Syftet med studien är att undersöka hur väl Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stämmer överens med gymnasieelevers föreställningar gällande lärarens roll som ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien är intervjuer i fokusgrupper med gymnasieelever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken elever från fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att elevernas föreställning om lärarens roller i stora drag stämmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lärarens förmåga att använda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt elevinflytande. Lpf 94 och elevernas föreställningar gällande läraren som relationsskapare skiljer sig åt. Eleverna anser att elev – lärarrelationen är betydelsefull medan Lpf 94 inte explicit nämner det. Studiens resultat visar vidare att mycket av lärarens praktiska arbete både skiljer sig från elevernas föreställningar och Lpf 94:s direktiv. Detta ger indikationer på att problematiken ligger vid implementeringen av Lpf 94. För vidare forskning hade det varit intressant att undersöka implementeringsprocessen.

<p>Innan barn börjar skolan bär de med sig olika mycket kunskap och föreställningar. Med hjälp av de erfarenheter de har, försöker de sedan förklara den omvärld de lever i. Som lärare fyller man en viktig roll att hjälpa barnen att få kunskap om den värld de lever i och anpassa undervisningen så att den är uppbyggd efter varje enskild elevs behov. Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad 6-åringar har för föreställningar om jorden, solen, månen och stjärnorna. Sex elever har intervjuats, och resultatet visar att ju mer konkret ett ämne är desto mer kunskap och föreställningar har eleverna. I arbetet har författaren också tittat på exempel av vad det finns för faktalitteratur riktad mot elever i denna ålder. Vad innehåller den och hur är de uppbyggda? Slutsatsen av denna undersökning blir således att som lärare är det viktigt att använda mycket konkret material i sin undervisning om rymden och att det finns bra faktalitteratur, med enkel text och lättförståliga bilder, riktad till barn i denna ålder, att ta med i undervisningen.</p>

Innan barn börjar skolan bär de med sig olika mycket kunskap och föreställningar. Med hjälp av de erfarenheter de har, försöker de sedan förklara den omvärld de lever i. Som lärare fyller man en viktig roll att hjälpa barnen att få kunskap om den värld de lever i och anpassa undervisningen så att den är uppbyggd efter varje enskild elevs behov. Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad 6-åringar har för föreställningar om jorden, solen, månen och stjärnorna. Sex elever har intervjuats, och resultatet visar att ju mer konkret ett ämne är desto mer kunskap och föreställningar har eleverna. I arbetet har författaren också tittat på exempel av vad det finns för faktalitteratur riktad mot elever i denna ålder. Vad innehåller den och hur är de uppbyggda? Slutsatsen av denna undersökning blir således att som lärare är det viktigt att använda mycket konkret material i sin undervisning om rymden och att det finns bra faktalitteratur, med enkel text och lättförståliga bilder, riktad till barn i denna ålder, att ta med i undervisningen.

Syftet med studien är att öka kunskap om vilka föreställningar elever i årskurs 3 har om teknik och programmering. Studien har utgångspunkt i två frågeställningar: Vilka föreställningar har eleverna om ämnet teknik? Vilka föreställningar har elever om programmering och kopplingen till teknikämnet? Metoden som användes i studien var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer videoinspelades och utfördes i fyra fokusgrupper med vardera tre elever. Resultatet av studien visar att elevernas föreställningar om teknik till största del är i relation till fysikämnet. Artefakter, uppfinningar, pyssel och att klippa är ytterligare variationer om hur teknik framställs. Sambandet mellan teknik och programmering är diffust och majoriteten av eleverna hänvisar till matematikämnet. Eleverna har problem att se programmering i ett större sammanhang som en helhet och de ser inte nyttan med att ha kunskaper om programmering som barn. Några av eleverna förklarar däremot programmering som ett verktyg för att effektivisera och förenkla arbetsuppgifter för människan. Sammanfattningsvis ger resultatet en indikation om att lärare behöver synliggöra teknikämnets bredd samt tydliggöra programmeringens samband med teknik. Lärare behöver konkretisera och synliggöra programmering både som en del ur ett större sammanhang och som en helhet för fördjupad förståelse och kunskap så att eleverna aktivt kan delta i vårt nutida och framtida samhälle. / The purpose of the study is to increase knowledge about the conceptions students in grade 3 have about technology and programming. The study is based on two questions: What conceptions do students have about the subject of technology? What ideas do students have about programming and the connection to the technology subject? The method used in the study was semi-structured qualitative interviews. These interviews were videotaped and conducted in four focus groups of three students each. The results of the study show that the students' conceptions of technology are largely related to the subject of physics. Motor and creative elements, artifacts and innovations are further variations on how technology is represented. The connection between technology and programming is diffuse and many students refer to the mathematics subject. Many students have trouble seeing programming from a whole and a context and do not express the benefit of having programming knowledge. The other students explain programming in artifacts is helpful and a way of streamlining work tasks for human. The result gives an indication that teachers need to make visible the breadth of the subject and the role of programming and its connection with technology. The teacher needs to concretize and put programming in connection with different contexts for deepened understanding and knowledge, as the students will be given the conditions necessary to actively participate in our present and future society.

The subject of this study is how elementary school pupils look upon foreign cultures. Two hundred children have written essays about what they think about thoughts and belief in other countries. The analysis shows that democracy, justice and equality are very important conceptions within children's general view of life. The children are deeply sympathetic to the plight of poor people in the world, especially when they suffer from war and natural catastrophes. When the children try to explain what happens in the world, religion has no great importance. The children's great degree of empathy gives the impression that it is desirable and imperative to find a suitable didactic way to teach them about the situation in the world so they can understand it.