“Man skulle ju inte få för sig att söka upp någon som kan hjälpa en med psyket för då har man ju något fel på huvudet“ Det anses inte vara lika viktigt att lägga fokus på den psykiska rehabiliteringen under än skada i jämförelse med den fysiska återhämtningen. Trots att många som blir skadade upplever att den psykiska påfrestningen är den som ger störst effekt på individen. Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka psykiskt upplevda känslomässiga effekter en fysisk skada kan medföra och hur den skadade i så fall ansåg sig vilja ha hjälp med att hantera dessa känslor. Resultatet av studien visar på att respondenterna upplevde liknande känslor under respektives rehabiliteringsprocess samt att majoriteten av de tillfrågade önskade att de fått hjälp av en psykolog eller mental tränare under denna tid för att underlätta återgången till idrotten. Det som även framkom i resultatet var betydelsen av hur mycket tränaren involverade sig väl under rehabiliteringen.

”When we enter the workplace we bring our loves, hates, anxieties, envies, excitement, disappointments and pride. We will meet and mix with others who have their own cares and concerns, their own emotional agenda.” (Fineman, 2003, s.1) Politiken är till för att ta beslut som är bra för landet och för befolkningen, utvalda politiker är med på valsedlar och blir sedan invalda i riksdagen utifrån valresultatet för att dessa personer besitter egenskaper som är önskvärda för partiet, för väljarna och för det arbete som skall utföras.Inom politiken granskas de beslut individen är med och tar, och i det bakomliggande arbetet inför ett beslut finns det individer som aktivt har det som sitt uppdrag att arbeta fram detta förslag till beslut. Bakom varje beslut finns en tanke, och bakom dessa tankar finns en vision, både från partiets synvinkel som individens. Oftast överensstämmer partiets vision med individens men hur hanteras de fallen där det inte gör det? Det borde finnas frågor där det tas beslut som inte alla individer i gruppen från början borde vara enhetligt överens om, men i och med att individen följer majoritetsbeslut kan detta vara en stor påfrestning för individen på ett personligt och psykologiskt plan.Individer är skapade med emotioner, och igenom uppväxten och socialiseringsprocessen skapar människan en grund med rätt och fel. Människan skapar värderingar, både sådana som vi själva väljer med rötter i vår uppväxt men ändå påverkade av det sociala klimatet vi lever i (Hochschild, 2012). En politikers uppdrag är att utföra ett arbete som är till för människor, trots detta verkar det inte som att politik liknas med en form av känslomässigt arbete. En politiker måste stå upp för och ta konsekvenserna av det beslut de tar, vilket är ett emotionellt arbete. Tidigare forskning är ofta fokuserad på arbeten som utförs inom vårdsektorn eller inom ramarna för socialtjänsten, dock finns det ingen som undersökt politikers emotionshantering. I alla emotionella arbeten förekommer det någon form av känslomässig hantering för att individerna skall kunna handskas med dessa uppkomna emotioner. Avsikten med denna uppsats är att undersöka om det förekommer motstridiga emotioner hos riksdagsledamöter och hur dessa hanteras.

Bakgrund När offer för samhällsvåld söker vård på akutmottagningen tenderar deras psykiska besvär att inte uppmärksammas. Dessutom uppger sjuksköterskor att de känner sig dåligt förberedda och outbildade om samhällsvåld. Syfte Att belysa upplevelser och dessa psykiska konsekvenser hos personer som utsatts för samhällsvåld. Metod Systematisk litteraturöversikt över aktuellt kunskapsläge genomfördes med nio vetenskapliga artiklar. Resultat Negativa upplevda känslor och konsekvenser för patientens fortsatta liv var frekvent förekommande bland offer för samhällsvåld. Slutsats Patienter som utsatts för samhällsvåld behöver vårdmöten där deras psykiska skador tas omhand. Klinisk betydelse Sjuksköterskor på akuten skulle behöva djupare utbildning om dessa patienter för att kunna bemöta dem ur ett holistiskt perspektiv. / Background The psychological discomfort among the care seeking persons exposed to non-domestic violence tend to remain undetected by caregivers at the emergency care unit. Moreover, nurses state that they feel unprepared to deal with subjects related to non-domestic violence. Objective To illuminate the experiences and their psychological consequences on persons who are victims of non-domestic violence. Method A systematic overview of existing literature on the subject was conducted. Nine articles published in academic journals were selected. Results Negative perceived feelings and consequences for the patients’ ongoing life were common among victims of non-domestic violence. Conclusion Patients who are victims of non-domestic violence need to receive care for their psychological harm. Clinical impact Nurses at the emergency care unit would need to receive deeper knowledge during the course of their education in order to be able to care for these patients from a holistic perspective.

Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Att drabbas av bröstcancer medför ofta stora psykiska och fysiska påfrestningar och besvären kvarstår i många fall efter avslutad behandling. I dagsläget finns det endast begränsade rehabiliteringsalternativ för de som drabbats. Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet ger positiva effekter hos personer som drabbats av bröstcancer. Yoga är en träningsform som kombinerar fysisk aktivitet med meditativa tekniker och kan anpassas till deltagarens förutsättningar oavsett hälsotillstånd.  En ökad kunskap om yogans effekter kan ge sjuksköterskor en förståelse för hur yoga kan användas inom rehabilitering för att hjälpa den som drabbats av bröstcancer under återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av yoga vid bröstcancer, där den metodologiska aspekten belyser vilka fysiska och psykiska effekter yoga har på personer som drabbats av bröstcancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie där tolv randomiserade kontrollerade studier granskats och sammanställts för att svara på syftet.   Huvudresultat: Resultatet visade på fler förbättringar inom psykiska symtom än vid fysiska symtom. I resultatet framkom att yoga har en direkt effekt på fatigue och livskvalitet med en kvarstående effekt efter avslutad behandling jämfört med kontrollgrupper. Även resultatet för menopausala symtom visade på en tydlig minskning efter yogainterventionen. Däremot visade resultatet för sömnkvalitet endast på förbättringar om yoga utövades minst två gånger i veckan. Slutsats: Även om utfallet av litteraturstudien gav ett blandat resultat speglar huvudresultatet yogans positiva effekter på psykiska symtom hos personer som drabbats av bröstcancer. En ökad kunskap om yogans effekter kan ge sjuksköterskor en bättre förståelse för hur yoga kan användas inom rehabilitering med syfte att ge en förbättrad livskvalitet för den specifika patientgruppen. / Background: In Sweden, breast cancer is the most common form of cancer in women. Being affected by breast cancer often causes great mental and physical stress and the problems persist in many cases after treatment is completed. Currently, there are only limited rehabilitation options for those affected. Previous research has shown that physical activity produces positive effects in people suffering from breast cancer. Yoga is a form of exercise that combines physical activity with meditative techniques and can be adapted to the conditions of the participant regardless of state of health. An increased knowledge of the effects of yoga can give nurses an understanding of how yoga can be used in rehabilitation to help those affected by breast cancer during the recovery process.   Aim: The aim of this literary review was to describe the effects of yoga in breast cancer, where the methodological aspect highlights the physical and psychological effects yoga has on people affected by breast cancer. Method: A descriptive literary review where twelve randomised controlled studies have been reviewed and complied to answer the purpose. Main result: The results showed more improvements in psychological symptoms than in physical symptoms. The result showed that yoga has a direct effect on fatigue and quality of life with a lasting effect after completion of treatment compared to control groups. The results for menopausal symptoms also showed a clear decrease after the yoga intervention. In contrast, sleep quality results showed improvement only if yoga was practiced at least twice a week. Conclusion: Although the outcome of the literature study produced a mixed result, the main result reflects the yoga's positive effects on the mental symptoms of people suffering from breast cancer. Increased knowledge of the effects of yoga can give nurses a better understanding of how yoga can be used in rehabilitation with the aim of providing an improved quality of life for the specific patient group.