<p>I dagens konsumtionssamhälle är det en tuff konkurrens bland företagen för att attrahera konsumenterna så pass mycket att de köper just deras produkter. För att göra detta måste företagen besitta information om kunderna (Kotler et al., 2002). Syftet med vår uppsats är att beskriva vad det är som påverkar konsumenten till att välja ett varumärke framför ett annat i samma produktkategori. Uppsatsen är konstruerad efter en deduktiv ansats, är kvalitativ och utgår ifrån modellen ”Konsumentens beslutsprocess” (Kotler et al., 2002, s.215).</p><p>Under teorikapitlet beskrivs symbolisk konsumtion, faktorer som påverkar konsumtionen och konsumentens beslutsprocess närmre. Fyra stycken kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet är sammanställt under rubriken empiri. Resultatet av intervjuerna analyserades och vi har kommit fram till följande slutsatser:</p><p>1. I modellens första steg ”Behovsuppkomst” ser vi att de främsta faktorerna som påverkar kommer från de närstående och då speciellt familjen. Motivation är även det en starkt bidragande faktor. </p><p>2. I modellens andra steg ”Informationssökning” fann vi att samtliga intervjuobjekt påverkats av de två faktorerna inlärning och grupper.</p><p>3. I modellens tredje steg ”Utvärdering av alternativ” finner vi koppling till den personliga faktorn ekonomisk situation.</p><p>4. I modellens fjärde steg ”Köpbeslut” drivs samtliga intervjuobjekten av samma motivationsfaktorer som tidigare. Grupper spelar även det en roll över inflytandet på köpbeslutsprocessen för de personer vi har intervjuat.</p><p>5. I modellens femte steg ”Efterköpsbeteende” finns en stor spridning av faktorer som påverkar. Efter köpet uppstår en lite speciell situation, det kan vara värt att nämna hur personlighet och självbild kan spela in på hur nöjd konsumenten är efter sitt köp. Vissa personer behöver uppskattning i större utsträckning än andra.</p>

I dagens konsumtionssamhälle är det en tuff konkurrens bland företagen för att attrahera konsumenterna så pass mycket att de köper just deras produkter. För att göra detta måste företagen besitta information om kunderna (Kotler et al., 2002). Syftet med vår uppsats är att beskriva vad det är som påverkar konsumenten till att välja ett varumärke framför ett annat i samma produktkategori. Uppsatsen är konstruerad efter en deduktiv ansats, är kvalitativ och utgår ifrån modellen ”Konsumentens beslutsprocess” (Kotler et al., 2002, s.215). Under teorikapitlet beskrivs symbolisk konsumtion, faktorer som påverkar konsumtionen och konsumentens beslutsprocess närmre. Fyra stycken kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet är sammanställt under rubriken empiri. Resultatet av intervjuerna analyserades och vi har kommit fram till följande slutsatser: 1.I modellens första steg ”Behovsuppkomst” ser vi att de främsta faktorerna som påverkar kommer från de närstående och då speciellt familjen. Motivation är även det en starkt bidragande faktor. 2.I modellens andra steg ”Informationssökning” fann vi att samtliga intervjuobjekt påverkats av de två faktorerna inlärning och grupper. 3.I modellens tredje steg ”Utvärdering av alternativ” finner vi koppling till den personliga faktorn ekonomisk situation. 4.I modellens fjärde steg ”Köpbeslut” drivs samtliga intervjuobjekten av samma motivationsfaktorer som tidigare. Grupper spelar även det en roll över inflytandet på köpbeslutsprocessen för de personer vi har intervjuat. 5.I modellens femte steg ”Efterköpsbeteende” finns en stor spridning av faktorer som påverkar. Efter köpet uppstår en lite speciell situation, det kan vara värt att nämna hur personlighet och självbild kan spela in på hur nöjd konsumenten är efter sitt köp. Vissa personer behöver uppskattning i större utsträckning än andra.

Denna studie belyser hur unga kvinnor upplever att deras relationer på Instagram påverkar deras konsumtionsbeslut. Instagram har kommit att utgöra en stor del av urvalsgruppens medieanvändande och besöken på applikationen har för vissa blivit en given del av vardagen. Samtidigt har konsumtionen av konsumtionsvaror för samma målgrupp ökat. Ett samband som lade grunden till syftet av att se hur dessa två variabler kan vara beroende av varandra. Med hjälp av teorier kring parasociala relationer, konsumtion och identitetsskapande samt symbolisk konsumtion söks i denna studie motiven bakom konsumtion och hur dessa eventuellt uppstår genom relationer på Instagram. Studien är baserad på en enkätundersökning som nått 404 respondenter bestående av kvinnor mellan 18-30. Dess resultat talar tydligt för hur de relationer som byggs upp via applikationen har en återkommande roll av att inspirera och agera måttstock för livskvalitet utifrån vad som konsumeras. Då respondenterna angav kändisar som den kategori vilken påverkade urvalsgruppen mest till köp tolkades de parasociala relationerna som byggts upp via Instagram som den återkommande utlösande faktorn till konsumtion.

Symbolisk konsumtion blir allt mer framstående i dagens konsumtionssamhälle då ägodelar används för att förlänga, förstärka samt förbättra individers identiteter samt ställning och status inom olika grupper. Denna konsumtion, vilken är grundad i ett behov av bekräftelse och erkännande, har genom Internets utveckling och utbredning samt betydelse dessutom blivit allt mer enkel att visa upp med hjälp av sociala medier där en stor del av interaktion mellan individer numera sker. De sociala mediernas utbredning och de nya kommunikationskanaler de bildat har uppmärksammats av både företag och akademiker då dessa bland annat har erbjudit nya marknadsföringskanaler. Det har dessutom fastslagits att företag effektivt kan använda sociala medier som ett marknadsföringsverktyg. Individer har därtill visat sig påverkade rent psykiskt då det som exponeras på sociala nätverk mestadels är enbart positivt och ger intrycket av lyckliga och felfria liv. Huruvida individer kan influera varandra till symbolisk konsumtion inom dessa kontexter är dock något som forskningen inom området belyst i mindre grad. Denna studies syfte är att skapa en djupare förståelse för om och hur unga vuxna påverkas av samt påverkar varandra till symbolisk konsumtion via sociala nätverk. Detta genom identifierade viktiga faktorer inom de teoretiska områdena jagen, symbolisk konsumtion, influensprinciper samt social media. Således har studien ett deduktivt förhållningssätt då faktorer som visats influera individer till symbolisk konsumtion har utgjort underlag för studiens utförande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer vilka utformats utifrån de identifierade påverkande faktorerna, med tio stycken respondenter med varierande boendeort, livsstil och sysselsättning i åldrarna 20-25 år. Den slutsats vi drar är att influenser till symbolisk konsumtion via sociala nätverk har betydligt lägre effekt än influenser i verkliga livet, vilket beror på individers kritiska förhållningssätt till material som publiceras i dessa kontexter. Detta då studiens samtliga respondenter har visat sig tämligen motståndskraftiga för influenser på sociala nätverk då de uppfattar dessa som en kontext där vänner kan förställa sin virtuella identitet vilket gör dessa mindre trovärdiga och därmed mindre influerande i termer av symbolisk konsumtion. Influenser och dess effekt på sociala nätverk kan vidare bero på individers livssituation samt referensgruppers varande eller icke varande i termer av aktivitet på sociala nätverk.