Syftet med studien är att öka kunskap om vilka föreställningar elever i årskurs 3 har om teknik och programmering. Studien har utgångspunkt i två frågeställningar: Vilka föreställningar har eleverna om ämnet teknik? Vilka föreställningar har elever om programmering och kopplingen till teknikämnet? Metoden som användes i studien var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer videoinspelades och utfördes i fyra fokusgrupper med vardera tre elever. Resultatet av studien visar att elevernas föreställningar om teknik till största del är i relation till fysikämnet. Artefakter, uppfinningar, pyssel och att klippa är ytterligare variationer om hur teknik framställs. Sambandet mellan teknik och programmering är diffust och majoriteten av eleverna hänvisar till matematikämnet. Eleverna har problem att se programmering i ett större sammanhang som en helhet och de ser inte nyttan med att ha kunskaper om programmering som barn. Några av eleverna förklarar däremot programmering som ett verktyg för att effektivisera och förenkla arbetsuppgifter för människan. Sammanfattningsvis ger resultatet en indikation om att lärare behöver synliggöra teknikämnets bredd samt tydliggöra programmeringens samband med teknik. Lärare behöver konkretisera och synliggöra programmering både som en del ur ett större sammanhang och som en helhet för fördjupad förståelse och kunskap så att eleverna aktivt kan delta i vårt nutida och framtida samhälle. / The purpose of the study is to increase knowledge about the conceptions students in grade 3 have about technology and programming. The study is based on two questions: What conceptions do students have about the subject of technology? What ideas do students have about programming and the connection to the technology subject? The method used in the study was semi-structured qualitative interviews. These interviews were videotaped and conducted in four focus groups of three students each. The results of the study show that the students' conceptions of technology are largely related to the subject of physics. Motor and creative elements, artifacts and innovations are further variations on how technology is represented. The connection between technology and programming is diffuse and many students refer to the mathematics subject. Many students have trouble seeing programming from a whole and a context and do not express the benefit of having programming knowledge. The other students explain programming in artifacts is helpful and a way of streamlining work tasks for human. The result gives an indication that teachers need to make visible the breadth of the subject and the role of programming and its connection with technology. The teacher needs to concretize and put programming in connection with different contexts for deepened understanding and knowledge, as the students will be given the conditions necessary to actively participate in our present and future society.

This thesis deals with development of algorithmic thinking and teaching programming in elementary school. It focuses on available ways and tools suitable for classes. The practical part of the thesis is focused on children's programming language Scratch, which is one of the tools designed to be used for teaching. The main goal is to create comprehensive collections of tasks that develop algorithmic thinking of pupils aged 9 - 10 years. The tasks get more complex gradually so that the pupils don't need any previous programming experience. Also they are designed so that they can be solved without the assistance of a teacher. All the tasks were checked against a set of pupils in the given age range. The collection of tasks is also made available as a web presentation for the ease of further use.