<p>Innan barn börjar skolan bär de med sig olika mycket kunskap och föreställningar. Med hjälp av de erfarenheter de har, försöker de sedan förklara den omvärld de lever i. Som lärare fyller man en viktig roll att hjälpa barnen att få kunskap om den värld de lever i och anpassa undervisningen så att den är uppbyggd efter varje enskild elevs behov. Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad 6-åringar har för föreställningar om jorden, solen, månen och stjärnorna. Sex elever har intervjuats, och resultatet visar att ju mer konkret ett ämne är desto mer kunskap och föreställningar har eleverna. I arbetet har författaren också tittat på exempel av vad det finns för faktalitteratur riktad mot elever i denna ålder. Vad innehåller den och hur är de uppbyggda? Slutsatsen av denna undersökning blir således att som lärare är det viktigt att använda mycket konkret material i sin undervisning om rymden och att det finns bra faktalitteratur, med enkel text och lättförståliga bilder, riktad till barn i denna ålder, att ta med i undervisningen.</p>

Innan barn börjar skolan bär de med sig olika mycket kunskap och föreställningar. Med hjälp av de erfarenheter de har, försöker de sedan förklara den omvärld de lever i. Som lärare fyller man en viktig roll att hjälpa barnen att få kunskap om den värld de lever i och anpassa undervisningen så att den är uppbyggd efter varje enskild elevs behov. Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad 6-åringar har för föreställningar om jorden, solen, månen och stjärnorna. Sex elever har intervjuats, och resultatet visar att ju mer konkret ett ämne är desto mer kunskap och föreställningar har eleverna. I arbetet har författaren också tittat på exempel av vad det finns för faktalitteratur riktad mot elever i denna ålder. Vad innehåller den och hur är de uppbyggda? Slutsatsen av denna undersökning blir således att som lärare är det viktigt att använda mycket konkret material i sin undervisning om rymden och att det finns bra faktalitteratur, med enkel text och lättförståliga bilder, riktad till barn i denna ålder, att ta med i undervisningen.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Då det under analysens gång har urskiljts flera mansbilder i Din stund på jorden, kan jag hålla med manlighetsforskare som t.ex. Claes Ekenstam att manlighet är något som hela tiden påverkas av samhälliga förändringar och ideologier. Eftersom romanen sträcker sig under en tidsperiod på omkring 60 år har detta medfört till att mansbilderna förändrats under handlingens gång, i och med att också samhället förändrats. Analysen har dock inte närmare gått in på hur samhället i romanen förändrats utan enbart på hur de olika karaktärerna skiljer sig från varandra, där tydliga skillnader framkommit. Jag har konstaterat att brödernas mansbilder skiljer sig åt från de övriga män i det bondesamhälle de lever i då jag använt mig utav omanlighetsbegreppet. Om det beror på det moderna samhällets framväxt har jag som sagt inte studerat närmare utan enbart inriktat mig på skillnaderna i mansbilderna. Att manligheten också konstant omformas och aldrig är fast och given, är en utav mansforskningens teorier. Detta stämmer väl överens med de olika mansbilder som framträtt i Din stund på jorden där fadern står för den mer tillbakasträvande mannen som följer de regler och traditioner som finns nedärvda i samhället. Då fadern följer normerna följer han också den givna manlighet som finns i det bondesamhälle han lever i, något som de två bröderna inte gör. Bröderna går istället genom sina handlingar emot de normer som finns nedärvda, vilket gör att de formar en annan typ av manlighet som präglas av t.ex. idealism och individualism. Även om karaktärerna präglas av individualistiska egenskaper präglas de också av en splittring där deras drömmar inte införlivas i verkligheten. Den splittring och kluvenhet karaktären Albert känner har kopplats ihop med en utav mansforskningens teorier om mannens rädsla för att falla som sammankopplas med mannens krav på självbehärskning. Det jag uppmärksammat i samband med detta är att Albert inte har styrkan att leva ut sina drömmar till fullo, utan samtidigt är rädd att förlora kontrollen över sitt liv. Alberts mansbild skiljer sig därför mot de män i romanen som inte är rädda att tappa kontrollen, då de lever efter sina ideal och drömmar. Som jag tidigare nämnt anser jag att dessa män står för den ideala mansbilden i Din stund på jordens värld. Det jag har uppmärksammat i brödernas mansbilder är att de präglas av den homosociala relation som finns mellan dem. Genom relationen relaterar de och söker bekräftelse i varandra, vilket bygger upp deras identiteter som män. Min slutsats av detta är därför att brödernas homosociala förhållande speglar en stor del av romanens handling. Alberts liv och därav mansbild har alltså till viss del påverkats och formats av Sigfrids ord och öde. Dock får vi bara ta del av Alberts påverkan av deras homosociala relation då han är fokalisatorn. Sigfrids påverkan är svårare att ta del av då vi inte får ta del av hans tankar samt att han dör ung. Att bröderna främst söker bekräftelse i varandra anser jag deras hierarkiska förhållande till fadern ligger till grund för. Då män söker bekräftelse i den egna gruppen av män, kan inte bröderna relatera till fadern som befinner sig högst upp i hierarkin.

No description available.

Made available in DSpace on 2016-04-28T14:16:17Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Rafael Donisete Bellettato.pdf: 744035 bytes, checksum: c24727e7592234af835993764930e4af (MD5) Previous issue date: 2013-06-04 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico / The purpose of this dissertation is the study of some chemical aspects discussed by Edward Jorden (1569-1633), during the analysis of mineral waters in the beginning of the 17th century. An historical of mineral waters analysis, and proposals on the classification of minerals are also considered on this work. The theme was chosen after the contact with Jorden s work, during the research about the identification test for salts and sowre juices made by the author, and realized the amount of information about the chemical knowledge of the period in his work. Due the importance of the test with the scarlet cloath indicator, a historical of the indicators with color changes was made. In this work, we gave priority to the concept and classifications of the minerals given by Jorden, using as base the 1633 edition of his Discourse of Naturall Bathes and Minerall Waters / Esta dissertação estuda alguns aspectos químicos abordados por Edward Jorden (1569-1633) na análise de águas minerais no início do século XVII. Para tanto, foram revistos os históricos da análise de águas minerais à época, assim como algumas idéias sobre a classificação dos minerais. Esse tema foi escolhido após o contato com a obra ao analisar o teste para identificação de sais e sucos azedos utilizados pelo autor, e perceber a quantidade de informações sobre o conhecimento químico do período presente em seu trabalho. Devido à importância do teste com o indicador de tecido escarlate, foi realizado um histórico do uso de indicadores com mudança de cor. Neste trabalho, priorizamos o conceito e a classificação dos minerais dados por Jorden, utilizando como base a edição de 1633 de seu Discourse of Naurall Bathes and Minerall Waters

The purpose of this survey is to see how girls are portrayed in children’s literature from a gender perspective. The analysis is based on different specific features with the characters such as looks, stereotypical behaviour and interplay with other characters. The starting point of this analysis are the four children’s books Lisbet och Sambakungen by Emma Karinsdotter and Hanna Gustavsson, Nelly Rapp och de små under jorden by Martin Widmark and Christina Alvner, Hedvig och Hardemos prinsessa by Frida Nilsson and Dårfinkar och Dönickar by Ulf Stark. These four children’s books are in different ways norm breaking and are prominent within the school's activities. The study is based on how gender and equality looks in our society today. The analysis will also investigate girls’ and boys’ behaviour based on common stereotypical features. The results demonstrate that the children’s books are in different ways norm breaking and that girls are portrayed in varying ways. The results have also shown that a good working method for working with gender in teaching is reading aloud following with book discussions. / Syftet med undersökningen är att se hur flickor skildras i barnböcker ur ett genusperspektiv. Analyserna baseras på olika specifika drag hos karaktärerna så som utseende, stereotypa beteenden och samspel med andra karaktärer. Utgångspunkt för analysen är de fyra barnböckerna Lisbet och Sambakungen av Emma Karinsdotter och Hanna Gustavsson, Nelly Rapp och de små under jorden av Martin Widmark och Christina Alvner, Hedvig och Hardemos prinsessa av Frida Nilsson och Dårfinkar och Dönickar av Ulf Stark. Dessa fyra böcker är på olika sätt normbrytande och är framträdande inom skolans verksamhet.  Studien grundas på hur genus och jämställdhet ser ut i vårt samhälle idag. Analysen kommer även att undersöka flickor och pojkars beteende med utgångspunkt i vanligt förekommande stereotypa drag. Resultatet påvisar att barnböckerna på olika vis bryter mot normer och stereotyper samt att flickor skildras på varierande sätt. Resultatet har även visat att bra arbetssätt för att arbeta med genus i undervisning är högläsning som följs upp av boksamtal.

No description available.

The purpose of this thesis is to apply the adventure formulas laid out by John G. Cawelti and the dramatis personae written by Vladimir Propp to the traditional adventure books Le Tour du monde en quatre-vingts jour (1874) and Treasure Island (1883) and the interactive fictions The Secret of Monkey Island (1990) and 80 Days (2014), both in the adventure genre. After they have been applied, I will compare Le Tour du monde en quatre-vingts jour with 80 Days and Treasure Island with The Secret of Monkey Island by how the formulas and dramatis personae work and evolve in the fictions. To start things off, I will present the four works and then go through the relevant parts of Cawelti’s formula and Propp’s dramatis personae. Thereafter, I will explain what interactive fiction might be by using Espen J. Aarseth’s Cybertext. Important concepts will be clarified as well.    The analysis in this thesis starts afterwards. Le Tour du monde en quatre-vingts jour and 80 Days will be the first two works to be analysed after Cawelti and thereafter Propp. When that is done, I will conclude what I have found. The same process will be done with Treasure Island and The Secret of Monkey Island. After that, I will make a concluding comparison between 80 Days and The Secret of Monkey Island and finally conclude whether Cawelti and Propp can be applied to interactive fiction.