No description available.

No description available.

<p>Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ”tabubelagt”. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ”lägga sig i”.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.</p><p>Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.</p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering. Vi har också kommit fram till att fritidspedagoger/förskollärare i högre utsträckning än lärarna vill ha en bättre kunskap om hur man bör bemöta skilsmässobarn..</p>

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ”tabubelagt”. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ”lägga sig i”. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan. Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga. Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering. Vi har också kommit fram till att fritidspedagoger/förskollärare i högre utsträckning än lärarna vill ha en bättre kunskap om hur man bör bemöta skilsmässobarn..

<p>Att lära sig läsa och skriva kan ses som själva höjdpunkten under de första skolåren. Läsundervisningen är ofta den första och mest påtagliga erfarenheten barnen får av undervisning och skolan. Därför är det viktigt att barnets syn på inlärning och kunskaper blir positiv. Det är också betydelsefullt att man utgår från deras erfarenheter, för om de får uppleva ett misslyckande utvecklar de ofta en negativ självbild. Om barnet ser sin skolgång som något positivt eller negativt beror på hur de uppfattar skolan, lärandet och sin utbildning. Sedan årtionden tillbaka har man forskat kring hur en människa skapar mening av en text och utifrån det förklarar vad läsning är. Men det är inte en självklarhet att lära sig läsa, det kräver vissa förkunskaper. Läsningen är en process då läsaren tar hjälp av sitt språk, sina kunskaper och tidigare erfarenheter för att försöka tolka en text. Därför blir pedagogens roll att vägleda barnen i sitt lärande och deras kunskap är i många fall avgörande för deras läsinlärning. Syftet med studien är att undersöka lärares och specialpedagogers syn på läsinlärning hos de yngre skolbarnen samt vilka metoder de använder för att alla barn ska lära sig läsa. Vi valde att intervjua åtta kvinnliga informanter, där fyra är lärare och fyra är specialpedagoger, i en kvalitativ studie. Detta för att vi ville få en uppfattning om hur de olika yrkesgrupperna arbetar med läsinlärning samt vad som ligger till grund för valet av metoder. Undersökningen tyder på att vid läsinlärning måste lust, glädje, nyfikenhet och motivation finnas med, detta är lärarna och specialpedagogerna överens om. Däremot har de olika uppfattningar när det gäller synen på hur antalet barn, klassrumsmiljön och utbildningen påverkar läsinlärningnen. Båda yrkesgrupperna lyfter fram vikten av att utgå från varje barn och att det styr valet av metod</p>

Att lära sig läsa och skriva kan ses som själva höjdpunkten under de första skolåren. Läsundervisningen är ofta den första och mest påtagliga erfarenheten barnen får av undervisning och skolan. Därför är det viktigt att barnets syn på inlärning och kunskaper blir positiv. Det är också betydelsefullt att man utgår från deras erfarenheter, för om de får uppleva ett misslyckande utvecklar de ofta en negativ självbild. Om barnet ser sin skolgång som något positivt eller negativt beror på hur de uppfattar skolan, lärandet och sin utbildning. Sedan årtionden tillbaka har man forskat kring hur en människa skapar mening av en text och utifrån det förklarar vad läsning är. Men det är inte en självklarhet att lära sig läsa, det kräver vissa förkunskaper. Läsningen är en process då läsaren tar hjälp av sitt språk, sina kunskaper och tidigare erfarenheter för att försöka tolka en text. Därför blir pedagogens roll att vägleda barnen i sitt lärande och deras kunskap är i många fall avgörande för deras läsinlärning. Syftet med studien är att undersöka lärares och specialpedagogers syn på läsinlärning hos de yngre skolbarnen samt vilka metoder de använder för att alla barn ska lära sig läsa. Vi valde att intervjua åtta kvinnliga informanter, där fyra är lärare och fyra är specialpedagoger, i en kvalitativ studie. Detta för att vi ville få en uppfattning om hur de olika yrkesgrupperna arbetar med läsinlärning samt vad som ligger till grund för valet av metoder. Undersökningen tyder på att vid läsinlärning måste lust, glädje, nyfikenhet och motivation finnas med, detta är lärarna och specialpedagogerna överens om. Däremot har de olika uppfattningar när det gäller synen på hur antalet barn, klassrumsmiljön och utbildningen påverkar läsinlärningnen. Båda yrkesgrupperna lyfter fram vikten av att utgå från varje barn och att det styr valet av metod

Vårt syfte med denna studie är att utreda på vilket sätt eleverna i skolår 4 använder miniräknaren som hjälpmedel i matematikundervisningen. Vi vill undersöka elevernas uppfattning om när de använder miniräknare, men vi vill också belysa hur de undervisande lärarna använder miniräknaren. Undersökningen utgår från intentioner i skolans läroplan och kursplan i matematik. Vi väljer att intervjua elever och lärare om hur de använder miniräknaren i klassrummet. Eleverna får visa hur de använder miniräknaren genom att utföra ett test i matematik, med miniräknaren som hjälpmedel. Undersökningen visar på osäkerhet bland de utfrågade lärarna. De anser att miniräknaren ska finnas med i matematikundervisningen, men de upplever att det är matematikmaterielen som styr vad miniräknaren används till och när den används. Eleverna vi intervjuade och observerade i skolår 4 har kunskap om miniräknaren när det är addition som tillämpas. I övriga räknesätt finns osäkerhet hur miniräknaren ska användas.

<p>Vårt syfte med denna studie är att utreda på vilket sätt eleverna i skolår 4 använder miniräknaren som hjälpmedel i matematikundervisningen. Vi vill undersöka elevernas uppfattning om när de använder miniräknare, men vi vill också belysa hur de undervisande lärarna använder miniräknaren. Undersökningen utgår från intentioner i skolans läroplan och kursplan i matematik.</p><p>Vi väljer att intervjua elever och lärare om hur de använder miniräknaren i klassrummet. Eleverna får visa hur de använder miniräknaren genom att utföra ett test i matematik, med miniräknaren som hjälpmedel.</p><p>Undersökningen visar på osäkerhet bland de utfrågade lärarna. De anser att miniräknaren ska finnas med i matematikundervisningen, men de upplever att det är matematikmaterielen som styr vad miniräknaren</p><p>används till och när den används. Eleverna vi intervjuade och observerade i skolår 4 har kunskap om miniräknaren när det är addition som tillämpas. I övriga räknesätt finns osäkerhet hur miniräknaren ska användas.</p>

Vi är två lärarstudenter på Uppsala universitet som i och med detta arbete vill få en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut på en svensk gymnasieskolai Idrott och hälsa.Vi vill få detta beskrivet för oss av både lärareoch elever för att få en så tydlig bild som möjligt. Vi har valt att använda oss att en kvalitativ metod då vi har genomfört intervjuer med både lärare och elever för att få våra frågor besvarade. Lärarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. Våra frågeställningar har sett ut som följande:•Hur anser gymnasielärarna att styrdokumenten påverkar deras kostundervisning?•Hur beskriver lärarna sitt innehåll i kostundervisningen?•Hur beskriver lärarna att deras kostundervisning ser ut?•Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut?•Hur skiljer sig eller liknar lärares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?När vi har bearbetat vår empiri har vi haft en teoretisk utgångspunkt för att analysera detta. Denna teoretiska utgångspunkt fann vi i Göran Lindes bokDet ska ni veta!Det verktyg som den innehåller, som har brukats i denna studie, är läroplansteorin.Våra resultat visar att tiden som läggs på kostundervisningen inte räcker till. Det framkommeräven att den nuvarande läroplanen anses vara svårtolkad och att detta leder till svårigheter gällande val av innehåll i undervisningen om kost. Det finns även en problematik gällande tillgång till lokaler att bedriva den teoretiska undervisningen och utmaningen gällande att möta elevers olika kunskaps-och intressenivåer beskrivs som komplicerad

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen var att jämföra hur lärare och personal på en högstadieskola i Stockholm arbetar och tänker kring hälsa i undervisningen samt hur eleverna uppfattar hälsoundervisningen. Utifrån syftet har dessa frågeställningar skapats: Hur kan man som lärare dels i idrott och hälsa, biologi samt hemkunskap, jobba med hälsa i undervisningen? Vad anser lärarna och personal är viktigt i hälsoundervisningen? Hur uppfattar eleverna hälsoundervisningen? Metod I studien användes en kvalitativ metod och insamling av data med hjälp av intervjuer för att få ingående och djupa svar på frågeställningarna. Urvalet av informanter har varit tre lärare samt en biträdande rektor samt tio elever i årskurs 6, 7 och 8. Resultat Jag fick i studien svar på att det är en skillnad i hur de vuxna informanterna tänker kring hälsa och hälsoundervisning och att det skiljer sig mot hur eleverna uppfattar hälsoundervisningen. Lärarna och personalen tycker att det är viktigt att eleverna får en undervisning i hälsa däremot är det även en skillnad i när eleverna bör få undervisning i hälsa. Samtliga lärare och personal ansåg att eleverna var mogna för hälsoundervisning från och med årskurs 8. Eleverna i åk 6 och 7 uppfattade att de inte hade så mycket undervisning i hälsa, varken på idrott och hälsa eller i andra ämnen. Däremot tyckte eleverna i åk 8 att de hade tillräckligt med teori om hälsa i nuläget, eftersom de har fokus på hälsa i biologi och hemkunskap. Slutsats Samtliga elever har ett patogent synsätt och fokuserade på den friska kroppen medan samtliga lärare och personal har ett salutogent synsätt, vilket innebär att de fokuserar på ett helhetsperspektiv och att vara hälsosamma. Slutsatsen på arbetet stämmer väl överens med titeln på studien: Hälsoundervisning – är det nödvändigt? Det är nödvändigt inte minst för att Lgr11 betonar hälsoperspektivet och ett bra sätt att börja är att presentera definitioner kring hälsa samt olika teorier om hälsa. Antonovskys känsla av sammanhang kan lärare jobba med för att eleverna ska känna att undervisningen är begriplig, att de kan hantera informationen samt att den är meningsfull för dem. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>