Sammanfattning Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013. Författare: Amanda Lindesson och Matilda Ödhall Handledare: Andreas Jansson Examinator: Anna Stafsudd Titel: Lagen om anmälningsskyldighet - Ur ett klientperspektiv Bakgrund: Lagen om revisorers anmälningsskyldighet innebär att revisorer i Sverige enligt lag är skyldiga att anmäla sina klienter då misstanke om ekonomisk brottslighet föreligger. Då såväl revisorer som deras klienter lyder under anmälningsskyldigheten, påverkas bägge parter av den. För revisorerna är det av stor vikt att ha en god relation till sina klienter och det blir därför av intresse att undersöka om anmälningsskyldigheten får några effekter på klientrelationen. För att undersöka detta krävs att bägge parters åsikt belyses för att slutsats ska kunna dras. I denna undersökning görs en jämförande undersökning på klienternas perspektiv mot tidigare genomförda undersökningar på revisorernas perspektiv. På så vis fås en helhets bild av båda parters åsikt om såväl anmälningsskyldigheten i sig och de eventuella effekterna på relationen dem emellan. Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga klienternas kännedom och inställning till anmälningsskyldigheten och om detta stämmer överens med revisorernas uppfattning om sina klienter. Vidare vill vi utforska ifall klientens faktiska kännedom och inställning påverkar förtroendet och om detta får effekter på relationen till dess revisor. Metod: Vi genomförde en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Denna enkät skickades ut till 1000 svenska aktiebolag och resulterade i 102 svar. Resultat/Slutsatser: Undersökningens slutsats visade att klienterna ställde sig positiva till anmälningsskyldigheten men att de även hade en låg grad av kännedom om dess innebörd. Detta stämde väl överrens med revisorernas åsikt om sina klienter. Vi fann vidare inga belägg för att anmälningsskyldigheten skulle inverkat på klienternas förtroende för revisorn och därmed leda till effekter på klientrelationen. Det är klientens förväntningar som påverkar deras förtroende för revisorn och dessa verkar inte ha förändrats tillföljd av anmälningsskyldigheten. Orsaken till det oförändrade förtroendet beror förmodligen på att klienterna redan införandet av anmälningsskyldigheten förväntade sig att revisorer hade till uppgift att upptäcka ekonomiska oegentligheter.

ABSTRACT Titel: Lagen Om Valfrihet: Kommun och konkurrens vid marknadsföring. Nivå: C uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Carina Eriksson och Mathias Berglund Handledare: Per-Arne Wikström Datum: Juni 2012 Syfte: Arbetet avser att undersöka om kommunal verksamhet kan och får konkurrera med privata utförare när det gäller marknadsföring. Vidare syftar uppsatsen till att ta reda på om kommunal verksamhet och privata aktörer konkurrerar på lika villkor. Metod: Vi har valt att implementerar en kvalitativ metod. Vi började med att utföra en datainsamling för att sedan gå vidare med att framställa relevanta intervjufrågor som vi tänker ställa till respondenterna. Utöver primärdata som använts består sekundärdata av bland annat väsentlig litteratur och vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet har vi inte kommit fram till något konkret svar om kommunen och privata aktörer får konkurrera på samma villkor när det gäller att marknadsföra sig. Utifrån det material vi tagit del av kan ett konstaterande ändå göras att de privata aktörerna har större möjlighet till variation i sin verksamhet, än vad kommunen har. Det vi däremot konkret har kommit fram till är att Hudiksvalls kommun kommer att konkurrensutsättas på en marknad de aldrig tidigare varit utsatt för. Förslag till fortsatt forskning: Att begrunda vidare forskning kring hur privata aktörer skulle påverkas om möjligheten till tilläggstjänster fanns för den kommunala verksamheten. Även hur branschen skulle påverkas av detta. Är de privata aktörerna ett bättre alternativ gentemot de kommunala? I det sistnämnda också huruvida privata aktörers vinstkrav och kommunala sparkrav har inverkan på verksamheten. Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till en bättre förståelse för hur kommunen får konkurrera på en marknad där privata aktörer verkar. Vi hoppas också att studien har väckt en vidare debatt för hur kommunen och privata aktörer påverkar varandra. Nyckelord: Marknadsföring, konkurrens, offentliga och privata aktörer, MIO-modell, SWOT analys, valfrihetssystem (LOV)

Försvarad demokrati är ett arbete som genom en diskursanalys tar sig en närmare titt på debatten år 2008 om en utökad FRA-lag med sikte på att kritiskt analysera hur partierna med hjälp utav olika diskurser behandlar och vrider begrepp för att få dem att överstämma med den egna idén om hur vi bör förhålla oss till hotet. Arbetet kommer också reflektera över hur vi i en allt mer flytande modern värld försöker gör det flytande och okända fast för att på så sätt få någon typ utav kontroll över det samhälle som vi skapat oss. Genom att belysa de politiska diskurserna kring hot och demokrati i debatten om en utökad FRA-lag bidrar arbetet till att skapa en förståelse kring hur människor i en demokrati med demokratiska ideal, så som integritet samt tryck- och yttrandefrihet, genom relationen till hot accepterar att bli systematiskt och storskaligt övervakade utav sin egen stat. Därav också övervakade av sin egen demokrati.

<p>Sammanfattning Nyhetssommaren 2008 kom i stor utsträckning att handla om spioner, radiovågor och massavlyssning. Riksdagen skulle fatta beslut om en ny signalspaningslag vilket väckte opinionen med argument om kränkt personlig integritet och ett nytt storebrorssamhälle i Sverige.     Medierna spelar stor roll för människors åsikter i politiska frågor. I den här uppsatsen har vi granskat delar av den rapportering som gjorde det möjligt för folket att skaffa sig en uppfattning i frågan om den nya FRA-lagen.   Syftet har varit att söka svar på vilka sakområden rapporteringen fokuserade på, om tendensen var överhängande positiv eller negativ, om frågan gestaltades som spel eller sak samt i vilken utsträckning olika källor kom till tals.   Studien är koncentrerad till veckorna omkring omröstningen i Sveriges riksdag, med start 13 juni och avslut 4 juli. De undersökta artiklarna har hämtats ur de fyra största rikstäckande tidningarna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Undersökningen genomfördes med kvantitativ innehållsanalys för att kunna presentera förekomsten av våra utvalda områden.  Undersökningen är en fallstudie av en speciell politisk situation och har inga ambitioner att uttala sig om rapporteringen i FRA-frågan utöver den avgränsade tidsperioden och de undersökta tidningarna.   Resultatet visar bland annat att artiklarna i stor utsträckning har en negativ tendens, att negativa källor få komma till tals i större utsträckning än positiva. Rapporteringens huvudsakliga fokus låg i lika stor utsträckning på protester mot lagen som på FRA-lagen i sig och en fjärdedel av artiklarna präglades av spelgestaltning.</p>

Sammanfattning Nyhetssommaren 2008 kom i stor utsträckning att handla om spioner, radiovågor och massavlyssning. Riksdagen skulle fatta beslut om en ny signalspaningslag vilket väckte opinionen med argument om kränkt personlig integritet och ett nytt storebrorssamhälle i Sverige.     Medierna spelar stor roll för människors åsikter i politiska frågor. I den här uppsatsen har vi granskat delar av den rapportering som gjorde det möjligt för folket att skaffa sig en uppfattning i frågan om den nya FRA-lagen.   Syftet har varit att söka svar på vilka sakområden rapporteringen fokuserade på, om tendensen var överhängande positiv eller negativ, om frågan gestaltades som spel eller sak samt i vilken utsträckning olika källor kom till tals.   Studien är koncentrerad till veckorna omkring omröstningen i Sveriges riksdag, med start 13 juni och avslut 4 juli. De undersökta artiklarna har hämtats ur de fyra största rikstäckande tidningarna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Undersökningen genomfördes med kvantitativ innehållsanalys för att kunna presentera förekomsten av våra utvalda områden.  Undersökningen är en fallstudie av en speciell politisk situation och har inga ambitioner att uttala sig om rapporteringen i FRA-frågan utöver den avgränsade tidsperioden och de undersökta tidningarna.   Resultatet visar bland annat att artiklarna i stor utsträckning har en negativ tendens, att negativa källor få komma till tals i större utsträckning än positiva. Rapporteringens huvudsakliga fokus låg i lika stor utsträckning på protester mot lagen som på FRA-lagen i sig och en fjärdedel av artiklarna präglades av spelgestaltning.

Försvarsmakten har sedan 1901 blivit försedd med soldater genom den allmänna värnplikten vilken nu avskaffats. Syftet med studien är att utifrån läsningen av ett antal offentliga dokument analysera den förändringsprocess som försvarsmakten befinner sig i vad gäller personalförsörjningen i övergången från ett allmänt till ett frivilligt försvar. De frågeställningar som utformats är: hur har Försvarsmaktens personalförsörjning sett ut tidigare? och hur anser de statliga offentliga dokumenten att Försvarsmakten kan arbeta för att försörja sig med den personal på frivillig grund som tidigare rekryterades genom lagen om totalförsvarsplikt? Metoden som används är att utifrån en hermeneutisk ansats göra en kvalitativ innehållsanalys av två statliga offentliga utredningar och en proposition. Resultatet visar att Försvarsmakten föreslås genomföra specifika förändringar för att i framtiden trygga sin personalförsörjning. Dessa förändringar gäller en frivillig grundutbildning, en målgruppsanpassad marknadsföring, införande av ett HR-centrum, förmånliga anställningsformer och en hjälp till vidare civil karriär. Slutsatsen är att Försvarsmakten genom olika strategier kan arbeta för att framstå som en attraktiv arbetsgivare för unga män och kvinnor.

Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av ståndpunkter från LO, TCO och Svenskt Näringsliv kring lagen om anställningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer på företag. Utifrån en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav på kompetens och flexibilitet utmanas välfärdssystemet och den arbetsreglering som kännetecknat och format Sverige.Uppsatsen frågar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt Näringsliv lägger i begreppet kompetens när de pratar om LAS och denna lag tar hänsyn till kompetens vid uppsägningar på grund av arbetsbrist i företag och i så fall hur.Slutsatser är att parterna verkar ha särdeles olika syn på hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillämpas. LO och TCO rör sig bort från det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillräckliga kvalifikationer och allmänna yrkeskunskaper. Svenskt Näringsliv begreppsliggör mer kompetens som något som kan sättas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero på att de representerar olika grupper på arbetsmarknaden och att man företräder olika intressen och kanske även olika ideologier.En annan slutsats är att LO och TCO tycker att lagen om anställningsskydd tar hänsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer på företag genom turordningsreglernas tillräckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal. Svenskt Näringsliv tycker däremot inte att lagen tar hänsyn till kompetens och att detta beror på att anställningstiden är kriteriet i turordningen istället för kompetens, som i sig inte täcks av tillräckliga kvalifikationer. / The final paper discusses the point of views between two central labor unions and one central employer union when it comes to the law of employment protection in Sweden and competence, in relation to the labor market of today and redundancies in companies and firms.  The aim and object with the paper is to ask how the three different unions define the word competence when they speak of the regulation of employment security and if this law takes competence within the employees in consideration when a company is faced with redundancies.  Conclusions made are that the three different unions differs when they speak about competence in relation to the emplyment protection law and that this can be reflected in the various groups that they represent and might even concern ideology to a certain point.

No description available.

This bachelor thesis concerns the impact of new media on thee-legal deposit in Sweden. The aim is to gain further knowledge onthe conceptions of digital media that are expressed in the textanalysed, and the impact of theese conceptions on the law ofe-legal deposit. It is commonly agreed that born-digital materialshould be comprised within legal deposit, but there seems to bedifferent views regarding the scope of what should be collectedwithin the law. The material analysed is the government bill onelectronic legal deposit from 2012 (Regeringens proposition2011/12:121). The method used is a discourse analysis inspired bythe theories of the french historian of ideas and social theoristMichel Foucault. Questions posed in this study are whichknowledge claims that can be found in the text about net producedand net distributed media content, and about the production andcirculation of this content. Another question posed is what impactthose conceptions and knowledge claims might have on theframing of the law on e-legal deposit in Sweden. The result of theanalysis is discussed in the light of the american media scholarHenry Jenkin’s theories on media convergence. The conclusion isamong other things that the statements in the text in a way shut outconceptions of a new media situation by clinging on to certaincriterias regarding what should be collected within the law one-legal deposit. Another conclusion is that it might be difficult tostick to the thought of completeness that always have been animportant idea concerning the law on legal deposit in Sweden.

<p>Bakgrund: Konsumenterna har ökat sina investeringar i finansiella instrument men kunskapen om dessa inte har ökat i samma takt. En del människor har inte varit medvetna om de risker som ett sparande i denna form innebär, utan har med förskräckelse sett sina sparade pengar försvinna när börsen gått dåligt. För att stärka konsumenternas ställning samt säkerhetsställa kvaliteten på bankers och fondbolags rådgivning infördes Lagen om finansiell rådgivning den första juli 2004. De viktigaste följderna av lagen är att nu får bara utbildade rådgivare ge råd till kunderna.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva de förändringar och det förändringsarbete som lagen medfört för FöreningsSparbanken, samt utreda lagens påverkan på privatrådgivarna. Dessa tillsammans ska hjälpa till att besvara frågan hur väl implementeringen lyckats. Eventuella skillnader mellan de studerade kontoren kommer även att åskådliggöras.</p><p>Slutsatser: Förändringar som skett i och med införandet av lagen är nya regler på en minsta utbildningsnivå samt dokumentationskrav. Som en direkt följd av detta har det skett en förändring i arbetssituationen. Alla respondenter är mycket positiva till förändringen och anser att det positiva övervinner de negativa. Det styrproblem som fanns innan lagen om att direktiven var oklara, kunskapen otillräcklig och motivationen låg är nu löst.</p> / <p>Background: The consumers have grown their investments in financial instruments but the knowledge of these has not grown in the same speed. Some people have not been aware about the risks that a saving in this form involve, but have without consideration watched as their saved money disappeared when the stock exchange done badly. To strengthen the consumer’s position and maintain the quality of bankers and fondbolags advice, the law about financial counseling was introduced the 1st of July 2004. The most important part of this law is that now only educated counselors are able to advise the customers.</p><p>Purpose: The purpose with this essay is to describe the changes the new law has resulted in for ForeningsSparbanken, and also investigate the law’s influence for private advisors. These two together should then help to answer the question on how well this implement has succeeded. Any differences between the studied offices will be illustrated.</p><p>Conclusion: The difference that has happened because the introduction of the new law is new rules on a smallest education level and also documentation requirements. As a direct result of this there has been a change in the working situation. All responding to this are very supportive to the change and thinks the positives overcome the negatives. The problem that was before the law was introduced with unclear directives, insufficient knowledge and motivation has now been solved.</p>