Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Denna studie belyser hur unga kvinnor upplever att deras relationer på Instagram påverkar deras konsumtionsbeslut. Instagram har kommit att utgöra en stor del av urvalsgruppens medieanvändande och besöken på applikationen har för vissa blivit en given del av vardagen. Samtidigt har konsumtionen av konsumtionsvaror för samma målgrupp ökat. Ett samband som lade grunden till syftet av att se hur dessa två variabler kan vara beroende av varandra. Med hjälp av teorier kring parasociala relationer, konsumtion och identitetsskapande samt symbolisk konsumtion söks i denna studie motiven bakom konsumtion och hur dessa eventuellt uppstår genom relationer på Instagram. Studien är baserad på en enkätundersökning som nått 404 respondenter bestående av kvinnor mellan 18-30. Dess resultat talar tydligt för hur de relationer som byggs upp via applikationen har en återkommande roll av att inspirera och agera måttstock för livskvalitet utifrån vad som konsumeras. Då respondenterna angav kändisar som den kategori vilken påverkade urvalsgruppen mest till köp tolkades de parasociala relationerna som byggts upp via Instagram som den återkommande utlösande faktorn till konsumtion.

Enligt Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) bör det dagliga sockerintaget reduceras till ungefär 45 gram per person. I dag förbrukar den genomsnittliga svensken 109 gram socker dagligen vilket kräver en reducering på 59 procent. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av nationalekonomisk teori undersöka och analysera om staten kan förbättra folkhälsan genom införande av en sockerskatt. Konsumtion av drycker med tillsatt socker, glass samt konfektyr analyseras med hjälp av uppskattade priselasticiteter från studien av Gustavsen & Rickertsen (2013). Studiens samtliga priselasticiteter är negativa, vilket medför att en prisökning leder till reducerad efterfrågan. För att möjliggöra en reducering av konsumtionen med 59 procent beräknas nio skattesatser fram utifrån den svenska årliga konsumtionen av berörda produkter samt efterfrågans priselasticitet. Först redovisas en individuell skatt per varugrupp, vilket grupperas efter mängden det individuella hushållet konsumerar. Därefter beräknas produkternas viktade värde för att finna den procentuella andelen socker varje varugrupp innehar av den totala “sockervarukorgen”. Vidare redovisas en gemensam skattesats som fordras för den givna konsumtionsförändringen.

Background: As a result of financial liberalization and innovations, households now have access to cheap (mortgage) credit and are able to spend money, to pay it back later in life. With the low interest levels, debt level of households are rising to an alarming rate. In Sweden the debt to income ratio has risen from 90% in the beginning of the 1990s to 170% in 2010. There is a growing concern from several financial institutions regarding the debt level. The concern stems from the latest research on its effects on the general economy. The studies on the subject concludes that a high debt level can be an ignition of financial crises. The debts effect on consumption however, is ambiguous. Studies presents that high debt level can raise the consumption, but the relationship depends on whether the house prices rise, i.e. the consumption growth depends on a wealth effect. When the prospects of the general economy fails to remain positive the growth in consumption stagnates and during recessions consumption levels drops dramatically, which in turn deepens and prolongs the crisis. Purpose: The scope of the study is to examine the accumulation of debt and its effects on consumption. In light of the debt growth among Swedish households, and the rising prices of houses it is of importance to clarify in how debt growth affects the consumption. Method: To examine the growth in consumption and debt, a time-series analysis is applied. The period consists of quarterly observations between 1995 and 2013. Before being able to run the OLS, tests for stationarity and cointegration is required. The tests shows that stationarity is found at the first difference, and a cointegration between the variables at the original form of the data. As lagged variables is used, an autocorrelation test is needed. Positive autocorrelation is found in model four and five. The result of the test on the other models are either inconclusive or free from autocorrelation. Conclusion: A positive relation between debt and consumption can be found, however when a delay of the debt variable is included a somewhat negative relation appears. Thus, the results of the previous studies in the can be confirmed. The study, however shows that the negative impact of debt reveals itself earlier than what the previous studies found. / Bakgrund: Till följd av avreglering av finansmarknader och flertalet finansiella innovationer har hushåll möjlighet att anskaffa krediter mot återbetalning senare i livet. Med låga räntor har skuldsättningen växt till nivåer som oroar flertalet finansiella institutioner. I Sverige har skuldkvoten bland hushåll från 1990-talets mitt fram till 2010 skuldkvoten ökat från 90 % till 170 %. Oron av utvecklingen kan förklaras av den senaste forskningen inom området vars resultat visar på att hög skuldsättning kan vara en faktor som ligger bakom finansiella kriser. Däremot är resultatet gällande skuldens inverkan på konsumtionen något tvetydig. Forskning säger att skulden kan ha en positiv relation med konsumtionen, däremot pekar några studier på att detta ska vara en effekt av ökade huspriser och förmögenhetseffekter. Om utsikterna över ekonomin upphör att vara positiva kommer konsumtionen att minska och recessioner förlängas och fördjupas. Syfte: Studien syftar till att belysa vilken inverkan en ökad skuldsättning har på konsumtionen. Mot bakgrund av de ökade bostadspriserna och skuldsättning bland hushåll är det av vikt att klargöra relationen mellan de två. Metod: För att undersöka skuldtillväxten och dess effekt på konsumtionen används en tidsserieanalys. Med kvartalsdata har perioden mellan 1995 och 2013 undersökts, vilket har genererat en total på 75 observationer. Innan en OLS kan genomföras behövs data undersökas för stationaritet och kointegration. Stationaritet återfinns vid första differensen för samtliga variabler. Kointegration förekommer i original data, och därmed kan regressionen utföras på denna. I och med att laggningar av variabeln skuldsättning förekommer, har data testats för autokorrelation. Modell fyra och fem uppvisar positiv autokorrelation. Därefter är resterande modeller överhängande fria från autokorrelation. Slutsats: Ett positivt förhållande uppvisas mellan skuld och konsumtion. Däremot, när en fördröjning av skuldvariabeln införs uppvisas ett negativt samband mellan skuld och konsumtion. Resultatet från tidigare studier kan bekräftas, däremot verkar den negativa inverkan som skuld har på konsumtion uppvisa sig tidigare än vad befintlig teori specificerat.

I undersökningen behandlas frågeställningen: Hur och vilka varumärken använder ett urval ungdomar för att uttrycka identitet? Denna frågeställning behandlas eftersom det har funnits ett intresse för varumärken, konsumtion och identitet hos ungdomar. Under en workshop som genomfördes tre gånger, fick elever i en grundskola i Västerås en uppgift. I uppgiften skulle informanterna dokumentera och skriva ned sina varumärkeskonsumtioner under en hel dag. Därefter presenterades en ritad fiktiv person utifrån varumärkesdokumentationen de skapat. Intervjuer har skett vid ett av tillfällena med informanterna, för att få reda på mer information om den fiktiva personen och dennes varumärkeskonsumtion. Undersökningen resulterade även i en visuell gestaltning. Vid gestaltningen användes en spånskiva på 150x240 meter. På spånskivan sattes elevernas fotografier på varumärken och teckningar på de fiktiva personerna upp. Min intention var att rama in teckningarna och fotografierna. Därför målades spånskivan i ett vitt och gråtonigt fält. Fotografierna sattes på det vita fältet medan teckningarna sattes på det gråtoniga, för att rikta uppmärksamheten på det visuella materialet. Förhoppning var även att förstora fotografierna, vilket gjordes i skalan 15x15. Teckningarna var i originalstorlek det vill säga A4 ark.

Konsumtion av mode har gått från att tillfredsställa våra grundläggande behov till att vara ett sätt att uttrycka identitet, status och grupptillhörighet. Behoven möts genom mode, det går dock att ifrågasätta huruvida behoven är möjliga att tillfredsställa. Vår empiriska studie visar att unga kvinnors konsumtion av mode främst handlar om att uttrycka identitet, att belöna sig själv och att känna ett stärkt självförtroende. Mode är ett sätt att uttrycka sin personlighet. I uppsatsen diskuteras huruvida unga kvinnors konsumtion av mode går hand i hand med fast fashion konceptet. Vår empiriska undersökning visar att konsumtionen styrs av emotionella behov, däribland främst tillfredsställelse och självbelöning. Det visar att känslor är en viktig del som präglar konsumtionen och det kan konstateras att tillfredsställelsen som unga kvinnor eftersträvar inte är långvarig, vilket kan relateras till antagandet att unga kvinnors behov av mode påverkas av fast fashion konceptet som främjar en jakt på emotionell tillfredsställelse. Det går även att konstatera att psykologiska behov inte går att tillfredsställa på längre sikt, vilket är vad som kanske har gjort fast fashion konceptet så framgångsrikt då det väcker ett ha-begär och främjar psykologiska behov. / Program: Butikschef, textil och mode

<p>Uppsatsen handlar om unga tjejers konsumtionsvanor. Undersökningen har utförts på en gymnasieskola i Halmstad där vi utfört en kvantitativ studie på tjejer som går första året på gymnasiet. För att få en övergripande generell bild av deras konsumtionsvanor, framförallt shopping valde vi att rikta vår enkät mot fyra olika huvudteman som vi tror kan ha ett samband; tjejernas ekonomiska situation, mängden konsumtion, vilken roll konsumtionssamhällets riktade reklam har på dem samt om tillgänglighet till centrum kan påverka deras konsumtionsvanor. </p><p>Syftet med vår uppsats var att belysa och diskutera samt få en ökad kunskap och förståelse för hur den rådande konsumtionen och dagens massiva reklampådrag kan påverka unga tjejer.</p><p>Viktiga verktyg för vår tolkning och analys har framförallt Baumans teorier om vårt konsumtionssamhälle samt bland annat Erving Goffmans tankar kring roller och intrycksstyrning bidragit med.</p><p>Delar av vår enkätundersökning visas i form av tabeller och sammanställningar i resultatavsnittet. I vår presentation har vi jämfört olika resultat. De resultat som har tydliga samband har presenterats kring våra fyra huvudteman. Vår diskussion innehåller olika tankar om vad som huvudsakligen påverkar tjejernas konsumtionsvanor och vad som eventuellt kan leda till en fortsatt studie.</p>

<p>I dagens konsumtionssamhälle är det en tuff konkurrens bland företagen för att attrahera konsumenterna så pass mycket att de köper just deras produkter. För att göra detta måste företagen besitta information om kunderna (Kotler et al., 2002). Syftet med vår uppsats är att beskriva vad det är som påverkar konsumenten till att välja ett varumärke framför ett annat i samma produktkategori. Uppsatsen är konstruerad efter en deduktiv ansats, är kvalitativ och utgår ifrån modellen ”Konsumentens beslutsprocess” (Kotler et al., 2002, s.215).</p><p>Under teorikapitlet beskrivs symbolisk konsumtion, faktorer som påverkar konsumtionen och konsumentens beslutsprocess närmre. Fyra stycken kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet är sammanställt under rubriken empiri. Resultatet av intervjuerna analyserades och vi har kommit fram till följande slutsatser:</p><p>1. I modellens första steg ”Behovsuppkomst” ser vi att de främsta faktorerna som påverkar kommer från de närstående och då speciellt familjen. Motivation är även det en starkt bidragande faktor. </p><p>2. I modellens andra steg ”Informationssökning” fann vi att samtliga intervjuobjekt påverkats av de två faktorerna inlärning och grupper.</p><p>3. I modellens tredje steg ”Utvärdering av alternativ” finner vi koppling till den personliga faktorn ekonomisk situation.</p><p>4. I modellens fjärde steg ”Köpbeslut” drivs samtliga intervjuobjekten av samma motivationsfaktorer som tidigare. Grupper spelar även det en roll över inflytandet på köpbeslutsprocessen för de personer vi har intervjuat.</p><p>5. I modellens femte steg ”Efterköpsbeteende” finns en stor spridning av faktorer som påverkar. Efter köpet uppstår en lite speciell situation, det kan vara värt att nämna hur personlighet och självbild kan spela in på hur nöjd konsumenten är efter sitt köp. Vissa personer behöver uppskattning i större utsträckning än andra.</p>

I dagens konsumtionssamhälle är det en tuff konkurrens bland företagen för att attrahera konsumenterna så pass mycket att de köper just deras produkter. För att göra detta måste företagen besitta information om kunderna (Kotler et al., 2002). Syftet med vår uppsats är att beskriva vad det är som påverkar konsumenten till att välja ett varumärke framför ett annat i samma produktkategori. Uppsatsen är konstruerad efter en deduktiv ansats, är kvalitativ och utgår ifrån modellen ”Konsumentens beslutsprocess” (Kotler et al., 2002, s.215). Under teorikapitlet beskrivs symbolisk konsumtion, faktorer som påverkar konsumtionen och konsumentens beslutsprocess närmre. Fyra stycken kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet är sammanställt under rubriken empiri. Resultatet av intervjuerna analyserades och vi har kommit fram till följande slutsatser: 1.I modellens första steg ”Behovsuppkomst” ser vi att de främsta faktorerna som påverkar kommer från de närstående och då speciellt familjen. Motivation är även det en starkt bidragande faktor. 2.I modellens andra steg ”Informationssökning” fann vi att samtliga intervjuobjekt påverkats av de två faktorerna inlärning och grupper. 3.I modellens tredje steg ”Utvärdering av alternativ” finner vi koppling till den personliga faktorn ekonomisk situation. 4.I modellens fjärde steg ”Köpbeslut” drivs samtliga intervjuobjekten av samma motivationsfaktorer som tidigare. Grupper spelar även det en roll över inflytandet på köpbeslutsprocessen för de personer vi har intervjuat. 5.I modellens femte steg ”Efterköpsbeteende” finns en stor spridning av faktorer som påverkar. Efter köpet uppstår en lite speciell situation, det kan vara värt att nämna hur personlighet och självbild kan spela in på hur nöjd konsumenten är efter sitt köp. Vissa personer behöver uppskattning i större utsträckning än andra.