No description available.

Vi är två lärarstudenter på Uppsala universitet som i och med detta arbete vill få en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut på en svensk gymnasieskolai Idrott och hälsa.Vi vill få detta beskrivet för oss av både lärareoch elever för att få en så tydlig bild som möjligt. Vi har valt att använda oss att en kvalitativ metod då vi har genomfört intervjuer med både lärare och elever för att få våra frågor besvarade. Lärarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. Våra frågeställningar har sett ut som följande:•Hur anser gymnasielärarna att styrdokumenten påverkar deras kostundervisning?•Hur beskriver lärarna sitt innehåll i kostundervisningen?•Hur beskriver lärarna att deras kostundervisning ser ut?•Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut?•Hur skiljer sig eller liknar lärares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?När vi har bearbetat vår empiri har vi haft en teoretisk utgångspunkt för att analysera detta. Denna teoretiska utgångspunkt fann vi i Göran Lindes bokDet ska ni veta!Det verktyg som den innehåller, som har brukats i denna studie, är läroplansteorin.Våra resultat visar att tiden som läggs på kostundervisningen inte räcker till. Det framkommeräven att den nuvarande läroplanen anses vara svårtolkad och att detta leder till svårigheter gällande val av innehåll i undervisningen om kost. Det finns även en problematik gällande tillgång till lokaler att bedriva den teoretiska undervisningen och utmaningen gällande att möta elevers olika kunskaps-och intressenivåer beskrivs som komplicerad

Syftet med studien är att utifrån en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer av gymnasielärare, undersöka hur kostundervisning bedrivs i kursen idrott och hälsa 1. I kursplanens centrala innehåll kan det utläsas att eleverna skall få kunskap om kosthållningens betydelse för hälsa och prestation. Det är därför av intresse att se hur lärare transformerar styrdokumenten. Vidare undersöks även hur undervisningen bedöms och betygssätts. Resultatet analyseras sedan mot läroplansteori och Wiliams nyckelstrategi för att tydliggöra informanternas svar. Resultatet visar att informanterna anser att kostundervisning är ett viktigt moment, men att det inte bör plockas ur sitt sammanhang utan skall ses som en del i en helhet. Detta speglar även bedömningen, vilken oftast integreras med andra moment exempelvis träningslära och hälsa. Informanterna menar att detta är ett nytt arbetssätt och således en effekt av de nya styrdokumenten. Samtliga informanter beskriver att feedback är viktigt i utvecklingssyfte. Det kan skönjas två grupper beträffande hur informanterna väljer att arbeta med sitt lektionsinnehåll. En grupp tar ansats ur framtida yrkesliv och den andra ur idrotts- och fritidsaktiviteter. Informanterna omtalar tiden som en begränsande faktor för sin kostundervisning och uppger att det endast är en av många områden i kursen idrott och hälsa 1. / Based on a qualitative method, with semi-structured interviews of upper secondary school teachers, the study intends to investigate how nutrition education is carried out in the course Physical education and health 1. In the curriculum, it can be inferred that the students will gain knowledge about nutrition’s importance for health and performance. It is therefore of interest to see how the teacher transforms the curriculum. Furthermore the study also investigates how teaching is assessed and graded. The results are then analysed to curriculum theory and the five key strategies to clarify informants' responses. The result shows that the informants think that nutrition education play an important roll in the educations, but it should not be picked out of it´s context but rather be seen as part of a totality. This also reflects the assessment, which is often integrated with other curriculum components such as training theory and health education. All informants describe that feedback is essential for development purposes. The informants believe that this is a new approach and an effect of the new curriculum. It can be discerned two groups regarding how informants choose to work with their lesson content. One group will approach it from the students future work and the other from sports and recreational activities. The informants describe that time is a limiting factor in their nutrition education and state that it is only one of many curriculum components in the course Physical education and health 1.

Bakgrund och forskningsöversikt. Bakgrunden visar att kostundervisning i ämnet Idrott och hälsa (I&H) förmedlas utifrån ett patogent synsätt på kost och inom Hem- och Konsumentkunskap (HKK) riktas kostundervisning åt ett salutogent synsätt på kost.Forskningsöversikten redovisar för regeringens bestämmelser om vilka hälsokunskaper som ska förmedlas till elever i I&H och HKK undervisning. Det som har uppdagats är att det finns lite forskning som återger ett elevperspektiv på kostundervisning inom båda ämnena. Det sesdärför finnas ett behov av studier som återger hur elever själva väljer att förmedla sin syn påkostundervisning inom ämnena I&H och HKK. Syfte och frågeställningar. Syftet med studien är att undersöka elevers syn på kost inomämnena Idrott och hälsa (I&H) och i Hem- och Konsumentkunskap (HKK). Följande tvåfrågeställningar har skapats för att undersöka detta: hur talar elever om kost? samt hur upplever elever kostundervisning inom I&H och HKK? Metod. Undersökningen utgick ifrån en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats. Fyra semistrukturerade fokusgruppsintervjuer har valts som datainsamlingsmetod. Undersökningens urval föll sig på högstadieelever som under studiens genomförande hade enpågående undervisning inom I&H och HKK. Utifrån den insamlade datan tillämpades en kvalitativ textanalys. Datan kategoriserades i teman med hjälp av studiens teoretiska ramverk, där främst Mikael Quennerstedt begreppstolkning av salutogent och patogent har använts för att tolka hur elever talar om kost. Resultat. Studien visar att eleverna framför förståelse för det patogena perspektivet på kost. Detta framgår av att de talar om kost som ett medel för att främja kroppens fysiska hälsa eller för att motverka fysisk ohälsa. När eleverna berättar om de positiva/negativa psykiska och sociala faktorerna som påverkar deras välmående i olika matsituationer, kan det förstås utifrån ett salutogent perspektiv på kost.  Slutsats. Det behövs tillämpas mer salutogen kostundervisning inom I&H och HKK. Detta för att både medvetengöra de salutogena aspekterna som skapas tillsammans med kost samt för att balansera upp de rådande patogena förhållningssätten som studien visar dominerar i ämnenas kostundervisning.