Undersökningens syfte var att undersöka lågstadielärares arbetet med elevers självtillit. Frågeställningarna utgår från vilka förhållningssätt lärare uppfattar som betydelsefulla, vilka arbetssätt som de anser vara en del av arbetet och hur läraren beskriver att de stärker elevens självtillit. Kvalitativa intervjuer genomförs med sex lärare som arbetar på lågstadiet. Tidigare forskning visar att elevens lärande påverkas av självtillit. Läraren har stor möjlighet att påverka genom förhållningssätt och arbetssätt. Trovärdighet, positivitet och prestation bör vara fokus i arbetet med elevers självtillit. Undersökningen utgår från Banduras socialkognitiva teori där fokus ligger på individers tilltro till sin förmåga att hantera situationer och reglera tankar och handlande utifrån kunskaper och erfarenheter. Med tematisk analys identifieras tre teman utifrån lärarnas uppfattningar om vad som stödjer elevernas självtillit; stödjande förhållningssätt, att se till individen och lärarroller. Stödjande förhållningssätt beskrivs utifrån lärares tillit till sin egen förmåga, relationsbygge, höga förväntningar och att ha en positiv inställning. Att se till individen ansåg lärarna vara en del i arbetet som innebar att bryta elevens negativa tankar, gå tillbaka och titta på tidigare uppgifter eleven lyckats med, låta eleverna använda hjälpmedel, anpassa och variera sin undervisning. Olika roller som läraren kan använda i syfte att stärka elevers självtillit visas i resultatet som lyssnare, förtydligaren, berömmaren, återkopplaren och ihållaren.   I diskussionen visades att lärarna arbetat utifrån förhållningssätt, arbetssätt och lärarroller som Bandura och tidigare forskning sägs stärka elevers självtillit.  Resonemang förs om att se till individen där ett antagande görs att lärande sker i grupp och självtillit stärks i enskilda uppgifter, ett troligt nyckelbegrepp är varierad undervisning. Tydlighet, trovärdighet, prestation, positivitet och balansgång är begrepp som återkommer i tidigare forskning och resultatet och resoneras kring i diskussionen. Det går inte utesluta att andra informanter kanske uttryckt sig kring andra begrepp då det handlar om lärares erfarenheter och uppfattningar.

The aim of the study was to describe and analyse leaming processes in a group of preschool students. My questions was; what do preschool students think about preschool teachers' attitude regarding meals? Do their attitudes and descriptions change during the time of education and if so, which are the contributory causes to this change? The investigation has a qualitative approach where ten students were interviewed on two different occasions with two years in between. The starting point for the interviews were nine cri tical incidents. In the analysis I found several different attitudes, which were brought together to six general attitudes witch I narned; "the Regulator", "the Considerator", "the Planner", "the Cooperator", "the Adaptor" and "the Persuader". The Considerator, the Planner, the Cooperator and the Adaptor all want to, in their own way, tum the meals into positive and joyful moments for all participants. These attitudes describe an active preschool teacher who plans and organises the meals based on the childs needs and abilities. The Regulator's and the Persuader's attitudes were based upon the will to reform the childs behaviour, which was seen upon as negative or less acceptable. The result shows that the attitudes somewhat differ between the two years, for exarnple does the Persuader deminishes while the Planner grows in nurnber. My analysis shows that there are several contributory causes to the students' change of attitude. These are; work experience, theoretical experience, literature studies, broadened understanding, possibilities to discussion, as well as the collaboration between theory and practice. When discussing the result, theories about competence and knowledge, especially the competence and knowledge of the preschool teacher, are considered. The learning process and effects from education, again especially focused on the education of preschool teachers, are also discussed. One conclusion is thai:" the learning process can either be facilitated or aggravated by the organisation of the education. Alternation between theoretical and practical elements &lt;luring the whole educational period is positive for the learning process, as well as creating several opportunities for reflection, and to create working methods which stimulate the visualisation of the students' own learning process. / <p>Licentiatavhandling</p>

The present study shows how students, eleven years old, solve problems in mathematics when they work together in groups. The main question raised is about the difficulties students experience in finding the relationship between mathematics and everyday discourse and vice versa. Two empirical studies about students' problemsolving in mathematics divided into three different articles are presented in this study. One is about how students discuss, while they are trying to solve what the area of the triangle is. The other study is about how different solutions in problemsolving have various meanings. The main finding ofthis work concems communication. Depending on the social contexts, different kinds oflanguages are developed in. When children are in their everyday contexts, they use one kind oflanguage, that is they use everyday concepts. In school, children have to leam the language ofmathematics. Leaming mathematics is about getting students to use the language of mathematics to mediate events and phenomens in the world around. One can describe learning as assimilating communicative and technical tools. Which are used as mediating tools in social practices. Another main finding of this study is to show how a teacher can get students attentive to how to change between different types of discourse and how to use special conc~pts for a special context. The most important aspect is that a teacher has pedagogical conversations with students on how to move between different communicative contexts. Often, students have difficulties in understanding in which communicative context they are involved.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att bidra med kunskap om elevers uppfattningar om vilka faktorer i undervisningen som främjar deras välbefinnande. Genom att låta elever beskriva den undervisning som de anser främjar deras välbefinnande finns en förhoppning om att bidra med värdefull kunskap som kan tillföra förståelse för hur undervisningen skulle kunna utvecklas för att främja elevers välbefinnande. ● Vilka faktorer i undervisningen upplever elever främjar deras välbefinnande? Teori Studiens teoretiska ansats har sin utgångspunkt i det psykologiska perspektivet med betoning på det kognitiva. Teorierna beskriver den syn på eleven, lärande och välbefinnande som används i studien. Metod Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen består av tio niondeklassare från en kommuns fyra högstadieskolor. Intervjuerna genomfördes dels digitalt och dels i fysiska träffar. Intervjuguiden bestod av tre frågor och följdfrågor av sonderande karaktär. Resultat Studiens resultat visar att de faktorer i undervisningen som eleverna upplever främjar deras välbefinnande är: tillgänglighet, variation, valmöjlighet, att få vara aktiv och självständig, positiva sammanhang, kreativa arbetssätt, utmanande uppgifter, tillfälle till återhämtning, tillitsfulla, vägledande och uppmuntrande relationer och att få känna sig kompetent. När undervisningen innehåller dessa faktorer känner de starkt engagemang och välbefinnande. Ett genomgående tema urskiljde sig: variation och engagemang genom delaktighet och inflytande. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen ska tillsammans med elevhälsan främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Här har specialpedagogen en viktig funktion när det gäller att definiera och skapa en gemensam kunskap om och förståelse för vad ett hälsofrämjande perspektiv och förhållningssätt är. Ett viktigt förändrings- och utvecklingsarbete för specialpedagogen är att tillsammans med lärarna organisera för en hälsofrämjande undervisning där eleverna ges stor möjlighet till delaktighet och inflytande. Undervisningens utformning och elever som blir lyssnade på är en nyckel i arbetet med att främja elevers välbefinnande.