I den aktuella studien är syftet att undersöka hur pedagoger interagerar med elever under skolmåltiden samt att undersöka ljudnivån under lunchtid. Studien ska även ge en bild över  pedagogers inställning till den pedagogiska lunchen. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är observationer i fyra olika skolmatsalar samt 35 enkäter besvarade av pedagoger i årskurserna sex till nio. För att analysera interaktioner mellan pedagoger och elever har Yrjö Engeströms utvecklade modell av verksamhetsteorin använts. Teorin är utvecklad från Vygotskijs aktivitetsteori och innefattar många ramfaktorer pedagogen förhåller sig till under den pedagogiska lunchen. För att analysera ljudnivån har lombardeffekten använts som teoretisk utgångspunkt. Denna teori grundar sig i att en person höjer sin röst omedvetet i förhållande till bakgrundsljud, högre ljudnivå i bakgrunden resulterar i högre samtalsvolym. Studiens resultat visar pedagoger prioriterar socialt samspel i den pedagogiska lunchen för att bygga goda relationer med elever i en avspänd miljö. Observationerna visade att pedagogerna har en generellt positiv inställning i samtal med elever vid matbordet. Många pedagoger ansåg att ljudnivån påverkade den pedagogiska lunchen negativt. Resultatet visade även att ljudnivån skiljde sig från skola till skola, vilket kan bero på ett flertal komponenter, så som matsalens utformning, möblering och antal närvarande elever.

<p>Vi upplever att hälsa är något som samhället anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker än någonsin. Du ska äta rätt, röra dig rätt och gärna genom någon speciell metod. Vår tanke går då till skolorna och vad eleverna får för mat serverad där. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i två olika skolor och fem pedagoger från fyra olika skolor för att få fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har även observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att få en bredare förståelse för vad som sker under en skollunch. Vår frågeställning har fokuserats kring ansvar och riktlinjer, frågorna till pedagogerna har varit riktade mot deras åsikter om maten och om pedagogiska måltider är något som existerar. Resultatet visar att matmor har huvudansvaret men att rektor beslutar om ekonomin. Pedagogerna gillar att äta gratis men upplever inte några pedagogiska måltider. Det enda som står i skollagen om luncher är att skolan ska erbjuda kostnadsfria skolmåltider. Resultatet av observationerna visar att det finns två måltidsdrycker, det serveras två rätter samt den vuxna närvaron i matsalen är hög.</p>

Vi upplever att hälsa är något som samhället anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker än någonsin. Du ska äta rätt, röra dig rätt och gärna genom någon speciell metod. Vår tanke går då till skolorna och vad eleverna får för mat serverad där. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i två olika skolor och fem pedagoger från fyra olika skolor för att få fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har även observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att få en bredare förståelse för vad som sker under en skollunch. Vår frågeställning har fokuserats kring ansvar och riktlinjer, frågorna till pedagogerna har varit riktade mot deras åsikter om maten och om pedagogiska måltider är något som existerar. Resultatet visar att matmor har huvudansvaret men att rektor beslutar om ekonomin. Pedagogerna gillar att äta gratis men upplever inte några pedagogiska måltider. Det enda som står i skollagen om luncher är att skolan ska erbjuda kostnadsfria skolmåltider. Resultatet av observationerna visar att det finns två måltidsdrycker, det serveras två rätter samt den vuxna närvaron i matsalen är hög.