Syftet med min studie var att undersöka om elevernas matematiska förståelse i taluppfattning inom bråktal kunde förbättras med hjälp av Learning Study metoden. Learning Study är en metod som fokuserar på elevernas missförstånd (kritiska aspekter) i lektionens mål (Lärandeobjekt) samt lärarens professionella utveckling och lärarsamverkan i skolan. För att utföra studien behöver man minst två klasser med olika lärare. I metoden fokuserar man på två aspekter, lärarens undervisning och elevresultaten efter två planerade tester. De kortsiktiga studieresultaten ökade för de deltagande klasserna men i olika hög grad vilket talar för att metoden inte är ett sätt att nå alla elever. Metoden kräver mycket tid och ett långsiktigt arbete. Nyckelord: Learning Study, matematisk förståelse och bråktal.

Syftet med vår studie var att undersöka femåringars tillägnande av matematikinnehåll i två olika matemaiksamlingar. I den första matematiksamlingen fick barnen räkna föremål som fanns i matteburkar som illustrerade antalen noll till tio. I den andra matematiksamlingen sorterade barnen med hjälp av logiska block, vilket är olika geomertiska former. Studiens metod var kvalitativ och genomfördes med observationer och intervjuer. Observationerna videoobserverades även och intervjuerna gjordes individuellt med barnen efter att de deltagit i matematiksamlingarna. I resultatet fann vi att barnen använde både talspråk och matematiska begrepp när de förklarade vad sortering innebär och när de benämnde de geometriska formerna. En av slutsatserna blev att barnens förutsättningar för att lösa räkneuppgifterna var att de behärskade räkneramsan, vilket alla barn i matematiksamlingen gjorde. Barnens tidigare erfarenheter som de hade innan matematiksamlingen påverkade hur barnen kunde lösa uppgifterna.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagogerna upptäcker och synliggör barnens matematik på förskolorna. Tre förskolor och sex pedagoger deltog i intervjuer och observationer. Förskolorna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval och ligger i våra närområden. Vi observerade och intervjuade vid olika tillfällen. I de observerade undersökningstillfällena upptäcktes mycket matematik hos pedagogerna, trots att/fastän pedagogerna inte sa till barnen att det var matematik de höll på med. Samtliga pedagoger var noga med att använda rätt matematiska begrepp i samtalen med barnen. Det finns en viss skillnad i hur pedagogerna uttrycker sig om sitt användande av matematiken, men att de i observationerna ändå använde sig av metoder som liknade varandra. Några nämner att de hela tiden tänker på matematiken i allt de gör, andra nämner att de inte är så medvetna om matematiken. Ändå uppmärksammades det i observationerna, att pedagogerna arbetade på likartade sätt. Vår slutsats är att pedagogerna är så matematiskt medvetna att de inte alltid behöver planera en aktivitet utan att de automatiskt använder sig av matematiken i de situationer som uppstår.

<p>The purpose of this study is to explore how to get students at grade two to understand the connection between the concrete and the symbolic mathematical language. I interviewed a group of students at grade two and tested a number of exercises with them. These interviews and exercises were tape-recorded. The results showed that students had an understanding of the relationship between the symbolic language, the concrete representation and their own numeracy stories. It turned out that students think in different ways and all students can not explain with words, their solutions and ideas. The students’ reaction to the exercises was positive.</p><p> </p>

The purpose of this study is to explore how to get students at grade two to understand the connection between the concrete and the symbolic mathematical language. I interviewed a group of students at grade two and tested a number of exercises with them. These interviews and exercises were tape-recorded. The results showed that students had an understanding of the relationship between the symbolic language, the concrete representation and their own numeracy stories. It turned out that students think in different ways and all students can not explain with words, their solutions and ideas. The students’ reaction to the exercises was positive.

Syftet med studien är att undersöka om och hur visuell gestaltning kan användas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik. Utifrån ovanstående syfte har följande forskningsfråga formulerats: Hur beskriver en grupp lärarstudenter sitt lärande och sin förståelse för matematik när de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning? I studien används en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av ämnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri används observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta ämnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehåller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehåller det undersökta momentet. Intryck fråndetta har gett bilder åt studenternas tidigare matematiska erfarenheter och relationer till matematiksom skolämne. Resultatet presenteras beskrivande i teman kopplade till lärande OM, I, MED och GENOM visuell gestaltning av matematik.

Mitt syfte med arbetet har varit att undersöka hur några lärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 uppfattar begreppet matematisk förståelse samt vilken undervisning de anser är utvecklande för den matematiska förståelsen. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer vilka har transkriberats, sammanställts och analyserats. Totalt har sex lärare intervjuats och varje intervju har varat i cirka 30 minuter. Resultaten visar att de intervjuade lärarna uppfattar begreppet matematisk förståelse på i huvudsak tre olika sätt. Det första är att matematisk förståelse består av förståelse för vad matematik är, det andra är att matematisk förståelse består av att kunna använda matematiken och det tredje är matematisk förståelse består av skillnader i kvaliteten i hur väl matematiken förstås. Resultaten visar också att flera av de intervjuade lärarna använder arbete i matematikboken som vanligaste undervisningsform, men att detta inte är en av de undervisningsformer som de ser som mest förståelseutvecklande. Istället nämner de att eleverna behöver få prata om och resonera kring matematik, testa olika lösningar, få förståelse för olika strategier och använda matematik i vardagen. Även att arbeta med konkret material anser flera av de intervjuade lärarna kan stärka elevernas matematiska förståelse.

Inledning Studien undersöker hur förskollärarna arbetar med matematiska begrepp i förskolan samt anledningen till att börja med matematik i tidig ålder. Den presenterar hur arbetet med matematik utvecklas i förskolan och hur förskollärarna arbetar med matematiska begrepp och ser till att barnen utvecklar sin förståelse för samband mellan olika begrepp. Studien undersöker också om förskollärarna finner stöd i Läroplanen för förskolan i sitt arbete med matematik. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att utveckla barnens förmåga att använda och förstå matematiska begrepp. Metod Vi kommer att använda oss av kvalitativ metod och intervjuer med förskollärarna eftersom studien syftar till att undersöka hur förskollärarna arbetar för att utveckla barns matematiska förståelse och hur de arbetar med matematiska begrepp. Resultat Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna arbetar med matematiska begrepp på ett medvetet sätt. Barns matematiska förståelse utvecklas på ett lustfyllt och lärorikt sätt och förskollärarnas positiva förhållningssätt främjar barns utveckling och lärande. Förskollärarna anser att Läroplanen kan användas som en slags checklista men de önskar sig mer vägledning gällande hur arbetet med matematiska begrepp ska går till.

Matematik är ett ämne som många elever tycker är tråkigt och somliga är mindre aktiva på lektionerna. Eleverna är dessutom vana vid att arbetet i matematik till stor del styrs av det valda läromedlet och det är ovanligt att annan typ av undervisning förekommer. Detta examensarbetes syfte är att studera elevernas uppfattning om hur en laboration i matematik och dess utformning påverkar deras aktivitet och matematiska förståelse. I arbetet finns en sammanställning av forskning inom området samt en analys av ett arbete där elever i år 7 videofilmats under en lektion i laborativ matematik. Dessutom har eleverna svarat på en enkät i samband med laborationen.Arbetet har visat att vid en laboration där de flesta elever finner en utmaning upplever många elever att de arbetat mer aktivt än under andra lektioner och att grupparbetet fungerar bra. En del upplever att de kommer att minnas den nya matematiska förståelsen. / Many students regard mathematics as a boring subject and several are showing low activity during lessons. The students are used to that the teaching in mathematics is ruled by static means of educational material and the use of alternative teaching methods is rare.The purpose of this thesis work is aimed to see how a group exercise in mathematics will influence the student’s activity and perception of mathematics.The work consists of a science year to date summary and an analysis of 7-grade student’s video film. The students corresponded to a survey in conjunction with the group exercise.The thesis suggest that at a group exercise where most students feel the challenge, the spirit of increasing activity is encouraged during the lesson for the majority of the students. They also feel that group exercise works well. Several students experience that they will remember the new fundamental understanding.

I vårt arbete som speciallärare i grundsärskolan har vi märkt att matematiska uppgifter ofta är svåra för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) att förstå. Internationell forskning visar att visuellt stöd kan vara gynnsamt för elever med IF men i svensk kontext har vi inte kunnat hitta studier om detta. Därför valde vi att genomföra denna studie som undersöker betydelsen av visuellt stöd i matematikundervisningen i grundsärskolan för elever som läser ämnen. Vilken effekt har det på elevernas matematiska förståelse och engagemang och hur upplever eleverna själva stödet? Urvalet i studien utgjordes av sex elever i årskurs 2–7 på två grundsärskolor i Mellansverige. Studien är en kombination av metoder, där de kvantitativa metoderna utgjordes av ett kvasiexperiment (singel-subjekt ABA – design) och strukturerade observationer. De kvalitativa datainsamlingsmetoderna bestod av semistrukturerade intervjuer med eleverna och semistrukturerade observationer dokumenterade med hjälp av fältanteckningar. Resultatet visade att flera elever förbättrade sina resultat gällande matematikuppgifterna under interventionen. Samtidigt visade variation i elevers utvecklingslinjer på både möjligheter och utmaningar vid användning av visuellt stöd i grundsärskola.