Denna studie belyser, utifrån min frågeställning kring hur skolans pedagoger samarbetar kring framtagning av hjälpverktyg, undervisning och uppföljning, olika former av samarbeten mellan specialpedagog och lärare. Detta är en semistrukturerad intervjustudie med en kvalitativ ansats. Mot bakgrund av tidigare forskning från bland annat Svärdemo Åberg (2003) och Alatalo (2011) gällande vikten av tillgång till hjälpverktyg för bättre resultat, är mitt syfte att vid sidan av samarbetet mellan pedagogerna också undersöka vilka hjälpverktyg som finns och används i undervisningen. Studiens resultat pekar även på vikten av kunskapsutveckling hos lärare och hur möten kan anordnas och ligga till grund för utbyte av kunskap och erfarenhet, mellan olika yrkesgrupper. Förutom förekomsten av hjälpverktyg belyser denna studie även informanternas olika former av samarbeten, med betoning på utvärdering och uppföljning av elevers utveckling samt planering av olika insatser i undervisningen.

Termen digitalisering var utgångspunkten för denna studie. Mer specifikt undersöktes (ILT) Inläsningstjänsten som redskap för att stötta studiehandledare och ge studiehandledningsstöd för skolelever, med fokus på flerspråkiga elever med arabiska som primärspråk. Forskning och litteratur åskådliggör betydelsen för digitalisering och studiehandledningsstöd för flerspråkiga elever. Genom kvalitativ metod insamlades empiri i form av intervjuer och observationer. I resultatet presenteras olika relevanta åsikter om ILT. Resultatet visar bland annat att det finns en relativt gedigen användning av digitaliserade lärverktyg hos alla respondenter. Samtidigt visar resultatet att användningen av ILT som studiehandledningsstöd är en aning svajig. Studiehandledarna uttrycker att det är svårt för elever som inte har läst standardarabiska att handledas med hjälp av ILT. Den starkaste sidan av ILT visar sig vara när verktyget används av eleven själv. Som effektivast skedde detta i de fall då eleven redan hade vissa färdigheter i standardarabiska.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka mellanstadieelevers attityder till elektroniska böcker i undervisningen. Detta gjordes genom fokusgruppsintervjuer i en femteklass där eleverna dagligen läste e-böcker via inläsningstjänst. Resultatet visade att de intervjuade eleverna var positiva till användningen men att ett fåtal elever skulle föredra att läsa i pappersböcker. Trots att eleverna var positiva konstaterade de att vissa aspekter med e-boken kan förbättras exempelvis genom att ha texten på skärmen och att kunna markera ord från den. Dessutom visade resultatet att en svårighet var de tekniska problem som uppstod. Dessa var långsamt internet och långsamma datorer som tog mycket värdefull lektionstid.

Lyssningsläsning är ett relativt outforskat område inom svenskämnet, det finns dock paralleller att dra till forskning om lyssnande, läsförståelse och högläsning. I detta examensarbete presenteras en fallstudie över vilka effekter lyssningsläsning kan ha på läsförståelse, men även vilka effekter lyssnings¬läsning kan ha när det kommer till läsglädje. Det görs jämförelser mellan gemensam lyssnings¬läsning och högläsning. Slutligen förs en diskussion om huruvida lyssningsläsning egentligen handlar om lyssnande eller läsande. Med ansats i Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen och stöttning undersöks huruvida elever med lässvårigheter kan gynnas av att få lyssna på inlästa böcker, men även hur elever utan lässvårigheter kan få använda lyssningsläsning som ett inspirationsverktyg för att öka läsglädje. Eleverna i den undersökta klassen har möjlighet att välja mellan att lyssningsläsa och att läsa en fysisk bok vid tyst läsning. Resultatet av intervjuerna visar att de elever som väljer att lyssningsläsa i större utsträckning har läs¬svårigheter. Klassläraren ser en vinst i att alla elever får välja att lyssningsläsa för att öka känslan av inkludering i klassen. Ytterligare ett resultat av att erbjuda lyssningsläsning är vara att motivationen att läsa ökar hos de elever som inte tycker om att läsa.