och hur dessa hanteras. Ingen liknande tidigare publicerad studie som har en utgångspunkt i samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll och förväntningarna miljöcheferna möts av har identifierats. Avsnittet om tidigare forskning fokuserar därför på tre närliggande forskningsområden. Valda teorier är Erving Goffman och det dramaturgiska perspektivet, Björn Eriksson och den sociala interaktionen samt Leon Festinger och den kognitiva dissonansen. Ett teoretiskt urval tillämpas i studien och empirin har samlats in genom tio semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med miljöchefer i Sverige. Samtliga var medlemmar i den ideella föreningen Näringslivets Miljöchefer. Resultatet visar att samtliga miljöchefer har någon form av flytande roll, det vill säga ingen distinktion återfinns mellan den privata och professionella rollen. Framförallt strukturella faktorer framkommer som avgörande för rollfördelningen. Samtliga miljöchefer möter ett brett spektrum av förväntningar kopplat till deras yrkesval. Hantering av förväntningarna sker huvudsakligen genom: icke-acceptans och ingen förändring av beteende samt acceptans och förändring av beteende. Förväntningarna och hanteringen av dessa ser inga gränser, utan flyter fritt mellan den privata och den professionella rollen. / In the transition towards a sustainable development the private sector plays an important role. Key actors in this process are environmental managers. The purpose of the study is to examine the interplay between environmental managers' private and professional role, the expectations they encounter and how these are managed. This research area is previously unexplored and the environmental manager is rarely in focus of academic studies. To bridge this gap, our chapter on previous research focuses on adjacent findings. Our theoretical framework is Goffman and the dramaturgical perspective, Eriksson and social interaction, and Festinger and cognitive dissonance. Empirical data was collected through ten semi-structured interviews with theoretically sampled environmental managers in Sweden. We found that all managers have some type of undistinguishable roles and structural factors emerge as crucial for the interplay of roles. All managers in the study face a wide range of expectations related to their career choice. The expectations are mainly managed through: non-acceptance and no change in behaviour, or acceptance and change of behaviour. Expectations and how they are managed sees no boundaries, flowing freely between the private and the professional role.

The essay concerns corporation’s usage and consumer’s attitude towards the phenomenon Big Data. The aim is to analyse whether corporation-management and future ambitions concerning consumer data coincide with attitudes and opinions of today's consumer, and how these opinions reflect consumer behaviour online. The essay is limited to focus on how companies use consumer data in order to better understand and improve the efficiency of their marketing. A self-composed analyse-model was created using previous studies concerning Internet-usage in Sweden, previous management analysis of corporations use of Big Data combined with theory of Cognitive Dissonance. A questionnaire was then created with the analyse model as foundation. The results show that the respondents were not fully aware of their electronic footprints. An increased awareness leads to the respondents not fully trusting the Internet services they use. In summary, when the community build its functions around Internet or when companies create services that leads to a feeling of dependence, consumers tend to neglect their opinions in favour for their behaviour. Concern over what happens to their consumer data is affected only when a future scenario is presented which the respondents not yet are dependent of.

I bakgrunden beskrivs musikaliska intervall och hur de klassas som antingen dissonantaeller konsonanta beroende på deras karaktär, vilket är centralt för detta arbete. Utöver dettabehandlas tidigare forskning kring musik och musikaliska intervall kopplat till känslor.Problemformuleringen tar upp frågeställning samt att tillvägagångssätt för undersökningenbeskrivs. Syftet med detta arbete är att undersöka hur en situation i ett datorspel kanuppfattas olika beroende på vad för musik som spelas i bakgrunden. Mer specifikt i dennaundersökning har två olika musikteoretiska egenskaper i melodi jämförts och hur det kanpåverka en spelare. Två musikstycken komponerades specifikt för denna undersökning ochvisades i samband med en inspelad spelsekvens. Till undersökningen har semistruktureradeintervjuer genomförts för att samla in information.Svaren i denna undersökning visade på att stycket med dissonanta förhållanden mellangrundton och meloditoner gjorde att situationen i videoklippet generellt uppfattades sommer hotfull, jämfört med stycket som innehöll konsonanta förhållanden mellan grundtonoch meloditoner.

This essay is based on a survey of student’s attitudes and knowledge about global warming. A survey was used to obtain answers. The questionnaire is divided into three different stages. Some whit knowledge- based questions, one whit self-assessing questions and some with selffulfilling questions. Several studies have been created to survey students’ attitudes and knowledge, to see if there are knowledge gaps among university student, and to see if the universities lack certain teaching components. In the results, it was noted that Karlstad’s students had relatively low level of knowledge and assessed their own knowledge relatively high to the actual knowledge they hold. The students felt that society cares about global warming to some extent, and they want to counteract global warming but at the same time adapt society to the climate of the future. As an Australian study, (Pfautsch . and Gray 2017), the Karlstad students had an equal view as the Australian students of how to evaluate various sources of global warming, for example, politicians, classic media and social media were ranked among all as very unreliable sources.

”When we enter the workplace we bring our loves, hates, anxieties, envies, excitement, disappointments and pride. We will meet and mix with others who have their own cares and concerns, their own emotional agenda.” (Fineman, 2003, s.1) Politiken är till för att ta beslut som är bra för landet och för befolkningen, utvalda politiker är med på valsedlar och blir sedan invalda i riksdagen utifrån valresultatet för att dessa personer besitter egenskaper som är önskvärda för partiet, för väljarna och för det arbete som skall utföras.Inom politiken granskas de beslut individen är med och tar, och i det bakomliggande arbetet inför ett beslut finns det individer som aktivt har det som sitt uppdrag att arbeta fram detta förslag till beslut. Bakom varje beslut finns en tanke, och bakom dessa tankar finns en vision, både från partiets synvinkel som individens. Oftast överensstämmer partiets vision med individens men hur hanteras de fallen där det inte gör det? Det borde finnas frågor där det tas beslut som inte alla individer i gruppen från början borde vara enhetligt överens om, men i och med att individen följer majoritetsbeslut kan detta vara en stor påfrestning för individen på ett personligt och psykologiskt plan.Individer är skapade med emotioner, och igenom uppväxten och socialiseringsprocessen skapar människan en grund med rätt och fel. Människan skapar värderingar, både sådana som vi själva väljer med rötter i vår uppväxt men ändå påverkade av det sociala klimatet vi lever i (Hochschild, 2012). En politikers uppdrag är att utföra ett arbete som är till för människor, trots detta verkar det inte som att politik liknas med en form av känslomässigt arbete. En politiker måste stå upp för och ta konsekvenserna av det beslut de tar, vilket är ett emotionellt arbete. Tidigare forskning är ofta fokuserad på arbeten som utförs inom vårdsektorn eller inom ramarna för socialtjänsten, dock finns det ingen som undersökt politikers emotionshantering. I alla emotionella arbeten förekommer det någon form av känslomässig hantering för att individerna skall kunna handskas med dessa uppkomna emotioner. Avsikten med denna uppsats är att undersöka om det förekommer motstridiga emotioner hos riksdagsledamöter och hur dessa hanteras.

<p>Enligt WHO är övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgå en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vän/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stå ut från massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad självbild/förändrad självbild. Kärnkategorin kognitiv dissonans sågs genomgående i alla kategorier. Den kognitiva dissonansen reduceras genom att en eller båda kognitionerna ändras så att de bättre stämmer överens eller genom att överbryggande kognitioner läggs till. Studiens kärnkategori, kognitiv dissonans, leder till tanken att för att operationen skall vara framgångsrik långsiktigt bör den opererade: 1) se sig som ansvarig för viktnedgången, 2) se sig som en smal/normalviktig individ och 3) tro att den är värd framgång.</p>

Enligt WHO är övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgå en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vän/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stå ut från massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad självbild/förändrad självbild. Kärnkategorin kognitiv dissonans sågs genomgående i alla kategorier. Den kognitiva dissonansen reduceras genom att en eller båda kognitionerna ändras så att de bättre stämmer överens eller genom att överbryggande kognitioner läggs till. Studiens kärnkategori, kognitiv dissonans, leder till tanken att för att operationen skall vara framgångsrik långsiktigt bör den opererade: 1) se sig som ansvarig för viktnedgången, 2) se sig som en smal/normalviktig individ och 3) tro att den är värd framgång.

Att köra eller inte köra is a qualitative study aiming to show how environmentally conscious people who utilizes cars deal with their dissonant behavior, but at the sametime maintain an identity as environmentally conscious. The study is based on the fact that a third of those who drive cars in the municipality of Växjö would like to decrease their use of cars while at the same time having the infrastructural conditions to utilize other means of transportation. The study investigates inner obstacles in the form of habits and lifestyle, but also the different strategies the motorists use to reduce their cognitive dissonance and maintain a green identity. The indicators show that the reason the majority of the motorists continue to utilize cars is part due to inner obstacles (it's adeeply rooted habit, but also a big part of their lifestyles), part due to that the individuals have defenses for their use of their cars, defenses designed to have a dissonance reducing effect. The indicators also show that the motorists value their family higher than the environment, and in this way they can legitimize many of their car uses. The study finds hints suggesting that the motorists associate good parenting with using cars and therefore risk another type of dissonance linked to parenthood if they should stop using cars. The majority of the motorists in the study have grown up in a rural environment suggesting that the car is a big part of a norm system linked to the motorists' cultural background, which in it self could be an explanation for why the individuals associate good parenting with the use of cars.