Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur några lärare och speciallärare uppfattar sina insatser då det gäller att förebygga uppkomsten av matematikängslan hos elever samt hur elever i åk 4 upplever undervisningen i matematik. I samband med syftet studeras följande frågeställningar: Vad anser lärare och speciallärare i studien kan vara orsaken till matematikängslan hos elever? Hur beskriver och uppfattar lärare och speciallärare sina olika insatser för att förebygga uppkomsten av matematikängslan hos elever? Hur upplever elever undervisningen i matematik? Teori och tidigare forskning Studien grundar sig på Piagets och Vygotskijs teori, det konstruktivistiska- och sociokulturella perspektivet. Säljö (2004) beskriver Piagets teori om de kognitiva processer som är en förutsättning för att en individ ska förstå sin omvärld och interagera i den. I Vygotskijs teori betonas enligt Säljö (2011), betydelsen av ett gemensamt språk och kultur för att lära i det sociala samspelet med andra. Tidigare forskning inbegriper såväl nationella som internationella studier som riktar in sig på låg- och mellanstadieelever. Metod Metodvalet utgick från kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder, det Bryman (2018) benämner som flermetodsforskning. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och två speciallärare samt ett frågeformulär som besvarades av 215 elever från årskurs 4 ur tre skolor. Resultat och analys Studiens resultat visar att lärare och speciallärare uppfattar att matematikängslan kan uppkomma när elever inte erhåller lämpligt stöd i matematikundervisningen. Känslan av ängslan, påtalar respondenterna, kan yttra sig genom exempelvis undvikande beteende, tystnad eller frustration. En trygg undervisningsmiljö är avgörande, för att skapa tillit och ökad4självkänsla hos elever. Löwing (2008) och Wernberg (2009) menar att arbete i mindre grupper är gynnsamt för lärandet, då elever kan diskutera matematikproblem och hjälpa varandra. I förebyggande syfte anser Finalyson (2014) och Newsteads (1998) att varierad undervisning, kommunikation och goda relationer är viktiga för att kunna motverka uppkomsten av matematikängslan bland elever. På samma sätt framhäver eleverna från årskurs 4 att de föredrar att arbeta i mindre grupper i undervisningen. Förväntat kunskapsbidrag Studiens kunskapsmässiga bidrag är att synliggöra vilka insatser som verkar förebyggande mot uppkomsten av matematikängslan hos elever och hur lärare kan tillämpa dessa insatser i praktiken. Passolunghi, Cargnelutti och Pellizzoni (2019) menar att matematikängslan kan ge livslånga konsekvenser i elevers val av vidare utbildning och framtida yrkesval. Därför är även förhoppningen att lärare som läser den här studien får en förståelse för orsaker till matematikängslan samt hur adekvat det förebyggande arbetet är. Specialpedagogiska implikationer Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är det, enligt Karlsson (2019), angeläget att så tidigt som möjligt synliggöra det som eleverna behöver hjälp med. Undervisningen behöver därför anpassas för att förebygga situationer som kan skapa oro eller stress. Milerad och Lindgren (2017) påpekar att om matematikängslan ska förebyggas behöver skolan på organisations-, grupp- och individnivå åstadkomma en gynnsam lärandemiljö. En varierad undervisning och en trygg lärandemiljö är enligt Ahlberg (2013) en förutsättning för att stärka elevens tillit till sin egen förmåga och självkänsla.

<p>Arbetets syfte är att undersöka vad ett avgränsat urval pedagoger verksamma inom förskolan berättar om språkutveckling. Undersökningens fokus ligger på de villkor och arbetssätt pedagogerna beskriver som signifikanta för gynnsam språkutveckling. Det empiriska materialet som undersökningen bygger på har samlats in genom öppna intervjuer som sedan transkriberats. Ett för studien relevant urval av teoretiska perspektiv och tidigare forskning har använts för att analysera och problematisera kategoriseringar av intervjumaterialet. Arbetet visar att språkutveckling kan förstås i termer av en betydelsefull dialog med barnet och dess hem som kännetecknas av ett tryggt men utmanande förhållningssätt där tid i förskolans kontext utgör ett mångfacetterat och komplext villkor för kvalitén i den språkliga utvecklingen. Pedagogerna beskriver hur ett medvetet användande av gruppen i kombination med intresserade och lyssnande pedagoger används för att synliggöra språkliga strukturer med utgångspunkt i barnens förförståelse och reflektion över sitt eget språk och användningen av det.</p><p>This paper discusses language acquisition as it takes place in the Swedish preschool context. The study analyzed interview data in combination with previous research, educational theories and models for language acquisition. The conclusion focus on the importance of time, dialogue, home environment and the dualities of challenge and security as fundamental conditions to accomplish favorable language development. Issues regarding teaching methodology concern the use of group, language structure, enthusiasm, inventory of comprehension and reflecting over the use of language.</p>

Arbetets syfte är att undersöka vad ett avgränsat urval pedagoger verksamma inom förskolan berättar om språkutveckling. Undersökningens fokus ligger på de villkor och arbetssätt pedagogerna beskriver som signifikanta för gynnsam språkutveckling. Det empiriska materialet som undersökningen bygger på har samlats in genom öppna intervjuer som sedan transkriberats. Ett för studien relevant urval av teoretiska perspektiv och tidigare forskning har använts för att analysera och problematisera kategoriseringar av intervjumaterialet. Arbetet visar att språkutveckling kan förstås i termer av en betydelsefull dialog med barnet och dess hem som kännetecknas av ett tryggt men utmanande förhållningssätt där tid i förskolans kontext utgör ett mångfacetterat och komplext villkor för kvalitén i den språkliga utvecklingen. Pedagogerna beskriver hur ett medvetet användande av gruppen i kombination med intresserade och lyssnande pedagoger används för att synliggöra språkliga strukturer med utgångspunkt i barnens förförståelse och reflektion över sitt eget språk och användningen av det. This paper discusses language acquisition as it takes place in the Swedish preschool context. The study analyzed interview data in combination with previous research, educational theories and models for language acquisition. The conclusion focus on the importance of time, dialogue, home environment and the dualities of challenge and security as fundamental conditions to accomplish favorable language development. Issues regarding teaching methodology concern the use of group, language structure, enthusiasm, inventory of comprehension and reflecting over the use of language.

Traditionally the nation of individualization is being used to signify a pedagogical method, where teachers differentiate tasks and work load among students, based on their interests and abilities. Such conceptions, turning individualization into a matter of instruction adapted to individual students, however, provide a very narrow and restricting perspective. In this thesis I therefore approach the issue of individualization from quite a different angle. In my view, arriving at a more basic conception of individualization implies that you have to pose the general questions of what is an individual and what kind of change processes increased individualization would refer to. At the background of this ambition, the thesis contains two sections taking on the charader of conceptual investigation, and one section where the results of the theoretical work is confronted with empirical material based on classroom observations. In the first section I take a point of departure in the works of Norbert Elias and Lorentz Lyttkens, providing an extensive historical account of how people, from the Middle Ages to the Industrial Society, have become increasingly individualized in various respects. I conclude my analysis in this section by proposing a definition of what is an individualized person, pointing at the capacity of individuals to conceive of themselves as autonomous subjects with the ability to consciously reflect on their interaction with their environment. Individualization in such a context refers to people transcending their immediate circumstances, extending their horizon of understanding and action repertoire, etc. In a sense they thus both step out of and remain in their community. In the second section I return to the school context by connecting the above conclusions to the itleas of John Dewey and Lev Vygotskij. As a result a model recognising differendeacher-student relations that might contribute to individualization, is suggested. Finally this model is applied to four case studies of classroom practices. As it appears, the conceptual framework developed is helpful in identifying different kinds of structures and processes that further the students experiences of themselves as individualized persons.

Syftet med följande arbete är att förstå en grupp lärares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lärande i skolan. Med hjälp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av såväl elever som lärare ville jag förstå deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild.Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken är det som används i samhället idag, och även förändrar vårt sätt att lära och att tolka världen. Den digitala tekniken bör därför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter på kreativiteten samt elevernas engagemang. Genom att aktivt utveckla kreativiteten lägger vi grunden för allt skapande, även av vår personlighet. Kontentan blir således att den undersökta skolan bör bedriva utbildning i såväl digital som analog teknik, men att skolan bör medvetet driva en satsning på att tillämpa mer av den digitala tekniken än vad som görs idag.

An essay on whether high school students have different views on religion and religious education, and on conceivable didactic conequences of demonstrable differences. / Ett arbete om vilka uppfattningar elever på olika program har när det gäller religion och religionskunskap. Utifrån enkätresultat diskuteras också tänkbara didaktiska konsekvenser.

The present study shows how students, eleven years old, solve problems in mathematics when they work together in groups. The main question raised is about the difficulties students experience in finding the relationship between mathematics and everyday discourse and vice versa. Two empirical studies about students' problemsolving in mathematics divided into three different articles are presented in this study. One is about how students discuss, while they are trying to solve what the area of the triangle is. The other study is about how different solutions in problemsolving have various meanings. The main finding ofthis work concems communication. Depending on the social contexts, different kinds oflanguages are developed in. When children are in their everyday contexts, they use one kind oflanguage, that is they use everyday concepts. In school, children have to leam the language ofmathematics. Leaming mathematics is about getting students to use the language of mathematics to mediate events and phenomens in the world around. One can describe learning as assimilating communicative and technical tools. Which are used as mediating tools in social practices. Another main finding of this study is to show how a teacher can get students attentive to how to change between different types of discourse and how to use special conc~pts for a special context. The most important aspect is that a teacher has pedagogical conversations with students on how to move between different communicative contexts. Often, students have difficulties in understanding in which communicative context they are involved.

The subject of this study is how elementary school pupils look upon foreign cultures. Two hundred children have written essays about what they think about thoughts and belief in other countries. The analysis shows that democracy, justice and equality are very important conceptions within children's general view of life. The children are deeply sympathetic to the plight of poor people in the world, especially when they suffer from war and natural catastrophes. When the children try to explain what happens in the world, religion has no great importance. The children's great degree of empathy gives the impression that it is desirable and imperative to find a suitable didactic way to teach them about the situation in the world so they can understand it.