Vårt syfte med denna studie är att utreda på vilket sätt eleverna i skolår 4 använder miniräknaren som hjälpmedel i matematikundervisningen. Vi vill undersöka elevernas uppfattning om när de använder miniräknare, men vi vill också belysa hur de undervisande lärarna använder miniräknaren. Undersökningen utgår från intentioner i skolans läroplan och kursplan i matematik. Vi väljer att intervjua elever och lärare om hur de använder miniräknaren i klassrummet. Eleverna får visa hur de använder miniräknaren genom att utföra ett test i matematik, med miniräknaren som hjälpmedel. Undersökningen visar på osäkerhet bland de utfrågade lärarna. De anser att miniräknaren ska finnas med i matematikundervisningen, men de upplever att det är matematikmaterielen som styr vad miniräknaren används till och när den används. Eleverna vi intervjuade och observerade i skolår 4 har kunskap om miniräknaren när det är addition som tillämpas. I övriga räknesätt finns osäkerhet hur miniräknaren ska användas.

<p>Vårt syfte med denna studie är att utreda på vilket sätt eleverna i skolår 4 använder miniräknaren som hjälpmedel i matematikundervisningen. Vi vill undersöka elevernas uppfattning om när de använder miniräknare, men vi vill också belysa hur de undervisande lärarna använder miniräknaren. Undersökningen utgår från intentioner i skolans läroplan och kursplan i matematik.</p><p>Vi väljer att intervjua elever och lärare om hur de använder miniräknaren i klassrummet. Eleverna får visa hur de använder miniräknaren genom att utföra ett test i matematik, med miniräknaren som hjälpmedel.</p><p>Undersökningen visar på osäkerhet bland de utfrågade lärarna. De anser att miniräknaren ska finnas med i matematikundervisningen, men de upplever att det är matematikmaterielen som styr vad miniräknaren</p><p>används till och när den används. Eleverna vi intervjuade och observerade i skolår 4 har kunskap om miniräknaren när det är addition som tillämpas. I övriga räknesätt finns osäkerhet hur miniräknaren ska användas.</p>

Syftet med undersökningen var att granska vilka vardagliga situationer en grupp elever i skolår 5 associerade aritmetiska uppgifter till. I de aritmetiska uppgifterna var alla fyra räknesätten representerade då elever har olika förmågor att knyta an olika räknesätt. I studien undersöktes även om anknytningarna eleverna gjorde var rimliga i relation till verkligheten. Vi valde att använda en enkät där eleverna skrev räknehändelser till givna aritmetiska uppgifter med utgångspunkt i deras egen vardag. Undersökningen visade att mer än hälften av eleverna inte hade kunskapen att knyta an aritmetiska uppgifter till vardagliga egenupplevda situationer. Eleverna var influerade av läroböckernas fiktiva vardag och hänvisade till denna. Enligt undersökningen hade eleverna lättare att associera vardagliga situationer till addition och subtraktion än till multiplikation och division.

Denna uppsats är en litteraturstudie av kurslitteratur i matematikdidaktik. Jag har läst all kurslitteratur som användes i matematikdidaktiska kurser för blivande lärare i tidiga skolår under läsåret 2008/2009 vid Stockholms universitet. Jag har sökt efter beskrivningar av subtraktion och undersökt vilka olika subtraktionssituationer som finns beskrivna. Exempel på subtraktionssituationer är minskning och jämförelse. En minskning är en situation från verkligheten där en mängd minskas och en jämförelse kan ske då det finns två mängder som jämförs med varandra. Båda kan tecknas som ett subtraktionsuttryck. 7 – 4 = 3 kan beteckna minskningen 7 bullar finns på fatet, 4 äts upp och då är det 3 kvar eller jämförelsen 7 bullar finns på fatet och 4 barn runt bordet. Det är 3 fler bullar än barn. Min studie söker svar på vilka olika situationer som kan uppstå i verkligheten runt omkring oss, som kan tolkas till subtraktion och hur dessa situationer beskrivs i kurslitteraturen samt vilka ord och uttryck som används för att beskriva dessa situationer. För att tolka vad jag läser använder jag en matris från en forskningsöversikt där jag sorterar in de olika situationer som beskrivs. Min undersökning visar att det inte finns någon enhetlig bild av olika subtraktionssituationer i den litteratur som har undersökts. Det finns inte heller någon entydig terminologi för situationer inom räknesätten. Jag har också uppmärksammat att samma ord ibland används för att benämna situationer och ibland används för att benämna beräkningsstrategier. En del matematikdidaktisk litteratur skiljer inte på situationer och beräkningsstrategier. Med inspiration från variationsteori diskuterar jag hur denna variation öppnar för, respektive stänger för, olika sätt att erfara subtraktion.

Att identifiera feltyper är ett komplext arbete som innefattar många olika begrepp, strategier och svårigheter. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera feltyper i addition hos elever med svårigheter och elever utan svårigheter i matematik. Litteraturstudien har genomförts genom att granska, samla in och bearbeta forskning som besvarar våra frågeställningar och likaså studiens syfte. Vid insamling av data användes UniSearch och ERIC som sökmotorer, där vi använde oss av databassökning. Resultatet visar vilka feltyper som identifierats inom addition hos elever med och utan svårigheter. För elever med matematiksvårigheter kunde följande feltyper identifieras; omgruppering, räknemisstag, bristande förståelse för positionsvärde och svårigheter med att tillämpa associativa- och kommutativa lagen. För elever utan svårigheter inom matematik kunde följande feltyper identifieras: omgruppering, val av strategier, bristande förståelse för positionsvärde och siffrors värde.

Två vanliga räkneregler som elever lär sig om i matematikundervisningen är prioriteringsregeln och vänster-till-höger-principen. Tidigare forskning har dock visat att elever också använder påhittade regler som vanligtvis inte brukar användas inom matematiken. Syftet med den här studien är att undersöka dessa ”egenskapade” regler. Syftet uppnås genom att studera vad det är för mindre kända räkneregler som eleverna tillämpar samt om hur konsekventa eleverna är i sin användning av en typ av räkneregel.  I studien gjorde 55 elever i årskurs 5 ett arbetsblad bestående av fem numeriska uttryck. Av de 55 eleverna använde 16 av dem någon form av regel som gick ut på att tal i de numeriska uttrycken parades ihop. 13 av de här 16 eleverna blev intervjuade om hur de hade tänkt när de löste uppgifterna. Data för studien utgörs därför av elevernas arbetsblad såväl som transkriberingarna från intervjuerna. Studien visar tre olika slags ”regler” som eleverna använder, förutom de vanliga räknereglerna vänster-till-höger-principen och prioriteringsregeln. De tre räknereglerna bygger alla på att tal paras ihop på ett eller annat sätt. Trots att nästan ingen av de 13 eleverna hade fått undervisning om de vanliga räknereglerna, så använder eleverna egna regler som följer logiska strukturer. Dessutom visar studien att de flesta eleverna inte är speciellt konsekventa när det kommer till valet av regel. Många av eleverna väljer att använda olika slags räkneregler för att beräkna uttryck som är uppbyggda på nästan samma sätt. / Two common rules of arithmetic that students learn about in education are the order of operations and the counting from left to right. However, previous research has shown that students also use made-up rules which are not usually used in mathematics. The aim of this study is to investigate the rules of arithmetic created by the students themselves. The aim is achieved by examine what kind of less-known rules of arithmetic that students apply and also how consistent students are in their use of a type of rule.   In the study, 55 students did a worksheet consisting of five tasks. In total, 16 of the 55 students used some kind of rule where numbers in the numerical expressions were paired in some way. Furthermore, 13 of the 16 students were interviewed about their way of thinking when solving the tasks. The data therefore consists of the students’ worksheets and transcriptions from the interviews.  The study shows that, in addition to the usual conventions left-to-right and order of operations, students use three different kinds of rules of arithmetic. The three rules of arithmetic are based on the principle that numbers are paired in one way or another. Despite that almost none of the 13 students had been taught the conventional rules of arithmetic, most students use own rules that follow logical structures. In addition, the study shows that most students are not particularly consistent when it comes to choosing strategy. Many students choose to use different kind of rules of arithmetic when they are calculating expressions that are structured in almost the same way.