I det här arbetet har en enkätundersökning genomförts för att undersöka de förutsättningar lärare haft vid införandet av programmering i läroplanen samt hur lärare upplevt förberedelserna inför förändringen. Enkäten besvarades av verksamma mellanstadielärare i en medelstor stad i södra Sverige. Datamaterialet analyserades därefter med utgångspunkt från tidigare forskning. Studiens resultat visar att den största andelen lärare som utbildat sig inom programmering har gjort det på eget initiativ. Det framgår att vissa lärare har fått möjligheten att utbilda sig genom sina arbetsplatser, medan andra fått göra det på sin egen fritid. Studien synliggör även lärares uppfattningar om det stöd de fått under införandet av programmering, vilket talar för att majoriteten av lärarna inte varit nöjda. Resultatet visar att lärarnas kunskaper om programmering hindrar dem från att bedriva en undervisning för alla elevers olika kunskapsnivåer.Studien bidrar således till att uppmärksamma lärares egna uppfattningar om deras kunskaper och undervisning om programmering. Rektorer och lärare kan därför, genom denna studie, bedöma om det behöver läggas mer fokus eller resurser på kompetensutveckling av lärare.

Sedan höstterminen 2018 står det inskrivet i läroplanen att programmering ska finnas som en del i teknik- och matematikundervisningen i grundskolan. Trots det så var få lärare förberedda på ändringen vilket gjort det svårt för lärarna att fullfölja kraven i läroplanerna.  Då det krävs kompetens hos lärarna inom programmering för att kunna fullfölja skolverkets kursplaner och att få lärare hade fått den kompetensen innan höstterminen 2018 har det under denna studies gång tagits fram en prototyp av ett verktyg som är avsett att underlätta undervisningen av programmering för högstadieelever. Tanken med verktyget är att det ska användas för att programmera BBC micro:bit med microPython. BBC micro:bit är en mikrodator som används i undervisningen i bland annat Kronobergs län där det även pågår ett projekt vid namn Make it happen för att stärka den digitala kompetensen. Resultatet indikerar att ett molnbaserat verktyg som innehåller både en utvecklingsmiljö och dokumentation på svenska möjligen kan underlätta undervisningen. Dock behövs verktyget utvecklas mera, lägga till mer funktionalitet och information samt göra fler tester för att undersöka användbarheten. / As of 2018 the Swedish Government has decided that there should be programming in elementary school. The programming should take place in the subjects of mathematics and technics There weren’t a lot of prepared teachers when the law took effect which has made it difficult for the teachers to follow it. In this project I have made a prototype to try to increase the competence in programming for the teachers. Since there is another project in Kronobergs län, Make it happen, that focuses on the use of BBC micro:bit in school I chose to make the prototype for BBC micro:bit and microPython programming to keep in line with that project. The results indicate that a cloud-based tool that contains both an editor and a Swedish documentation might ease the teaching in elementary schools. For more reliable results however I would need to keep developing the prototype to give it more functionalities and a better documentation that contains more information about microPython. There is also need for more user-testing on the targeted group to make the instrument more reliable.

The purpose of the study is to investigate how programming connected to the technical subject in primary school is carried out by the teacher and is perceived by the pupils. The study has been presented on the basis of the questions of what are the teachers' intentions with implementing programming in technology teaching, and how do the teacher's pupils perceive the teaching in programming? The study was conducted with qualitative interviews with both a teacher in the technical subject who had been teaching pupils in programming, and groups of this teachers’ pupils. A phenomenographic analysis model was used during the processing of collected data during the interviews. The result of the study shows that the technology teacher has a positive attitude towards programming’s place in teaching and considers it an important part of the pupils' education. The pupils’ express interest in teaching in programming, with a varied view of the degree of difficulty and depends on a more theoretical starting point.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pass förberedda tekniklärare är inför de förändringar som digitaliseringen medför i ämnet och vad som påverkat förberedelsegraden. För att få svar på detta gjordes det både intervjuer och en enkät med tekniklärare i åk 4-6 som svarande. Man ska börja införa digitaliseringen i skolorna senast den 1 juli 2018, vilket är ungefär en månad efter att den här studien färdigställs. Studien visar att en majoritet av tekniklärarna inte är så förberedda som de egentligen skulle varit vid det här laget och att mycket beror på att tiden inte finns, att ekonomin inte räcker till och till viss del även på att skolledningen inte ger det stöd som behövs och därför får man inte den kompetensutveckling som är nödvändig. Det skolorna bör göra är att avsätta tid och pengar till utbildning av lärarna samt lägga resurser på digitala hjälpmedel. / The purpose of this study is to investigate how well prepared the teachers in technology are to the changes that the process of digitalization entails in the subject, and the factors that affect the degree of preparation. The methods of investigation have been interviews and surveys with teachers in technology as respondents.   The process of digitalization is supposed to get started July 1, 2018, at the latest, which is approximately one month after this study is completed. The study shows that a majority of the teachers in technology are not as prepared as they should have been at this time and that the reason for this is that there is not enough time available, there are not enough economic resources, and that the school management, to some extent, does not provide the necessary support. These factors cause the fact that the teachers do not get the professional development they need. What the schools should do is to set time and money aside to educate the teachers and to buy digital tools.

Syftet med studien är att öka kunskap om vilka föreställningar elever i årskurs 3 har om teknik och programmering. Studien har utgångspunkt i två frågeställningar: Vilka föreställningar har eleverna om ämnet teknik? Vilka föreställningar har elever om programmering och kopplingen till teknikämnet? Metoden som användes i studien var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer videoinspelades och utfördes i fyra fokusgrupper med vardera tre elever. Resultatet av studien visar att elevernas föreställningar om teknik till största del är i relation till fysikämnet. Artefakter, uppfinningar, pyssel och att klippa är ytterligare variationer om hur teknik framställs. Sambandet mellan teknik och programmering är diffust och majoriteten av eleverna hänvisar till matematikämnet. Eleverna har problem att se programmering i ett större sammanhang som en helhet och de ser inte nyttan med att ha kunskaper om programmering som barn. Några av eleverna förklarar däremot programmering som ett verktyg för att effektivisera och förenkla arbetsuppgifter för människan. Sammanfattningsvis ger resultatet en indikation om att lärare behöver synliggöra teknikämnets bredd samt tydliggöra programmeringens samband med teknik. Lärare behöver konkretisera och synliggöra programmering både som en del ur ett större sammanhang och som en helhet för fördjupad förståelse och kunskap så att eleverna aktivt kan delta i vårt nutida och framtida samhälle. / The purpose of the study is to increase knowledge about the conceptions students in grade 3 have about technology and programming. The study is based on two questions: What conceptions do students have about the subject of technology? What ideas do students have about programming and the connection to the technology subject? The method used in the study was semi-structured qualitative interviews. These interviews were videotaped and conducted in four focus groups of three students each. The results of the study show that the students' conceptions of technology are largely related to the subject of physics. Motor and creative elements, artifacts and innovations are further variations on how technology is represented. The connection between technology and programming is diffuse and many students refer to the mathematics subject. Many students have trouble seeing programming from a whole and a context and do not express the benefit of having programming knowledge. The other students explain programming in artifacts is helpful and a way of streamlining work tasks for human. The result gives an indication that teachers need to make visible the breadth of the subject and the role of programming and its connection with technology. The teacher needs to concretize and put programming in connection with different contexts for deepened understanding and knowledge, as the students will be given the conditions necessary to actively participate in our present and future society.