Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fått sämre resultat i matematik jämfört med andra OECD-länder. Anledningar till det kan vara att undervisningen är för läromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrån elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och språket behöver användas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete är att få reda på hur flerspråkiga elever, elever i behov av särskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlättar lärandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts på en skola där eleverna fick göra räknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt. Intervjuer och observationer har gjorts för att ta reda på lärarens och elevernas upplevelser av uppgifterna. Resultatet visade att nästan alla elever ansåg att räknesagor var roligast eftersom de fick arbeta i grupper, rita och skriva. Sifferuppgifterna var det som var enklast eftersom de visste vad som skulle göras. Däremot var textuppgifterna svårast, särskilt för elever i behov av särskilt stöd och flerspråkiga elever. Uppgifterna innehöll för mycket information och det var svårt att avgöra vilket räknesätt som skulle användas. En jämförelse har gjorts mellan det kognitiva konstruktivistiska- och det sociokulturella perspektivet för att se vilket perspektiv som speglar det resultat som jag har fått fram. Slutsatsen blev att en matematikundervisning utifrån ett sociokulturellt perspektiv som engagerar eleverna, där de får utmaningar och tillfälle till att kommunicera och stödja varandra underlättar lärandet och är språkutvecklande. Läraren behöver också prata matematik med eleverna och ha genomgångar där det resoneras kring matematiska problem.

<p>The purpose of this study is to explore how to get students at grade two to understand the connection between the concrete and the symbolic mathematical language. I interviewed a group of students at grade two and tested a number of exercises with them. These interviews and exercises were tape-recorded. The results showed that students had an understanding of the relationship between the symbolic language, the concrete representation and their own numeracy stories. It turned out that students think in different ways and all students can not explain with words, their solutions and ideas. The students’ reaction to the exercises was positive.</p><p> </p>

The purpose of this study is to explore how to get students at grade two to understand the connection between the concrete and the symbolic mathematical language. I interviewed a group of students at grade two and tested a number of exercises with them. These interviews and exercises were tape-recorded. The results showed that students had an understanding of the relationship between the symbolic language, the concrete representation and their own numeracy stories. It turned out that students think in different ways and all students can not explain with words, their solutions and ideas. The students’ reaction to the exercises was positive.

Abstrakt Syftet med arbetet är att undersöka hur barn funderar ut lösningar på matematiska problem som de stöter på när de arbetar med räknesagor. Fokus har legat på vilka strategier eleverna använder sig av när de löser räknesagor och vilken betydelse kommunikationen har för hur eleverna utvecklar sina strategier. Den första kontakten med matematik kan vara avgörande för det fortsatta intresset. Läraren har därför en stor uppgift att fylla genom att introducera matematiken på ett intressant och lustfyllt sätt. Det är därför angeläget att det finns en balans mellan teori och praktik. Barn behöver uppleva matematiken genom flera olika tillvägagångssätt för att förstå den, där av vårt val av ämne. Den metod vi valde i denna fallstudie var observationer enskilt och i grupp när barn gjorde räknesagor, för att finna svar på vårt syfte. Även intervjufrågor ställdes i samband med de enskilda räknesagorna. Resultatet visade att barnen använder sig av olika lösningsstrategier. De vanligaste strategierna i de enskilda arbetena var att de ritade bilder medan de föredrog att använda siffror i grupparbetena. Flera av barnen hade god användning av sina bilder när de löste sina räknesagor. Detta kunde vi se genom att de hela tiden behövde gå tillbaka till föregående bild, när de skulle rita nästa. Resultatet i vår undersökning av räknesagor visade även att barnen inte var vana att kommunicera med varandra. Detta visade sig genom att det oftast var ett barn som tog initiativet och utförde räknesagan själv utan att fråga de andra.

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p>Syftet med arbetet är att undersöka hur barn funderar ut lösningar på matematiska problem som de stöter på när de arbetar med räknesagor. Fokus har legat på vilka strategier eleverna använder sig av när de löser räknesagor och vilken betydelse kommunikationen har för hur eleverna utvecklar sina strategier. Den första kontakten med matematik kan vara avgörande för det fortsatta intresset. Läraren har därför en stor uppgift att fylla genom att introducera matematiken på ett intressant och lustfyllt sätt. Det är därför angeläget att det finns en balans mellan teori och praktik. Barn behöver uppleva matematiken genom flera olika tillvägagångssätt för att förstå den, där av vårt val av ämne.</p><p>Den metod vi valde i denna fallstudie var observationer enskilt och i grupp när barn gjorde räknesagor, för att finna svar på vårt syfte. Även intervjufrågor ställdes i samband med de enskilda räknesagorna.</p><p>Resultatet visade att barnen använder sig av olika lösningsstrategier. De vanligaste strategierna i de enskilda arbetena var att de ritade bilder medan de föredrog att använda siffror i grupparbetena. Flera av barnen hade god användning av sina bilder när de löste sina räknesagor. Detta kunde vi se genom att de hela tiden behövde gå tillbaka till föregående bild, när de skulle rita nästa. Resultatet i vår undersökning av räknesagor visade även att barnen inte var vana att kommunicera med varandra. Detta visade sig genom att det oftast var ett barn som tog initiativet och utförde räknesagan själv utan att fråga de andra.</p>