I vårt examensarbete ville vi undersöka hur nära skolverkets kursplaner för fotografisk bild ligger näringslivets önskemål, och vad som är relevant kunskap. Anledningen är att inom fotografisk bild går utvecklingen väldigt snabbt tack var den digitala tekniken. För att få en relevant bild av kursplanerna vände vi oss till branschfolk som dagligen hanterar bilder inom olika områden. Vi genomförde dels en enkätundersökning där vi på en skala kan se hur de olika yrkena ser på de olika delmomenten, dels en intervju där det framgår hur fotografyrket förändrats och vart yrket är på väg. Vi gjorde även en intervju med en kursplaneskribent som arbetade med gymnasiereformen 2007 för att få en bakgrund till hur kursplaner tas fram. Sammanfattningsvis pekar vår undersökning på att kursplanerna stämmer väl med branschens önskemål, men att uppdateringar bör ske regelbundet och med inte för långa intervaller.

This bipartite thesis presents and implements an intermedial model for co-reading poems and photographs in paper books, a genre I call photo poetry. A survey of the genre in Sweden was carried out and presented in a selected bibliography in my licentiate thesis. Two well-established poets, Katarina Frostenson and Rut Hillarp, made their debut in the genre in the 1980s and have since produced three books each. Frostenson cooperates with photographer Jean Claude Arnault and Hillarp created the poems as well as the pictures herself. Scholarly studies up to now have focused on the poems, however, and have therefore neglected the impact of the photographic pictures. The first part of the thesis elaborates a model based on the framework of the picture book and adapted to the text genre of poetry and the epistemology of the photographic picture. Two different narrative reading strategies are developed and applied to the material: the metonymical and the metaphorical linking. The metonymical linking implies that the diegesis on the spread is perceived to be part of a larger diegesis and that that diegesis has direct virtual contact with the diegesis on the next spread. The metaphorical linking implies that the diegesis on the single spread is perceived to be part of a larger diegesis, but that that diegesis has no direct virtual spatial contact with the next spread. Whether or not a diegesis is perceived to have direct virtual spatial contact with spreads depends on the story’s display of the contingency of characters, time and place. The model is based on the relations tied to the book’s construction: the schematic, the synchronic and the diachronic relation. The schematic relation concerns meaning created on all spreads, the synchronic relation meaning on a single spread, and the diachronic relation meanings on spreads in a row. The schematic and the diachronic may appear to overlap somewhat but in the schematic relation the focus is on tracing different story schemes, and in the diachronic relation the focus is on how the narration progresses and alternates between different schemes. The findings show that with the co-reading model the impact of the photographs gives a deeper understanding of not only the narrative interplay of word and image but also of semiotic, intermedial and intertextual connections. The reading strategies applied show that Frostenson’s and Arnault’s works gain from a metonymically linked interpretation whereas Hillarp’s mainly gain from a metaphorically linked interpretation. The study also discusses the impact of the photographic picture and connects it to the semiotic theory of C. S. Peirce as well as to Western picture practices.

I den här undersökningen har jag intresserat mig för hur elever i gymnasieämnet fotografisk bilduppfattar utformningen av sin fysiska lärandemiljö. Syftet med studien är att ur ett elevperspektivsynliggöra vilka möjligheter och begränsningar klassrummets fysiska utformning kan skapa förutforskande lärprocesser.Studien baseras på en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex elever vilka samtliga studerar ämnetfotografisk bild på det estetiska gymnasieprogrammet deltar i undersökningen. Detta är en relativtliten studie, endast sex respondenter, därför kan det vara på sin plats att reflektera över hurlångtgående slutsatser man kan dra av den.Resultatet visar att respondenterna menar att den fysiska miljön har betydelse för att skapa meningoch ge elever möjlighet att arbeta utforskande och därmed utveckla sin kreativitet. Betydelsefullafaktorer i studiemiljön är val av ljussättning, färgsättning, möblering och placering i klassrummetsamt lättillgängligt inspirationsmaterial. Vidare visar resultatet att en majoritet av respondenternaanser det viktigt att kunna förflytta sig mellan så att säga, olika rum i samma klassrum för att kunnaskifta metod och material under utforskande arbetsprocesser. Studien visar även elevernas behovav att det ska finnas plats för aktivitet men att klassrummet även ska erbjuda möjlighet att arbeta iavskildhet.

No description available.

Syftet med följande arbete är att förstå en grupp lärares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lärande i skolan. Med hjälp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av såväl elever som lärare ville jag förstå deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild.Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken är det som används i samhället idag, och även förändrar vårt sätt att lära och att tolka världen. Den digitala tekniken bör därför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter på kreativiteten samt elevernas engagemang. Genom att aktivt utveckla kreativiteten lägger vi grunden för allt skapande, även av vår personlighet. Kontentan blir således att den undersökta skolan bör bedriva utbildning i såväl digital som analog teknik, men att skolan bör medvetet driva en satsning på att tillämpa mer av den digitala tekniken än vad som görs idag.

Jag ville undersöka förhållandet mellan en fotografs specifika intentioner gällande manipulering av bildspråkets aspekter och personers tolkningar av dessa aspekter i fotografiska bilder. Jag lät fem personer enskilt tolka åtta manipulerade bilder. Aspekterna i bilderna är kopplade till teorier som berättar vad de specifika manipuleringarna innebär. Jag utgick från Encoding/Decoding-modellen av Stuart Hall som tittar på hur mottagare tolkar ideologiska meningar. Den lät mig se att samtliga av de intervjuade tolkade bilderna på sitt egna vis och inte i den riktning jag ville de skulle tolka dem. Två av de fem intervjuade personerna accepterade också min ideologiska mening i tre av bilderna, vilket visade på att man kan leda folk i en bestämd riktning med hjälp av manipulation. En accepterade också ett meddelande, men såg sedan att bilden var manipulerad och avvisade därför också meddelandet och bilden. Man kan alltså inte vara säker på att lyckas med att manipulera in bestämda meningar i bilder. Med hjälp av receptionsanalys har jag kunnat visa på processen bakom hur bestämda meningar genom bildmanipulation tolkas av personer. / I wanted to examine the relationship between a photographer's specific intentions regarding the manipulation of imagery aspects and people's interpretations of these aspects in the photographic images. I let five people individually interpret the eight manipulated images. Aspects of the pictures are linked to theories that tell us what the specific manipulations involved. I worked with Encoding / Decoding model of Stuart Hall which looks at how the receiver interprets the ideological meanings. It allowed me to see that all of the respondents interpreted the images with their own ideas and not in the direction I wanted them to do. Two of the five interviewees also accepted my ideological meaning in three of the pictures, which showed that it can lead people in a specific direction by means of manipulation. One also accepted a message, but then saw that the image was manipulated and therefore rejected the message and also the image. One can not be sure to succeed in manipulating the specific meanings in pictures. With the help of the reception analysis, I have been able to show the process behind how certain meanings through image manipulation is interpreted by people.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet är att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berättande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven är fenomenologi, estetiska lärprocesser och teorier om berättande. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen är hermeneutiskt inspirerad. I kapitlet forskningsöversikt och litteratur beskrivs fotoboken som medium och en överblick av området ges genom författare, fotografer, formgivare och förlag. Resultatet visar att arbetet med att göra en fotobok har varit en rik och motiverande estetisk lärprocess för ungdomarna. De har fått nya erfarenheter av visuell kommunikation. Undersökningen visar också tecken på att den tredimensionella fotoboken har fått en starkare ställning som konstform och genre till följd av den digitala teknikutvecklingen.