Symbolisk konsumtion blir allt mer framstående i dagens konsumtionssamhälle då ägodelar används för att förlänga, förstärka samt förbättra individers identiteter samt ställning och status inom olika grupper. Denna konsumtion, vilken är grundad i ett behov av bekräftelse och erkännande, har genom Internets utveckling och utbredning samt betydelse dessutom blivit allt mer enkel att visa upp med hjälp av sociala medier där en stor del av interaktion mellan individer numera sker. De sociala mediernas utbredning och de nya kommunikationskanaler de bildat har uppmärksammats av både företag och akademiker då dessa bland annat har erbjudit nya marknadsföringskanaler. Det har dessutom fastslagits att företag effektivt kan använda sociala medier som ett marknadsföringsverktyg. Individer har därtill visat sig påverkade rent psykiskt då det som exponeras på sociala nätverk mestadels är enbart positivt och ger intrycket av lyckliga och felfria liv. Huruvida individer kan influera varandra till symbolisk konsumtion inom dessa kontexter är dock något som forskningen inom området belyst i mindre grad. Denna studies syfte är att skapa en djupare förståelse för om och hur unga vuxna påverkas av samt påverkar varandra till symbolisk konsumtion via sociala nätverk. Detta genom identifierade viktiga faktorer inom de teoretiska områdena jagen, symbolisk konsumtion, influensprinciper samt social media. Således har studien ett deduktivt förhållningssätt då faktorer som visats influera individer till symbolisk konsumtion har utgjort underlag för studiens utförande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer vilka utformats utifrån de identifierade påverkande faktorerna, med tio stycken respondenter med varierande boendeort, livsstil och sysselsättning i åldrarna 20-25 år. Den slutsats vi drar är att influenser till symbolisk konsumtion via sociala nätverk har betydligt lägre effekt än influenser i verkliga livet, vilket beror på individers kritiska förhållningssätt till material som publiceras i dessa kontexter. Detta då studiens samtliga respondenter har visat sig tämligen motståndskraftiga för influenser på sociala nätverk då de uppfattar dessa som en kontext där vänner kan förställa sin virtuella identitet vilket gör dessa mindre trovärdiga och därmed mindre influerande i termer av symbolisk konsumtion. Influenser och dess effekt på sociala nätverk kan vidare bero på individers livssituation samt referensgruppers varande eller icke varande i termer av aktivitet på sociala nätverk.