<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Denna studie visar att vokalisten tycks befinna sig i en mångsidig och inte helt okomplicerad position i ensemble. En position som präglas av såväl musikaliska som sceniska förväntningar, men även av en stark och ofrånkomlig koppling till kroppen. Vokalistpositionen kan också förstås som en underordnad position i förhållande till övriga instrumentalisters positioner inom ensemble. Dels utifrån den traditionellt västerländska synen på uppdelningen mellan kropp och sinne, natur och teknik. Samt dels utifrån förståelsen av sång som ett feminint kodat instrument och hierarkin manligt och kvinnligt. Syftet med studien är att undersöka fem vokalisters upplevelser av förväntningar i samband med ensemblespel, samt deras förhållningssätt till dessa. Uppsatsen bygger på fem vokalisters skrivna berättelser kring deras erfarenheter och upplevelser av att vara vokalist i ensemble inom populärmusik. Deras berättelser visar att det finns förväntningar på hur vokalister bör vara, samt vilka kunskaper de har och inte har i ensemblesituationen. Genom en sociologisk analys av studiens resultat framträder också medvetna och omedvetna strategier för att som vokalist uppnå fullt medlemskap i ensemblen, samt en indikation på vilka egenskaper som är kopplade till vokalistpositionen. Studien pekar avslutningsvis på att vokalister inte ges plats utan måste ta plats i ensemblen, en aspekt av musicerandet som även påverkar deras möjlighet till autenticitet som musiker.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för hur sångare använder och upplever olika verktyg för att forma och kommunicera musik, vilka verktyg de prioriterar samt vilken funktion dessa verktyg fyller. För att undersöka detta har jag utgått från olika teorier om musikalisk kommunikation samt ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv med fokus på kommunikation som en social process av teckenskapande. Jag har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med sångare som arbetar/arbetat professionellt med sång inom olika genrer. Resultaten visar att sångarnas musikaliska kommunikation formas och uttrycks genom ett användande av flera olika verktyg varav röstteknik, samspel, publikens förväntningar, personlighet och tradition är de viktigaste. Sångarnas användande och prioritering av dessa olika verktyg kan sammanfattas i olika övergripande förhållningssätt som sångarna har till sin musikaliska kommunikation, varav tradition och personlighet är de mest framträdande förhållningssätten. En slutsats är att en sångares musikaliska uttryck kan beskrivas som en väv av kommunikativa strukturer och att sångare strävar efter att gestalta helheter av dessa strukturer för att uppleva mening. En annan slutats är att sångare kan betona olika aspekter av den musikaliska kommunikationen vid olika tillfällen i musicerandet, att den sker på flera plan samtidigt samt att musikens sammanhang avgör hur den musikaliska gestaltningen formas. Jag vill slutligen tillägga att sångarens gestaltande av musikaliska helheter sker genom att skapa, tolka och imitera olika resurser i syfte att skapa en meningsfull kommunikation för både publik, medspelare samt med sångaren själv. / The study aims to demonstrate a deeper understanding in how singers can use different tools to shape and communicate music, and the order of priority and functions of these tools. To attain knowledge about this, I have applied different theories of musical communication, in addition to a multimodal and social semiotic perspective with focus on communication as a social process of sign making. This has been examined through qualitative interviews with eight active and former professional singers in various genres. The results show that the singers use many different tools to shape and communicate music, of which the most predominant are voice-technique, interplay, expectations from the audience, personality and tradition. The singers usage and priority of these tools can be summarised in different overall ways of musical communication, of which tradition and personality are the most conspicuous. One conclusion is that the musical expression of a singer can be described as a weave of communicative structures, and that the singers strive to achieve a wholeness of these structures to yield meaning. Another conclusion is that singers may emphasize different aspects of the musical communication at different stages in a performance, that this may occur at different levels simultaneously, and that the musical context decides how the musical communication is being shaped. Finally, I want to describe the singers’ function as achieving completeness in the musical expression by creating, interpreting and imitating different resources by using different tools, thereby creating a meaningful musical communication to the audience, in interplay with other musicians and the singer.

Syftet med undersökningen har varit att fördjupa kunskaper inom ämnet interpretation och hitta metoder för hur sångare och sångpedagoger kan arbeta med detta och ifall metoderna skiljer sig åt beroende på genre. I bakgrunden redovisas betygskriterierna på gymnasiet i ämnet sång, vilket också legat som grund för undersökningen. I undersökningen redovisas flera verksamma sångpedagogers syn och metoder gällande arbetet med interpretation, samt kvalitativa intervjuer med tre verksamma pedagoger samt kända metoder för hur verksamma pedagoger arbetar med detta. Undersökningen är uppdelad i två parallella processer. Den första delen behandlar intervjuerna ur pedagogisk vinkel. Den andra delen är en konstnärlig del då två metoder att arbeta med interpretation jämfördes i praktiken. Dessa ena av dessa metoder används av många sångpedagoger och benämns i undersökningen som “De fem V:na”. Den andra av dessa metoder har inspirerats av informanternas sätt att arbeta med interpretation och benämns i texten som “Det egna hopplocket”. Undersökningen visar på svårigheterna i att applicera en och samma metod på flera sånger och olika genrer. Undersökningen visar också på att trots att de flesta sångpedagoger anser att interpretation är en viktig del i sångarens arbete,  skiljer sig förhållningssättet till detta åt, beroende på lektionsupplägg, kunskap och intresse. Många sångpedagoger bildar sin egen uppfattning om vad interpretation är och hur hen arbetar med detta, vilket även avspeglar sig i undervisningen. Slutligen diskuteras vikten av variation kring arbetet med interpretation, samt svårigheterna med att undervisa inom ett så brett men ändå subjektivt ämne.

I denna studie har jag undersökt hur mitt musikaliska uttryck förändras och påverkas till följd av språkvalet mellan svenska och engelska. Texten och språket har varit i fokus för att se hur det bäst tillämpar mig som sångerska och låtskrivare. Anledningen till att jag utförde denna studie var att jag mer naturligt hittar ett uttryck och väljer att komponera min musik på engelska, trots att svenska är mitt modersmål. Därför ville jag undersöka hur mitt uttryck skildrar sig på det svenska språket, som bör ligga mig närmre om hjärtat.Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första är ett översättningsarbete där jag översätter två av mina egna befintliga låtar. Undersökningens andra del består av en inspelningsprocess där jag analyserar hur översättningarna påverkar min sångteknik och mina röstkvalitéer.Jag hoppas att med detta examensarbete kunna belysa olika styrkor och svagheter i språken, och se var jag lättare hittar mitt sound och hur jag som sångerska och låtskrivare vill låta.

Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka hur sångare inkluderas och exkluderas som en del av en ensemble, samt vilka didaktiska val läraren gör som bidrar till inkludering eller exkludering av sångaren. Forskningsfrågorna som ligger till grund för det självständiga arbetet var: På vilka sätt inkluderas sångaren som en del av en ensemble? På vilka sätt exkluderas sångaren som en del av en ensemblen? Vilka didaktiska val använder sig lärare av för inkludering och exkludering av sångare i ensemble? Resultatet genererades genom observationer av tre olika ensemblelärare på gymnasiets estetiska linje, vilket sedan analyserades utifrån teorin Community of practice, som bygger på att lärande sker i samspelet mellan människor inom given praktik. Resultatet visar att inkludering av sångaren uppstår till följd av en rad olika didaktiska verktyg, både genom att läraren låter instrumentspecifika instruktioner ta plats under den lärarledda tiden, att läraren medvetet inkluderar sångaren i ensemblens gemensamma förhandlande och genom att använda ett “språk” som anpassas till allas kunskapsnivå. Språkbruk och ordval är också sätt som läraren exkluderar sångaren på, dels genom att inte ge kunskap kring notbilden men också då läraren väljer att förenkla musiktermer. Det didaktiska verktyget att dela upp sångare och instrumentalister leder också till exkludering, vilket försätter sångaren i en position av icke fullt deltagande i ensemblen. Resultatet visar på att en större medvetenhet hos ensemblelärare, gällande vokalistpositionen och vad denna position innefattar, är nödvändig för att en så jämlik ensembleundervisning som möjligt ska kunna uppnås.

Abstract svenska Studiens syfte var att undersöka hur sångundervisning idag tar sig an interpretation, med inriktning på musikergymnasium. Idag känner många sångelever till begreppet och har varit i kontakt med det i sin undervisning, men då jag själv utbildades var så inte fallet. Denna studie undersöker därför om och hur utveckling skett på området. Interpretation är även ett bekant begrepp för den som ägnar sig åt exempelvis musikal, eller opera, men det är inte lika vanligt att man talar om begreppet inom jazzvärlden, således har jag valt att inrikta mig på att undersöka de afro- amerikanska genrerna, och med det avses för det mesta pop, soul, jazz, visa, blues. Studien använder sig av intervjuer, deltagande observationer, samtal och litteratur. Jag har närvarat vid två musikgymnasium, och informanterna i studien är sångerskor och sångpedagoger inom afro-genren. Analysen visar att inom litteraturen på området rör det sig främst om metodik för musikal och/eller opera, dock är dessa metoder även anammade inom de afro- amerikanska genrerna för det mesta. De måste dock modifieras och användas annorlunda då sångare inom afro- genren oftast icke har så givna scenarion att förhålla sig till som inom opera och musikal, vilket jag upptäckt under mina deltagande observationer vid två musikergymnasium. Detsamma framgår i de intervjuer jag genomfört.  Undervisningen i interpretation blir således ett verktyg för att utveckla sin förmåga till uttrycksfullhet.   Nyckelord: sångare, interpretation, jazz, utbildning, musikal, opera, sång. / Abstract The purpose of the study was to investigate how teaching song deals with interpretation, especially in the afro- american genre and with focus on music-profiled high schools in Sweden. A lot of younger students of music and song today are familiar with the concept, but so that was not the case when I was a student, so I wanted to examine what methods are used, and how. The literature mostly revolves around interpretation in relation to opera and musicals, so I wanted to examine what methods are used in the afro- American genres, such as pop, soul, folk, jazz and so on. The difference being that in those genres you don’t have the same elaborate story or scene to relate to as you do in opera and musical. I went about the study in several ways, all informants involved are singers and/or song- teachers, and I have interviewed, and observed, and discussed and read literature in order to find out just how interpretation is integrated with the song- education of young singers of today.   The analysis shows that often the same methods are used as in dealing with opera and musical, but the expectations on how you use these methods vary, and it is often more used as a technique to develop your skills of how to be express full in your singing, than to how you should act on stage. What you lose in the afro- american genres is the given scenario that often opera and musical- students have to take into consideration.   Key- words: singers, interpretation, jazz, education, musical, opera, song

Mitt projekt handlar om att vara jazzsångare och att reflektera över vad jag anser att en jazzsångare är. Det handlar också lika mycket om processen att utvecklats i min musikerroll och utforska de många aspekternas innebörd. I de individuella sånglektionerna hos Irene Sjögren under min kandidatutbildning har det inte varit en skarp skiljelinje mellan att vara sångare och musiker; båda ryms inom begreppet jazzsångare. Det reflekterar också mitt synsätt på min egen identitet som jazzsångare och att samtidigt vara bandledare.  Målet är därför att försvara jazzsångarens legitimitet som improvisatör och musiker, och redovisa projektet i en konsert som blir mitt personliga ”statement i jazzsång” tillsammans med en jazztrio. Jag konkretiserar en del av de aspekter som utgör en jazzsångare och samtidigt visar min process hur jag repeterade och planerade programmet för att lyfta fram dessa aspekter i konserten. Arbetetet fokuseras därför till stor del på musikledarskap och hur jag som jazzsångare leder mitt band för att uppnå en bra konsert. / <p><strong>Medverkande musiker</strong></p><p>Liselotte Östblom – sång </p><p>Filip Ekestubbe – piano </p><p>Josef Karnebäck – kontrabas </p><p>Emil Norman Kristiansen – trumset </p><p>Björn Arkö - tenorsaxofon </p><p></p><p><strong>Program </strong></p><p>Time Remembered (Bill Evans / Paul Lewis)</p><p>Night And Day (Cole Porter) Arr: Liselotte Östblom </p><p>Yardbird Suite (Charlie Parker / Eddie Jefferson)</p><p>Winter Sweet (Kenny Wheeler / Norma Winstone)</p><p>Very Early (Bill Evans / Carol Hall)</p><p></p><p>Be Bop Lives (Boplicity) (Miles Davis / Mark Murphy)</p><p>Arr: Liselotte Östblom, Björn Arkö </p><p></p><p>When Lights Are Low (Benny Carter / Spencer Williams)</p><p>Arr: Liselotte Östblom </p><p></p><p>Turn Out The Stars (Bill Evans / Gene Lees)</p><p>Cherokee (Ray Noble)</p><p>Prelude To A Kiss (Duke Ellington / Irving Gordon / Irving Mills)</p><p>Beautiful Love (Victor Young)</p>

No description available.