<p>Sammanfattning</p><p>Misstag är något som ingår i vårt handlande. Vårt förhållningssätt till misstag påverkar hur vi</p><p>lär oss av dem. Syftet med studien är att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tas</p><p>tillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsättningar för detta. I studien har</p><p>kvalitativa intervjuer med tre lärare på ett textilt hantverksprogram på gymnasiet utförts.</p><p>Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. Lärarna menar att kunskap är</p><p>erfarenheter, förmågan att använda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sin</p><p>kunskap. Lärandet genom misstag befrämjas av en trygg miljö, att det finns tid för reflektion</p><p>och dialog mellan elev och lärare. Kunskapen i misstag medvetandegörs framförallt genom</p><p>elevens reflektion och i dialogen med läraren. Misstaget kan leda till ökad reflektion,</p><p>förståelse av sitt handlande, erfarenheter, uppmärksamhet på det nya, nya möjligheter, ökad</p><p>självständighet och synliggörande av gränser,</p>

Sammanfattning Misstag är något som ingår i vårt handlande. Vårt förhållningssätt till misstag påverkar hur vi lär oss av dem. Syftet med studien är att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tas tillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsättningar för detta. I studien har kvalitativa intervjuer med tre lärare på ett textilt hantverksprogram på gymnasiet utförts. Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. Lärarna menar att kunskap är erfarenheter, förmågan att använda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sin kunskap. Lärandet genom misstag befrämjas av en trygg miljö, att det finns tid för reflektion och dialog mellan elev och lärare. Kunskapen i misstag medvetandegörs framförallt genom elevens reflektion och i dialogen med läraren. Misstaget kan leda till ökad reflektion, förståelse av sitt handlande, erfarenheter, uppmärksamhet på det nya, nya möjligheter, ökad självständighet och synliggörande av gränser,

Syftet med denna uppsats är att utreda vad förutsättningarna för återbetalning vid misstagsbetalning är. Med andra ord vill jag utreda under vilka förhållanden en rätt till återbetalning föreligger och under vilka förhållanden en sådan misstagsbetalning skall vara bestående.

I det här arbetet har jag utforskat hur användningen material som inte var avsett påverkar kompositionsprocessen samt den musikaliska slutprodukten. Syftet med arbetet var att leta efter ett nytt tonspråk som samtidigt hade en stark förankring i mitt egna musikaliska idiom. För att åstadkomma detta använde jag mig av två metoder. Den ena innebar att styckena i arbetet skulle bestå av material som hade sitt ursprung i felspelningar. Den andra gick ut på felskrivningar i transkriberingsprocessen skulle sparas och inkorporeras i stycket. Totalt skrev jag sex korta etyder och en längre slutkomposition. De tre första etyderna är skrivna för solo-piano, de tre nästkommande för piano och klarinett och slutkompositionen för tvärflöjt, violoncello och två pianon. Slutsatserna jag drog ifrån arbetet var att användningen av det oavsedda som musikalisk komponent har både fördelar och nackdelar. Det ledde till en del estetiskt tilltalande och nyskapande idéer, men också till en del mindre estetiskt tilltalande idéer som heller inte var särskilt originella. Min teori var att detta berodde på att mina pragmatiska metoder för användande av det oavsedda tog bort möjligheterna att sortera ut de bra idéerna från de dåliga.

Bakgrund: Sömn är en subjektiv upplevelse och påverkas av olika faktorer som kan ge inverkan på arbetsförmågan. Omvårdnad är en av sjuksköterskans huvuduppgifter och att arbeta patientsäkerhet är grundläggande för att skydda patienter från vårdskada. Vårdskador skapar både individuellt lidande och kostar samhället stora summor pengar.   Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur patientsäkerheten påverkas av sjuksköterskans sömnsituation.   Metod: En litteraturöversikt gjordes med elva kvantitativa artiklar. Dessa analyserades med hjälp av Fribergs trestegsmodell.   Resultat: Studien visade att medicinska misstag och bristande omvårdnad ökade då sjuksköterskan hade sämre sömnkvalitet eller var drabbad av fatigue. Huruvida antal sömntimmar påverkar patientsäkerheten var tvetydigt.   Slutsats: För att minska riskerna som en sömnsituation medför är det väsentligt för sjuksköterskan att ta hand om sin egen hälsa och att åstadkomma en god sömnhygien. / Background: Sleep is a subjective experience and is affected by different factors that can impact the work ability. Nursing is one of the nurse’s main tasks and to work with patient safety is essential to protect the patient from harm. Adverse events create both individual suffering and costs the society large amount of money.   Aim: The aim of the study was to describe how the patient safety was effected by the nurses sleep situation.   Method: A literature review was made with eleven quantitative studies. These were analysed with Fribergs three stage model.   Result: This study showed that medical errors and inadequate nursing increased when the nurse was sleep deprived or fatigued. Whether the number of sleep hours affected the patient safety was ambiguous.   Conclusion: To decrease the risk that follows from a sleep situation, it is essential for the nurse to take care of her own health and to achieve a good sleep hygiene.

<p>According to Swedish contract law, a mistake in contract can be categorized as either an error concerning the content of the agreement or an error in motive. An error concerning the content of the agreement could be described as a divergence between a party’s intent and his declaration, while an error in motive is a mistake about the reasons why a party would like to agree to the contract. The borderline between these two types of mistakes is based on Savigny’s theories on echt (error in motive) and unecht (error in content) mistakes. </p><p>The law thus states a clear and specific borderline separating these two types of errors from each other. However, this borderline has not been upheld by the courts. Instead the courts, on numerous occasions (e.g. AD 98/1980, NJA 1939 s. 384 och NJA 1991 s. 509), have failed to correctly determine whether a mistake should be considered an error concerning the content or an error in motive. Most of the judgements are very unclear and have caused confusion among scholars and lawyers. </p><p>In this thesis, the leading cases with regard to the borderline are thoroughly analyzed. Further, three different ways of clarifying the borderline are identified, as well as examined. The thesis also discusses different theories on mistake in contract, particularly the relationship between 32 § avtalslagen and the doctrine of assumptions.</p>

According to Swedish contract law, a mistake in contract can be categorized as either an error concerning the content of the agreement or an error in motive. An error concerning the content of the agreement could be described as a divergence between a party’s intent and his declaration, while an error in motive is a mistake about the reasons why a party would like to agree to the contract. The borderline between these two types of mistakes is based on Savigny’s theories on echt (error in motive) and unecht (error in content) mistakes. The law thus states a clear and specific borderline separating these two types of errors from each other. However, this borderline has not been upheld by the courts. Instead the courts, on numerous occasions (e.g. AD 98/1980, NJA 1939 s. 384 och NJA 1991 s. 509), have failed to correctly determine whether a mistake should be considered an error concerning the content or an error in motive. Most of the judgements are very unclear and have caused confusion among scholars and lawyers. In this thesis, the leading cases with regard to the borderline are thoroughly analyzed. Further, three different ways of clarifying the borderline are identified, as well as examined. The thesis also discusses different theories on mistake in contract, particularly the relationship between 32 § avtalslagen and the doctrine of assumptions.

Syftet med denna uppsats är att utreda om svenska, manliga fotbollskommentatorer gör någon skillnad i hur de omtalar kvinnliga respektive manliga fotbollsspelare vid misstag. Materialet i undersökningen är från SVT:s sändningar av fotbollsturneringen i OS i London 2012, och består av tre herrmatcher och tre dammatcher. I och med att materialet är sändningar av SVT består materialet av både rörlig bild och ljud. Syftet uppnås genom att fotbollsspelares misstag och kommentatorers kommentarer kategoriseras för att få en objektiv och enhetlig undersökning, så att dessa sedan kan analyseras för att utmynna i räknebara resultat. Metoden är alltså en kvalitativ kategorisering av både fotbollstekniska aspekter och kommentatorers uttalanden, för att följas av en kvantitativ analys. Den kvantitativa analysen genererar räknebara resultat som presenteras och jämförs, för att sedan analyseras och granskas sedan ur ett genusperspektiv. Detta genusperspektiv grundas i bland annat tidigare forskning, hur genus skapas av media samt feminismens historia. Resultaten från denna undersökning har inte visat på några skillnader på hur de manliga kommentatorerna omtalar kvinnliga respektive manliga fotbollsspelare. De största skillnaderna finns mellan kommentatorerna, i antalet kommentatorer i en match. När det är två kommentatorer skiljer sig resultatet från om det är en kommentator. Detta gör slutsatser svåra att dra, i och med det något begränsade materialet. Mer forskning inom ämnet förespråkas för att tydligare drag ska upptäckas.

Bakgrund: God vård karaktäriseras av en hög patientsäkerhet. En vårdkultur där stor vikt läggs på att arbeta preventivt för att minska vårdskador har visat sig leda till bättre vårdresultat. Varje år drabbas en mängd patienter av vårdskador som kan resultera i förlängda sjukhusvistelser och i värsta fall en patients död. En vårdskada innebär inte bara ett lidande för patienter och anhöriga, de orsakar även stora  kostnader för samhället. Säker vård är en av de legitimerade sjuksköterskornas kärnkompetenser, trots det kan sjuksköterskor begå oönskade misstag som hotar patientens liv och välbefinnande, det kan även ha negativa effekter på sjuksköterskors psykiska och fysiska hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att begå misstag som kan leda eller leder till en vårdskada. Metod: 12 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier; Att befinna sig i en turbulens av känslor och reaktioner efter misstaget, att ifrågasätta och tvivla på sin egen kompetens, att vara i behov av stöd och att aldrig glömma men att lyckas gå vidare. Sjuksköterskor upplevde starka negativa känslor och reaktioner efter misstaget. De började tvivla på om de skulle kunna fortsätta arbeta och oroade sig över konsekvenserna. Sjuksköterskor var i behov av både organisatoriskt och kollegialt stöd. Sjuksköterskor försökte hitta strategier för att hantera utmaningar efter misstaget och för att kunna gå vidare. Slutsats: Misstag inom hälso- och sjukvård innebär ett lidande för både patienter och sjuksköterskor. Sjuksköterskor är i behov av stöd efter att de begått ett misstag. En skuldbeläggande kultur på arbetsplatsen kan medföra dåligt mående hos sjuksköterskor som begått misstag och ökar risken för en försämrad patientsäkerhet.

Att identifiera feltyper är ett komplext arbete som innefattar många olika begrepp, strategier och svårigheter. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera feltyper i addition hos elever med svårigheter och elever utan svårigheter i matematik. Litteraturstudien har genomförts genom att granska, samla in och bearbeta forskning som besvarar våra frågeställningar och likaså studiens syfte. Vid insamling av data användes UniSearch och ERIC som sökmotorer, där vi använde oss av databassökning. Resultatet visar vilka feltyper som identifierats inom addition hos elever med och utan svårigheter. För elever med matematiksvårigheter kunde följande feltyper identifieras; omgruppering, räknemisstag, bristande förståelse för positionsvärde och svårigheter med att tillämpa associativa- och kommutativa lagen. För elever utan svårigheter inom matematik kunde följande feltyper identifieras: omgruppering, val av strategier, bristande förståelse för positionsvärde och siffrors värde.