No description available.

No description available.

I detta konstnärliga masterarbete undersöks begreppet underscore i två olika kontexter: filmmusik och musikal. Syftet med detta arbete är att redogöra för och reflektera kring fyra processer när jag skrev underscore till en kortfilm och en musikal. Med hjälp av notexempel, klingande exempel och anteckningar från kommunikation mellan mig, min kollega och regissör redogörs för hur processerna sett ut och jämförelse görs. Slutligen redogörs resultatet av jämförelsen, och studien visar på att skillnaden egentligen inte är så stor i dessa två olika konstformer. I båda kontexterna är underscore något som bör betraktas som musik som inte får ta för stor plats, underscoret ska underbygga dramat och det som händer i filmen/musikalen. Två tydliga skillnader föreföll i jämförelsen: tid och teknik. I film är ofta en process kort, och teknik är en viktig parameter när man jobbar med tidskoder och redan filmat material. I musikal i detta exempel tog det ca två år att skriva musikalen och det diskuterades inga tidskoder eller exakta klipp någon gång.

Sommaren 2020 jobbade jag på en musikalproduktion på Malmö Opera som assisterande dirigent. Musikalen var Funny Girl, en semi-biografisk historia om Broadway-stjärnan och skådespelerskan Fanny Brice, som levde i början av 1900-talet. Handlingen handlar om hennes tid på Ziegfeld Follies, en enormt populär varietéklubb, och det stormiga förhållandet med entreprenören och hasardspelaren Nick Arnstein. Det var första gången jag skulle assistera en produktion, så jag visste mycket lite om vad jobbet innebar. Denna uppsats förklarar hur en musikalproduktion går till, jag går in i detaljer i repetitionsprocessen och förklarar vad jobbet som assistent innebär. Den bygger på vad jag lärde mig under dessa månader. Kunskapen förvärvades genom mycket iakttagande men också diskussioner med framförallt dirigenten och en av repetitörerna. I denna uppsats skriver jag om vad jag lärde mig om arbetsrollen, vad som förväntades och krävdes. Jag förklarar hur en repetitionsperiod går till, vilka andra arbetsroller man arbetar vid sidan av, och hur jag såg till att göra ett bra jobb. Förhoppningen är att någon kan läsa denna uppsats och lära sig något innan de ska assistera för första gången. Jag vill dela med mig av min kunskap till någon som kommer att assistera för första gången. Jag kommer från en bakgrund där jag har hållit på med mest klassisk musik. Jag skriver om vad det finns för skillnader emellan genren klassisk musik och musikal. Är det bara stilen på musiken som är skillnad eller är det hur man förhåller sig till den? Arbetet hade en bra timing i min karriär, jag är fortfarande en ung dirigent sett till min erfarenhet, då jag nu avslutar mina studier på Kungl. Musikhögskolan, men det matchade mina kunskaper. Den svåraste utmaningen var när jag skulle ställa mig på podiet och utan att ha fått träffa orkestern innan, dirigera igenom hela föreställningen på ett genrep. Detta är en situation en assistent ofta får uppleva. Varför sätter man unga (i erfarenhet men också ofta i ålder) dirigenter i en sådan svår och otacksam situation? / <p>Norrköpings Symfoniorkester</p><p>Hilding Rosenberg - Overtyr till Marionetter</p><p>Albert Schnelzer - Burn my letters, Remembering Clara</p><p>John Fernström - Den kapriciöse trubaduren</p><p></p>

Utifrån ett personligt intresse och bristande forskning kring skolmusikal uppstod idén om att ta reda på hur andra lärare arbetar med skolmusikal. Syftet med studien är därmed att fördjupa kunskap om att arbeta med skolmusikal. Undersökningen är kvalitativ och baserad på intervjuer av fem personer med erfarenhet av skolmusikal. Fyra av de intervjuade är lärare från mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Den femte var tidigare elev till en av de intervjuade lärarna. Informanternas svar har analyserats och diskuterats utifrån ramfaktorteori, styrdokument och tidigare forskning inom området. Något som arbetet resulterat i är hur olika ramfaktorer påverkar arbetet med skolmusikalprojekt och att dessa ramar skiljer sig mellan skolor och stadier. Andra resultat som framkommit är vilka faktorer skolmusikal för med sig, hur vissa skolor skapat traditioner inom skolmusikal, vilka motgångar som de stött på och aspekter som är viktiga att ha i åtanke vid skolmusikalprojekt.

Syftet med denna kvalitativa studie är att synliggöra på vilkasätt ämnessamspel förekommer i musikalundervisning på kulturskolor. Studien baseras på tvåsemistrukturerade gruppintervjuer med lärarlag som arbetar med musikal på kulturskolor iSverige. Gruppintervjuerna har analyserats utifrån ett maktperspektiv och fyra kategoriseringarav ämnessamspel. Studiens resultat visar hur det i musikalundervisningen på kulturskolornafrämst förekommer ett förenande ämnessamspel, men även ett delvist sammankopplandeämnessamspel. Hjälpande och omskapande ämnessamspel förekommer i särskildaundervisningssituationer och det finns en strävan hos lärarna att bedriva undervisning därförenande ämnessamspel förekommer. Det finns ett samband mellan ämnesgränser ochmaktförhållanden. Maktförhållanden utjämnas i samband med att ämnesgränserna upphör, ochär därför påtagligt i hjälpande och sammankopplande ämnessamspel, men inte i förenande ochomskapande ämnessamspel.

Abstract svenska Studiens syfte var att undersöka hur sångundervisning idag tar sig an interpretation, med inriktning på musikergymnasium. Idag känner många sångelever till begreppet och har varit i kontakt med det i sin undervisning, men då jag själv utbildades var så inte fallet. Denna studie undersöker därför om och hur utveckling skett på området. Interpretation är även ett bekant begrepp för den som ägnar sig åt exempelvis musikal, eller opera, men det är inte lika vanligt att man talar om begreppet inom jazzvärlden, således har jag valt att inrikta mig på att undersöka de afro- amerikanska genrerna, och med det avses för det mesta pop, soul, jazz, visa, blues. Studien använder sig av intervjuer, deltagande observationer, samtal och litteratur. Jag har närvarat vid två musikgymnasium, och informanterna i studien är sångerskor och sångpedagoger inom afro-genren. Analysen visar att inom litteraturen på området rör det sig främst om metodik för musikal och/eller opera, dock är dessa metoder även anammade inom de afro- amerikanska genrerna för det mesta. De måste dock modifieras och användas annorlunda då sångare inom afro- genren oftast icke har så givna scenarion att förhålla sig till som inom opera och musikal, vilket jag upptäckt under mina deltagande observationer vid två musikergymnasium. Detsamma framgår i de intervjuer jag genomfört.  Undervisningen i interpretation blir således ett verktyg för att utveckla sin förmåga till uttrycksfullhet.   Nyckelord: sångare, interpretation, jazz, utbildning, musikal, opera, sång. / Abstract The purpose of the study was to investigate how teaching song deals with interpretation, especially in the afro- american genre and with focus on music-profiled high schools in Sweden. A lot of younger students of music and song today are familiar with the concept, but so that was not the case when I was a student, so I wanted to examine what methods are used, and how. The literature mostly revolves around interpretation in relation to opera and musicals, so I wanted to examine what methods are used in the afro- American genres, such as pop, soul, folk, jazz and so on. The difference being that in those genres you don’t have the same elaborate story or scene to relate to as you do in opera and musical. I went about the study in several ways, all informants involved are singers and/or song- teachers, and I have interviewed, and observed, and discussed and read literature in order to find out just how interpretation is integrated with the song- education of young singers of today.   The analysis shows that often the same methods are used as in dealing with opera and musical, but the expectations on how you use these methods vary, and it is often more used as a technique to develop your skills of how to be express full in your singing, than to how you should act on stage. What you lose in the afro- american genres is the given scenario that often opera and musical- students have to take into consideration.   Key- words: singers, interpretation, jazz, education, musical, opera, song

Sättet på vilket vi upplever musikalteater har under de senaste åren genomgått ett skifte. Allt fler musikaler har gått ifrån att främst vara framförda live till att allt oftare vara inom ett producerat och inspelat format. Som musikproducent och musikalkompositör är jag fascinerad av detta skifte, och vilka möjligheter detta medför. Inom ramen för detta självständiga arbete på avancerad nivå utforskar jag möjligheterna i att komponera och producera musikal för inspelat medium, utifrån perspektivet av musik- och medieproduktion, och vilka konstnärliga möjligheter som uppstår när produktionstekniska aspekter tas hänsyn till under hela processen i skapandet av en musikalfilm. Genom reflektion kring hur musikaler görs idag, och hur modern teknologi och produktionstekniker kan påverka hur musikaler görs framöver, diskuterar jag olika produktionskoncept utifrån egna erfarenheter erhållna från detta projekt, och utifrån redan etablerade produktionsmetoder och teorier, såsom användandet av klicktrack inom musikproduktion, musikaliska metaforer, och mediatransformation. Jag diskuterar fördelen med att, som musikproducent, vara insatt i alla delar av processen, och drar slutsatsen att genom att ta hänsyn till produktionstekniska aspekter under hela skapandeprocessen uppstår nya konstnärliga möjligheter för narrativ och berättande inom musikalteater. / The way in which we experience musical theatre has shifted in the last few years. Rather than being performed live, musicals lean more often towards being within a produced and recorded format. As music producer and musical composer, I am intrigued by this change, and the possibilities it entails. Within this master’s project I explore the possibilities in composing and producing musical for the recorded medium, out of the perspective of music, and media production, and explore artistic possibilities when considering the production aspects during the entire process in creating a musical film. Reflecting on how musicals are being made right now, and how modern technology and producing techniques can affect how musicals could be made in the future, I discuss different production concepts I gather from my own experience working with this project, and previously existing production methods and theoretical ideas, such as the use of a click track while producing, musical metaphors, and media transformation. I discuss the benefits of, as music producer, having insight in every step of the process, and state that by considering production aspects of the project during the entire process, new artistic possibilities are created for musical narrative and further storytelling when creating musical theatre. / <p>Inkluderat som bilaga för detta självständiga arbete är ett videoklipp med utvalda delar från musikalfilmen <em>HAZEL - An Extravagant Musical</em>, som arbetet resulterat i.</p>

Behind the Star-Spangled Banners curtain – an ethnological analysis of the musical Hamilton The purpose of this study is to analyze how imagined communities are constructed in the musical Hamilton (2015) and how this affects a Swedish versus an American audience’s view of the American Revolution. Through five-semi structured interviews and one participatory observation from a constructivist point of view and Benedict Andersons theory regarding imagined communities I have investigated the following questions: How is the history and the hero constructed in the musical Hamilton? How does American nationalism differ from Swedish nationalism according to the participants of the study? In what way is the audience affected by the historiography portrayed in the musical Hamilton?    The results of the study show that there is a marked difference in the view a Swedish versus an American audience have regarding Hamilton. Where’s an American audience can feel and experience the history they are presented with; a Swedish audience tends to participate in a passive matter because of the imagined communities between countries in West. It also shows popular cultures impact on the construction of identity and communities, ultimately leading to the participation in an imagined community.

This thesis will discuss my work incorporating improvisation and musical freedom in music theatre.  The work concerns my written musical, which premiered in Kungasalen at KMH on 06/03/23 with my band and three actors. I will talk about my compositions and arrangements and how I’ve tried to add improvisational elements relevant to the story and characters. A big part of the rehearsal process has been letting the musicians take liberties with the written music and act on their impulses to avoid letting the music become stagnant. / <p>Repertoar:</p><p>Drömmen om en vän</p><p>1. "Avbrottet" (Johannes Annfält)</p><p>2. "Jingel Ett"</p><p>3. "Jingel Två"</p><p>4. "Hedwig i Spanien" (Chick Corea, John Williams. Arrangör: Johannes Annfält)</p><p>5. "Jingel Tre" (Johannes Annfält)</p><p>6. "Vill Du Jamma?" (Johannes Annfält)</p><p>7. "Jingel Ett Repris" (Johannes Annfält)</p><p>8. "Sista Chansen" (Johannes Annfält)</p><p>9. "Konflikten" (Johannes Annfält)</p><p>10. "Ångern" (Johannes Annfält)</p><p>11. "Dundersmask" (Johannes Annfält) </p><p>12. "Applådtack" (Johannes Annfält)</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Johannes Annfält - Pianist, aktör och sångare</p><p>Maria Lindström - Aktör och sångerska</p><p>Niclas Welin - Aktör och sångare</p><p>Emmalisa Hallander - Aktör och sångerska</p><p>Benjamin Sällström - Trumpetare</p><p>Erik Hasselfeldt - Altsaxofonist</p><p>Emil Kjellqvist - Tenorsaxofonist</p><p>Tilde Schweitzer - Trombonist</p><p>Johannes Persson - Elgitarrist</p><p>Hampus Westin - Elbassist</p><p>Axel Nilsson - Trummis</p><p></p><p>Bifogat material: Ljudinspelning av examenskonserten med alla medverkande.</p>