Syfte med arbetet är att undersöka i vilken utsträckning lärarna arbetar med matematik och vilken matematik som framkommer. Vidare undersöktes vad matematik kan innebära för lärarna i arbetet med "vardagsmatematik" eller "vardagsanknuten matematik" i förskolan. Vardagsanknuten matematik anser Wistedt (1992) är tänkt som en länk mellan vardag och teori, mellan enskilda livskunskaper och traditionella konventioner. Wistedt menar att vardagsmatematik är när vi använder vårt kognitiva intellekt i vardagen på ett icke genomtänkt sätt.  Undersökningen bygger på observationer och intervjuer. Lärarna valdes ut därför att de arbetar i en verksamhet som är matematikprofilerad, vi har valt att titulera alla som lärare. I vår bakgrund har vi lagt störst fokus på att ur ett teoretiskt perspektiv beskriva vardagsmatematik och vardagsanknuten matematik i förskolan. Eftersom det framkommit väldigt lite om vardagsanknytning i resultatet kan inte lärarna i någon större utsträckning vara medvetna om vad skillnaden innebär.  Resultatet visar även att det förekommer matematik i verksamheten men att lärarna bättre behöver ta tillvara barnens tidigare erhållna kunskaper för att på så sätt skapa en vardagsanknuten matematik.

<p>Syfte med arbetet är att undersöka i vilken utsträckning lärarna arbetar med matematik och vilken matematik som framkommer. Vidare undersöktes vad matematik kan innebära för lärarna i arbetet med "vardagsmatematik" eller "vardagsanknuten matematik" i förskolan. Vardagsanknuten matematik anser Wistedt (1992) är tänkt som en länk mellan vardag och teori, mellan enskilda livskunskaper och traditionella konventioner. Wistedt menar att vardagsmatematik är när vi använder vårt kognitiva intellekt i vardagen på ett icke genomtänkt sätt.  Undersökningen bygger på observationer och intervjuer. Lärarna valdes ut därför att de arbetar i en verksamhet som är matematikprofilerad, vi har valt att titulera alla som lärare. I vår bakgrund har vi lagt störst fokus på att ur ett teoretiskt perspektiv beskriva vardagsmatematik och vardagsanknuten matematik i förskolan. Eftersom det framkommit väldigt lite om vardagsanknytning i resultatet kan inte lärarna i någon större utsträckning vara medvetna om vad skillnaden innebär.  Resultatet visar även att det förekommer matematik i verksamheten men att lärarna bättre behöver ta tillvara barnens tidigare erhållna kunskaper för att på så sätt skapa en vardagsanknuten matematik.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare på mellanstadiet ser på användandet av en matematik kopplad till elevers vardag och erfarenheter. Vad betyder det för dem, använder de det i sin undervisning, anser de att det hjälper eller hindrar eleven i sin inlärningsprocess? Undersökningen har varit empirisk och utförts genom intervjuer med fem lärare som alla har behörighet att undervisa i matematik på mellanstadiet. De resultat som framkommit visar att lärare använder sig av en konkretiserad matematik genom att ta hjälp av olika material och koppla uppgifter till de intressen och erfarenheter eleverna bär med sig. En del lärare menar att vissa elever påverkas negativt av det här då det finns vissa delar i en konkretiserad, vardagsanknuten, matematik som gör att de kan uppleva problem och förvirring. Andra lärare menar istället att de märker hur elevernas förståelse ökar och att de tycker att matematik är roligt när de ser hur skolmatematiken kan kopplas samman och relateras till deras vardag och närliggande miljö. / <p>Matematik</p>

<p>Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad vardagsanknuten matematikundervisning kan vara och hur man som pedagog i tidiga år kan integrera elevernas vardagserfarenheter i matematikundervisningen. Till vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer av fyra pedagoger som undervisar i år 1-2. Den vardagsanknutna matematikundervisningen kan ses ur två aspekter, dels inlärningsaspekten där elevernas tankar och erfarenheter tas tillvara och dels undervisningsaspekten där pedagogen styr innehållet. Resultatet visar på att det finns många sätt att integrera elevers tankar och erfarenheter i undervisningen, men pedagogerna upplever att arbetssättet många gånger är tidskrävande. Våra slutsatser är att det är viktigt att variera undervisningen så att eleverna ges möjlighet att upptäcka matematiken i vardagen. Vi har också upptäckt hur viktigt det är att diskutera matematik för att lära sig behärska det matematiska språket.</p>

<p>The purpose of this study is to explore how to get students at grade two to understand the connection between the concrete and the symbolic mathematical language. I interviewed a group of students at grade two and tested a number of exercises with them. These interviews and exercises were tape-recorded. The results showed that students had an understanding of the relationship between the symbolic language, the concrete representation and their own numeracy stories. It turned out that students think in different ways and all students can not explain with words, their solutions and ideas. The students’ reaction to the exercises was positive.</p><p> </p>

<p>Arbetet behandlar begreppet vardagsmatematik och syftet med studien är att ta reda på förskollärares respektive barnskötares syn på och attityder till vardagsmatematik samt jämföra dem. Arbetet går bland annat ut på att ta reda på hur verksamma förskollärare och barnskötare ser på ämnet idag. Intervjuer gjordes med fyra förskollärare och fyra barnskötare med hjälp av semistrukturerad- kvalitativ intervjumetod. I resultatet framkom det att skillnaderna och likheterna mellan förskollärarna och barnskötarna inte är beroende av deras utbildning utan resultatet visade att skillnaderna och likheterna ligger hos individens kunskap och intresse till ämnet. Detta visade sig genom att informanterna uttryckte liknande attityder till vardagsmatematiken och dess betydelse.</p>

<p>Arbetet behandlar begreppet vardagsmatematik och syftet med studien är att ta reda på förskollärares respektive barnskötares syn på och attityder till vardagsmatematik samt jämföra dem. Arbetet går bland annat ut på att ta reda på hur verksamma förskollärare och barnskötare ser på ämnet idag. Intervjuer gjordes med fyra förskollärare och fyra barnskötare med hjälp av semistrukturerad- kvalitativ intervjumetod. I resultatet framkom det att skillnaderna och likheterna mellan förskollärarna och barnskötarna inte är beroende av deras utbildning utan resultatet visade att skillnaderna och likheterna ligger hos individens kunskap och intresse till ämnet. Detta visade sig genom att informanterna uttryckte liknande attityder till vardagsmatematiken och dess betydelse.</p>

The purpose of this study is to explore how to get students at grade two to understand the connection between the concrete and the symbolic mathematical language. I interviewed a group of students at grade two and tested a number of exercises with them. These interviews and exercises were tape-recorded. The results showed that students had an understanding of the relationship between the symbolic language, the concrete representation and their own numeracy stories. It turned out that students think in different ways and all students can not explain with words, their solutions and ideas. The students’ reaction to the exercises was positive.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad vardagsanknuten matematikundervisning kan vara och hur man som pedagog i tidiga år kan integrera elevernas vardagserfarenheter i matematikundervisningen. Till vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer av fyra pedagoger som undervisar i år 1-2. Den vardagsanknutna matematikundervisningen kan ses ur två aspekter, dels inlärningsaspekten där elevernas tankar och erfarenheter tas tillvara och dels undervisningsaspekten där pedagogen styr innehållet. Resultatet visar på att det finns många sätt att integrera elevers tankar och erfarenheter i undervisningen, men pedagogerna upplever att arbetssättet många gånger är tidskrävande. Våra slutsatser är att det är viktigt att variera undervisningen så att eleverna ges möjlighet att upptäcka matematiken i vardagen. Vi har också upptäckt hur viktigt det är att diskutera matematik för att lära sig behärska det matematiska språket.

Arbetet behandlar begreppet vardagsmatematik och syftet med studien är att ta reda på förskollärares respektive barnskötares syn på och attityder till vardagsmatematik samt jämföra dem. Arbetet går bland annat ut på att ta reda på hur verksamma förskollärare och barnskötare ser på ämnet idag. Intervjuer gjordes med fyra förskollärare och fyra barnskötare med hjälp av semistrukturerad- kvalitativ intervjumetod. I resultatet framkom det att skillnaderna och likheterna mellan förskollärarna och barnskötarna inte är beroende av deras utbildning utan resultatet visade att skillnaderna och likheterna ligger hos individens kunskap och intresse till ämnet. Detta visade sig genom att informanterna uttryckte liknande attityder till vardagsmatematiken och dess betydelse.