I arbetet mot en hållbar samhällsutveckling spelar näringslivet en viktig roll. Nyckelaktörer i processen är personer med ansvar för frågorna inom företagen, ett ansvar som återfinns i befattningen miljöchef. Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll samt vilka förväntningar de möts av och hur dessa hanteras. Ingen liknande tidigare publicerad studie som har en utgångspunkt i samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll och förväntningarna miljöcheferna möts av har identifierats. Avsnittet om tidigare forskning fokuserar därför på tre närliggande forskningsområden. Valda teorier är Erving Goffman och det dramaturgiska perspektivet, Björn Eriksson och den sociala interaktionen samt Leon Festinger och den kognitiva dissonansen. Ett teoretiskt urval tillämpas i studien och empirin har samlats in genom tio semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med miljöchefer i Sverige. Samtliga var medlemmar i den ideella föreningen Näringslivets Miljöchefer. Resultatet visar att samtliga miljöchefer har någon form av flytande roll, det vill säga ingen distinktion återfinns mellan den privata och professionella rollen. Framförallt strukturella faktorer framkommer som avgörande för rollfördelningen. Samtliga miljöchefer möter ett brett spektrum av förväntningar kopplat till deras yrkesval. Hantering av förväntningarna sker huvudsakligen genom: icke-acceptans och ingen förändring av beteende samt acceptans och förändring av beteende. Förväntningarna och hanteringen av dessa ser inga gränser, utan flyter fritt mellan den privata och den professionella rollen. / In the transition towards a sustainable development the private sector plays an important role. Key actors in this process are environmental managers. The purpose of the study is to examine the interplay between environmental managers' private and professional role, the expectations they encounter and how these are managed. This research area is previously unexplored and the environmental manager is rarely in focus of academic studies. To bridge this gap, our chapter on previous research focuses on adjacent findings. Our theoretical framework is Goffman and the dramaturgical perspective, Eriksson and social interaction, and Festinger and cognitive dissonance. Empirical data was collected through ten semi-structured interviews with theoretically sampled environmental managers in Sweden. We found that all managers have some type of undistinguishable roles and structural factors emerge as crucial for the interplay of roles. All managers in the study face a wide range of expectations related to their career choice. The expectations are mainly managed through: non-acceptance and no change in behaviour, or acceptance and change of behaviour. Expectations and how they are managed sees no boundaries, flowing freely between the private and the professional role.

The essay concerns corporation’s usage and consumer’s attitude towards the phenomenon Big Data. The aim is to analyse whether corporation-management and future ambitions concerning consumer data coincide with attitudes and opinions of today's consumer, and how these opinions reflect consumer behaviour online. The essay is limited to focus on how companies use consumer data in order to better understand and improve the efficiency of their marketing. A self-composed analyse-model was created using previous studies concerning Internet-usage in Sweden, previous management analysis of corporations use of Big Data combined with theory of Cognitive Dissonance. A questionnaire was then created with the analyse model as foundation. The results show that the respondents were not fully aware of their electronic footprints. An increased awareness leads to the respondents not fully trusting the Internet services they use. In summary, when the community build its functions around Internet or when companies create services that leads to a feeling of dependence, consumers tend to neglect their opinions in favour for their behaviour. Concern over what happens to their consumer data is affected only when a future scenario is presented which the respondents not yet are dependent of.

”When we enter the workplace we bring our loves, hates, anxieties, envies, excitement, disappointments and pride. We will meet and mix with others who have their own cares and concerns, their own emotional agenda.” (Fineman, 2003, s.1) Politiken är till för att ta beslut som är bra för landet och för befolkningen, utvalda politiker är med på valsedlar och blir sedan invalda i riksdagen utifrån valresultatet för att dessa personer besitter egenskaper som är önskvärda för partiet, för väljarna och för det arbete som skall utföras.Inom politiken granskas de beslut individen är med och tar, och i det bakomliggande arbetet inför ett beslut finns det individer som aktivt har det som sitt uppdrag att arbeta fram detta förslag till beslut. Bakom varje beslut finns en tanke, och bakom dessa tankar finns en vision, både från partiets synvinkel som individens. Oftast överensstämmer partiets vision med individens men hur hanteras de fallen där det inte gör det? Det borde finnas frågor där det tas beslut som inte alla individer i gruppen från början borde vara enhetligt överens om, men i och med att individen följer majoritetsbeslut kan detta vara en stor påfrestning för individen på ett personligt och psykologiskt plan.Individer är skapade med emotioner, och igenom uppväxten och socialiseringsprocessen skapar människan en grund med rätt och fel. Människan skapar värderingar, både sådana som vi själva väljer med rötter i vår uppväxt men ändå påverkade av det sociala klimatet vi lever i (Hochschild, 2012). En politikers uppdrag är att utföra ett arbete som är till för människor, trots detta verkar det inte som att politik liknas med en form av känslomässigt arbete. En politiker måste stå upp för och ta konsekvenserna av det beslut de tar, vilket är ett emotionellt arbete. Tidigare forskning är ofta fokuserad på arbeten som utförs inom vårdsektorn eller inom ramarna för socialtjänsten, dock finns det ingen som undersökt politikers emotionshantering. I alla emotionella arbeten förekommer det någon form av känslomässig hantering för att individerna skall kunna handskas med dessa uppkomna emotioner. Avsikten med denna uppsats är att undersöka om det förekommer motstridiga emotioner hos riksdagsledamöter och hur dessa hanteras.

<p>Enligt WHO är övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgå en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vän/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stå ut från massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad självbild/förändrad självbild. Kärnkategorin kognitiv dissonans sågs genomgående i alla kategorier. Den kognitiva dissonansen reduceras genom att en eller båda kognitionerna ändras så att de bättre stämmer överens eller genom att överbryggande kognitioner läggs till. Studiens kärnkategori, kognitiv dissonans, leder till tanken att för att operationen skall vara framgångsrik långsiktigt bör den opererade: 1) se sig som ansvarig för viktnedgången, 2) se sig som en smal/normalviktig individ och 3) tro att den är värd framgång.</p>

Enligt WHO är övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgå en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vän/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stå ut från massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad självbild/förändrad självbild. Kärnkategorin kognitiv dissonans sågs genomgående i alla kategorier. Den kognitiva dissonansen reduceras genom att en eller båda kognitionerna ändras så att de bättre stämmer överens eller genom att överbryggande kognitioner läggs till. Studiens kärnkategori, kognitiv dissonans, leder till tanken att för att operationen skall vara framgångsrik långsiktigt bör den opererade: 1) se sig som ansvarig för viktnedgången, 2) se sig som en smal/normalviktig individ och 3) tro att den är värd framgång.

Att köra eller inte köra is a qualitative study aiming to show how environmentally conscious people who utilizes cars deal with their dissonant behavior, but at the sametime maintain an identity as environmentally conscious. The study is based on the fact that a third of those who drive cars in the municipality of Växjö would like to decrease their use of cars while at the same time having the infrastructural conditions to utilize other means of transportation. The study investigates inner obstacles in the form of habits and lifestyle, but also the different strategies the motorists use to reduce their cognitive dissonance and maintain a green identity. The indicators show that the reason the majority of the motorists continue to utilize cars is part due to inner obstacles (it's adeeply rooted habit, but also a big part of their lifestyles), part due to that the individuals have defenses for their use of their cars, defenses designed to have a dissonance reducing effect. The indicators also show that the motorists value their family higher than the environment, and in this way they can legitimize many of their car uses. The study finds hints suggesting that the motorists associate good parenting with using cars and therefore risk another type of dissonance linked to parenthood if they should stop using cars. The majority of the motorists in the study have grown up in a rural environment suggesting that the car is a big part of a norm system linked to the motorists' cultural background, which in it self could be an explanation for why the individuals associate good parenting with the use of cars.

Klädindustrin är en av de industrier i världen som har störst utsläpp av föroreningar. Under det senaste århundradet, som ett resultat av den industriella revolutionen, har massproduktion och masskonsumtion av kläder ökat och blivit en vardaglig aktivitet i människors liv. Klädernas värde har utvecklats från att endast innebära skydd till att bli ett sätt för människor att uppnå självförverkligande och sitt ideala jag. Fast fashion dominerar idag klädindustrin vilket medför stora konsekvenser för både miljön samt människorna som är verksamma inom industrin. Syftet med denna uppsats är att undersöka de hinder som existerar för en globalt hållbar klädindustri. För att undersöka både konsumenters och producenters perspektiv används fokusgrupper och intervjuer som metoder. Resultaten analyseras med hjälp av teorin om kognitiv dissonans. Uppsatsens slutsats är att teorin om kognitiv dissonans kan vara ett användbart verktyg för att förstå mestadels konsumenternas men även producenternas perspektiv samt varför människor väljer att agera som de gör trots kunskap om den rådande klimatkrisen vilken klädindustrin bidrar till. / The clothing industry is one of the most polluting industries in the world. In the last century, as a result of the industrial revolution, mass production and mass consumption of clothes has become an everyday occurance in people’s everyday lives. The value of clothing has gone from mere protection to become an expression of how individuals choose to represent themselves and who they want to be. In most industrialized countries, fast fashion dominates the way the clothing industry is managed, which has great consequences for the health of the environment and the people working within the industry. The purpose of this bachelor thesis is to analyze the challenges that prevent the clothing industry from becoming a global and sustainable industry. Focus groups and interviews are used as methods to study both the consumers’ and the producers’ perspectives of the challenges and the results are analyzed by using the theory of cognitive dissonance. The study shows that the theory of cognitive dissonance could be a useful tool to explain mostly the consumers’ but also the producers’ understanding of the industry’s challenges and why they choose to act in the way they do despite growing knowledge of how the clothing industry affects the climate.

23 procent avbryter sin gymnasieutbildning i förtid. På samhällsnivå blir effekterna lägre skatteinkomster och ökade sociala utgifter. En person utan fullgjord gymnasieutbildning får ofta en svag anknytning till arbetslivet och det får konsekvenser för personens framtidsutsikter. Mot bakgrund av detta är syftet med studien att beskriva och analysera elevers upplevelser från gymnasietiden före deras avbrott. Syftet är vidare att beskriva och analysera vilket stöd eleverna menar hade kunnat förhindra avbrott. Frågeställningarna är: Hur upplever eleverna gymnasietiden före sitt avbrott i ett retroperspektiv? Vilket stöd anser eleverna de borde ha fått för att risken för avbrott skulle förhindrats? För att finna intervjupersoner kontaktade vi två Komvux och använde oss av ett urval genom självselektion och genomförde sex intervjuer. Analysen baseras på KASAM:s begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Analysen byggs även på begreppen kognitiv dissonans och brytpunkt. Resultatet är att majoriteten av informanterna hade problem i sitt privatliv som påverkade studierna negativt. Samtliga informanter är besvikna över de flesta lärare de haft. De hade önskat en mer personlig relation med lärarna samt att lärarna skulle varit mer insatta i deras situation. Resultatet visar även att de flesta önskar att studie- och yrkesvägledaren hade gett mer information om gymnasieprogrammen.

This study aims to investigate the conflicting relation between climate attitude and climate behavior in young adult people in Sweden. The purpose of the study is to understand more about consonance management which is a recent trend in dissonance theory. Consonance management contributes to an understanding of why these young people routinely hold contradictory opinions and discordant views. This should, according to dissonance theory, result in experiences of dissonance. Dissonance theory suggests that to reduce or eliminate dissonance, people need to change or reinforce their opinions, which does not happen in this case. Totally five young people participated in this qualitative interview study. The participants talked about their consumption behavior and their experiences about continuously acting against their attitudes about the climate. The data material is analyzed from a consonance management perspective with help of Giddens Self Identity Theory. The resultand analysis show that the participants consumption behavior is closely related to their identity. The participants however experience a dissonance when they act against their attitude, but their personal identity is more valued and are therefore resulting in greater meaningfulness in their everyday life. The conclusion is that continuing to consume is the better option because the maintenance of an identity presupposes a certain consumption behavior. This study contributes to an increased understanding of why these young people routinely hold contradictory opinions instead of changing their attitudes. This case suggests that the consonance perspective is more useful than the dissonance perspective.

<p>Ett beslut kan upplevas olika svårt och få effekter för beslutsfattaren eller någon annan individ. I denna studie undersöktes hur beslutsprocesser i samband med ett medicinskt ställningstagande påverkas av information om att en majoritet eller minoritet delar åsikten, samt om patienten i fallet har samma kön som en själv eller inte. I studien undersöktes även om det finns en tendens att välja en patient av det egna könet och hur orsaken till den egna och andras åsikt förklarades. Valet stod mellan vem av två patienter skulle prioriteras för att få genomföra en livsavgörande operation. I linje med förväntningar visade det sig att deltagare i minoritet tenderade att konsolidera sitt beslut mer än deltagare i majoritet. Tendensen var dock inte signifikant. Personer med en annan åsikt bedömdes som mer påverkade av andra än man själv eller personer med samma åsikt. Deltagare i minoritet blev dock mer säkra på beslutet vilket kan tolkas som konsolidering.</p>