Diss. Växjö : Växjö universitet, 2008. / I publikationen felaktigt tryckår.

<p>Det finns ett behov av att sammanföra pedagogik och sjukvård i multidisciplinära behandlingsteam. Syftet var att undersöka vilka pedagogiska verktyg arbetsterapeuter använder under ett smärthanteringsprogram för patienter med långvarig smärta samt vilken syn de har på pedagogiska utmaningar och arbetssätt i detta arbete. Tre arbetsterapeuter intervjuades. Resultatet visade att teamarbete var basen för arbetet. De pedagogiska verktyg som användes var: gruppverksamhet, behandlingsplan med mål, samtal, praktisk och teoretisk undervisning, veckoschema och video/biofeedback. Arbetet utgick från det biopsykosociala synsättet. Det fanns en tydlig uppfattning hos informanterna att arbetet till stor del handlar om pedagogik i såväl teoretiska som praktiska moment inom smärthanteringsprogram. Momenten veckoschema, aktivitet i verkstan och problemlösning ger kopplingar till att lärande under programmen sker erfarenhetsbaserat. Undersökningen kunde inte ge ett tydligt svar på vilka grunder pedagogiska verktyg väljs.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong></p><p>Pedagogik, smärthanteringsprogram, arbetsterapeut, erfarenhetsbaserat lärande, teori, praktik<strong></strong></p>

Det finns ett behov av att sammanföra pedagogik och sjukvård i multidisciplinära behandlingsteam. Syftet var att undersöka vilka pedagogiska verktyg arbetsterapeuter använder under ett smärthanteringsprogram för patienter med långvarig smärta samt vilken syn de har på pedagogiska utmaningar och arbetssätt i detta arbete. Tre arbetsterapeuter intervjuades. Resultatet visade att teamarbete var basen för arbetet. De pedagogiska verktyg som användes var: gruppverksamhet, behandlingsplan med mål, samtal, praktisk och teoretisk undervisning, veckoschema och video/biofeedback. Arbetet utgick från det biopsykosociala synsättet. Det fanns en tydlig uppfattning hos informanterna att arbetet till stor del handlar om pedagogik i såväl teoretiska som praktiska moment inom smärthanteringsprogram. Momenten veckoschema, aktivitet i verkstan och problemlösning ger kopplingar till att lärande under programmen sker erfarenhetsbaserat. Undersökningen kunde inte ge ett tydligt svar på vilka grunder pedagogiska verktyg väljs.     Nyckelord: Pedagogik, smärthanteringsprogram, arbetsterapeut, erfarenhetsbaserat lärande, teori, praktik

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2008.

<p>Att lära sig läsa och skriva kan ses som själva höjdpunkten under de första skolåren. Läsundervisningen är ofta den första och mest påtagliga erfarenheten barnen får av undervisning och skolan. Därför är det viktigt att barnets syn på inlärning och kunskaper blir positiv. Det är också betydelsefullt att man utgår från deras erfarenheter, för om de får uppleva ett misslyckande utvecklar de ofta en negativ självbild. Om barnet ser sin skolgång som något positivt eller negativt beror på hur de uppfattar skolan, lärandet och sin utbildning. Sedan årtionden tillbaka har man forskat kring hur en människa skapar mening av en text och utifrån det förklarar vad läsning är. Men det är inte en självklarhet att lära sig läsa, det kräver vissa förkunskaper. Läsningen är en process då läsaren tar hjälp av sitt språk, sina kunskaper och tidigare erfarenheter för att försöka tolka en text. Därför blir pedagogens roll att vägleda barnen i sitt lärande och deras kunskap är i många fall avgörande för deras läsinlärning. Syftet med studien är att undersöka lärares och specialpedagogers syn på läsinlärning hos de yngre skolbarnen samt vilka metoder de använder för att alla barn ska lära sig läsa. Vi valde att intervjua åtta kvinnliga informanter, där fyra är lärare och fyra är specialpedagoger, i en kvalitativ studie. Detta för att vi ville få en uppfattning om hur de olika yrkesgrupperna arbetar med läsinlärning samt vad som ligger till grund för valet av metoder. Undersökningen tyder på att vid läsinlärning måste lust, glädje, nyfikenhet och motivation finnas med, detta är lärarna och specialpedagogerna överens om. Däremot har de olika uppfattningar när det gäller synen på hur antalet barn, klassrumsmiljön och utbildningen påverkar läsinlärningnen. Båda yrkesgrupperna lyfter fram vikten av att utgå från varje barn och att det styr valet av metod</p>

<p>Vi har genom vår utbildning förstått vikten av att arbeta med skönlitteratur. Eftersom vi båda har arbetat och gjort VFU i mångkulturella områden var vi intresserade av att se hur man använder sig av de resurser som skönlitteraturen kan ge i ett mångkulturellt område. Skönlitteraturen kan påverka barns språkutveckling, begreppsuppfattning och identitetsskapande på ett positivt sätt, något som vi finner vara mycket relevant då man arbetar med invandrarbarn. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur lärare i förskola och skola i ett mångkulturellt område tänker kring sitt arbete med skönlitteratur. 1. Vad har lärare för tankar kring skönlitteratur? 2. Hur reflekterar lärare kring de resurser som finns i ett mångkulturellt område? 3. Varför anser lärare att de arbetar med skönlitteratur? Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som innefattar intervjuer med sex pedagoger samt en bibliotekarie. Intervjuerna genomfördes i våra respondenters verksamhetsmiljöer och vi har använt oss av halvstrukturerade frågor. Intervjuerna bandades och varade mellan 11 och 35 minuter. De utskrivna intervjuerna analyserades sedan med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av intervjustudien visar hur lärarna tänker kring urvalet av de skönlitterära böcker de använder sig av i sina verksamheter, vilka arbetsmetoder de använder sig av då det gäller skönlitteratur, samt lärarnas uppfattning av skönlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. Resultatet visar att lärarna har en hög medvetenhet om skönlitteraturens betydelse. Lärarna är också medvetna om modersmålets betydelse för invandrarbarnen. Samtliga lärare önskar ett ökat samarbete med modersmålslärare och bibliotek.Resultatet visar att flera av lärarna är medvetna om föräldrarsbetydelse då det gäller barns skönlitterära intresse, men ingen nämner föräldrarna som kulturförmedlare.</p>

Att lära sig läsa och skriva kan ses som själva höjdpunkten under de första skolåren. Läsundervisningen är ofta den första och mest påtagliga erfarenheten barnen får av undervisning och skolan. Därför är det viktigt att barnets syn på inlärning och kunskaper blir positiv. Det är också betydelsefullt att man utgår från deras erfarenheter, för om de får uppleva ett misslyckande utvecklar de ofta en negativ självbild. Om barnet ser sin skolgång som något positivt eller negativt beror på hur de uppfattar skolan, lärandet och sin utbildning. Sedan årtionden tillbaka har man forskat kring hur en människa skapar mening av en text och utifrån det förklarar vad läsning är. Men det är inte en självklarhet att lära sig läsa, det kräver vissa förkunskaper. Läsningen är en process då läsaren tar hjälp av sitt språk, sina kunskaper och tidigare erfarenheter för att försöka tolka en text. Därför blir pedagogens roll att vägleda barnen i sitt lärande och deras kunskap är i många fall avgörande för deras läsinlärning. Syftet med studien är att undersöka lärares och specialpedagogers syn på läsinlärning hos de yngre skolbarnen samt vilka metoder de använder för att alla barn ska lära sig läsa. Vi valde att intervjua åtta kvinnliga informanter, där fyra är lärare och fyra är specialpedagoger, i en kvalitativ studie. Detta för att vi ville få en uppfattning om hur de olika yrkesgrupperna arbetar med läsinlärning samt vad som ligger till grund för valet av metoder. Undersökningen tyder på att vid läsinlärning måste lust, glädje, nyfikenhet och motivation finnas med, detta är lärarna och specialpedagogerna överens om. Däremot har de olika uppfattningar när det gäller synen på hur antalet barn, klassrumsmiljön och utbildningen påverkar läsinlärningnen. Båda yrkesgrupperna lyfter fram vikten av att utgå från varje barn och att det styr valet av metod

Vi har genom vår utbildning förstått vikten av att arbeta med skönlitteratur. Eftersom vi båda har arbetat och gjort VFU i mångkulturella områden var vi intresserade av att se hur man använder sig av de resurser som skönlitteraturen kan ge i ett mångkulturellt område. Skönlitteraturen kan påverka barns språkutveckling, begreppsuppfattning och identitetsskapande på ett positivt sätt, något som vi finner vara mycket relevant då man arbetar med invandrarbarn. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur lärare i förskola och skola i ett mångkulturellt område tänker kring sitt arbete med skönlitteratur. 1. Vad har lärare för tankar kring skönlitteratur? 2. Hur reflekterar lärare kring de resurser som finns i ett mångkulturellt område? 3. Varför anser lärare att de arbetar med skönlitteratur? Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som innefattar intervjuer med sex pedagoger samt en bibliotekarie. Intervjuerna genomfördes i våra respondenters verksamhetsmiljöer och vi har använt oss av halvstrukturerade frågor. Intervjuerna bandades och varade mellan 11 och 35 minuter. De utskrivna intervjuerna analyserades sedan med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av intervjustudien visar hur lärarna tänker kring urvalet av de skönlitterära böcker de använder sig av i sina verksamheter, vilka arbetsmetoder de använder sig av då det gäller skönlitteratur, samt lärarnas uppfattning av skönlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. Resultatet visar att lärarna har en hög medvetenhet om skönlitteraturens betydelse. Lärarna är också medvetna om modersmålets betydelse för invandrarbarnen. Samtliga lärare önskar ett ökat samarbete med modersmålslärare och bibliotek.Resultatet visar att flera av lärarna är medvetna om föräldrarsbetydelse då det gäller barns skönlitterära intresse, men ingen nämner föräldrarna som kulturförmedlare.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

The aim of this thesis was to investigate the methods used by teachers and childrens&apos; libra­rians concerning their work with fiction at the junior school level. Based on a series of qualitative interviews and by compiling a list of short summaries of literature relevant to our thesis we wished to reflect on the manner in which the respondents see themselves in their teaching roles.We also wanted to discover what problems they had in their work and what visions they held for the future. The methods used by the teachers were mainly: reading- both aloud and individually, process-oriented writing, use of fiction in thematic studies and dramatization. The teachers&apos; aspirations for the future included a centrally situated school library and further education in children&apos;s literature. The teachers take the needs of their pupils as a starting point and build on these needs - using many years of literary teaching experience as a foundation.&quot;Booktalks&quot; for the children and intermediaries (teachers ...)and education in books and library systems are the childrens&apos; librarians main literaturepedagogic methods. To continue developing networks with &quot;important adults&quot; and working even closer with intermediaries are the librarians&apos; visions for the future. They also aspired for some education in pedagogics.