Syftet med undersökningen var att granska vilka vardagliga situationer en grupp elever i skolår 5 associerade aritmetiska uppgifter till. I de aritmetiska uppgifterna var alla fyra räknesätten representerade då elever har olika förmågor att knyta an olika räknesätt. I studien undersöktes även om anknytningarna eleverna gjorde var rimliga i relation till verkligheten. Vi valde att använda en enkät där eleverna skrev räknehändelser till givna aritmetiska uppgifter med utgångspunkt i deras egen vardag. Undersökningen visade att mer än hälften av eleverna inte hade kunskapen att knyta an aritmetiska uppgifter till vardagliga egenupplevda situationer. Eleverna var influerade av läroböckernas fiktiva vardag och hänvisade till denna. Enligt undersökningen hade eleverna lättare att associera vardagliga situationer till addition och subtraktion än till multiplikation och division.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt ett antal pedagoger som undervisar i skolåren 1 - 6 vardags- och verklighetsanknyter matematikundervisningen samt vilka fördelar och nackdelar de ser med detta arbetssätt. Undersökningen utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och genom analys av berörda pedagogers lokala arbetsplaner. Resultatet visar olika förslag på hur pedagogerna väljer att vardags- och verklighetsanknyta matematiken samt de fördelar detta undervisningssätt medför för deras elever. Vidare visar resultatet på vilket sätt de lokala arbetsplanerna påverkar pedagogernas förmåga att utöva denna typ av undervisning samt de nackdelar pedagogerna anser att det finns både för deras elever och för dem själva. Genom att vardags- och verklighetsanknyta matematikundervisningen med dessa fördelar och nackdelar i åtanke kan slutsatsen dras att matematiken blir mer verklig för eleverna om undervisningen utgår från elevernas egna erfarenheter enligt pedagogerna i undersökningen.

I rapporten undersöker vi hur två lärare vardagsanknyter matetmatikundervisningen för eleverna. Lärarens föreställning jämförs med dess arbetssätt inom områder vardagsmatematik / In the report we examine two teachers way of getting pupils to connect everyday life and mathematics together.

Examensarbetet behandlar hur två lärare vardagsanknyter matematikundervisningen. Vi undersöker hur de får eleverna att koppla samman matematik och vardag. Dessutom jämförs hur lärarens uppfattning om hur de vardagsankyter matematikundervisningen med deras verkliga arbetssätt. / The paper examine how two teacher for the pupils establish connections between everyday events and mathematical teaching. And their conception is compared with their actual way to theach, regarding this area in mathematics. mat

Syftet med denna studie att undersöka hur de verksamma lärarnas didaktiska val påverkar utfallet för undervisningen kring laborativ matematik i utomhusmiljö och elevernas lärande eftersom detta område är skralt belyst inom forskningen. Studien utgår från det teoretiska ramverket Realistic Mathematics Education (RME). Det teoretiska ramverket har kopplats samman med hur de verksamma lärarna genomför den laborativa matematikundervisningen i utomhusmiljö och om de följer den trestegsprocess som RME-teorin vilar på. Resultaten i studien utgår ifrån en kvantitativ enkätundersökning där 56 respondenter deltog varav 30 respondenter anser sig undervisa med laborativ matematikundervisning i utomhusmiljö. Genom att undervisa enligt RME-teorin ska eleverna kunna verklighets- och vardagsanknyta matematiken i utomhusmiljön genom att endast få instruktioner att utgå från för att upptäcka matematiken, vilket de verksamma lärarna och den tidigare forskningen är överens om. Vidare innebär RME-teorin att eleverna först måste arbeta enskilt innan de samarbetar med andra, medan de verksamma lärarna i den här studien oftast väljer att låta eleverna arbetar tillsammans med andra direkt. Dessa didaktiska beslut som fattas av de verksamma lärarna kan leda till en negativ effekt för elevernas matematiska begreppsinlärning och verklighets- och vardagskoppling för det undersökta matematikområdet.

Varierad matematikundervisning förespråkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger väntas följa. De mål och riktlinjer som finns uppsatta ska nås med hjälp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvägagångssätt för att nå dit är dock tolkningsbara och därför intressanta att undersöka vilket också är studiens syfte. För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillämpning, omfattning, påverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i någon av årskurserna 4-6 på en kommunal samt en privat skola. Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samstämmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lärobok och praktisk matematik såsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner ställs mot varandra likaså enskilt arbete och grupparbete. Färdighetsträning, förståelse och att undervisningen ska tilltala samtliga elever är viktiga aspekter inom matematikundervisningen. De flesta pedagoger i studien bedriver merparten av sin matematikundervisning genom arbete i läroboken men anser att det är mer vanligt att arbete sker i olika gruppkonstellationer än enskilt. Enligt pedagogerna är det kompetens, elevgruppen, tid och skolmiljön som påverkar valet av arbetsmetod och arbetsform. I resultatet finns stora likheter med tidigare forskning och resultatet kan även kopplas ihop med teoretiska perspektiv såsom Gardners teori om multipla intelligenser, det sociokulturella perspektivet och behaviorismen. De skillnader som råder är inte beroende av skolform, snarare pedagogernas olika förutsättningar såsom intresse för matematik, matematikdidaktisk kompetens och yrkeserfarenhet.

Detta arbete behandlar hur pojkar och flickor i skolår 4, anser att skolmatematiken och vardagsmatematiken hör ihop. Undersökningen grundar sig på en enkät under ledning, som presenteras för eleverna i två olika situationskontexter, där undersökningsgruppen är uppdelad i två olika grupper och varje grupp svarar på en enkät. Avslutningsvis genomför eleverna en praktisk uppgift. Teoridelen definierar de centrala begrepp som är relevanta för presentationen av undersökningen och presenterar forskning inom kontextvariation, genusperspektiv och skolmatematik kontra vardagsmatematik. Undersökningen visar på skillnader i flickors och pojkars svar i hur de nyttjar matematik i vardagen och viss skillnad mellan svaren i de olika kontextversionerna av enkäten. Samtidigt kan vi finna kopplingar mellan resultatet av undersökningen och den litteratur som presenteras.

I denna rapport vill vi undersöka hur lärare arbetar med vardagsanknutenmatematikundervisning och hur eleverna upplever den. För att få svar på detta har vigenomfört en fallstudie där vi observerat tre matematiklektioner i skolår tre och sedanintervjuat sex elever och läraren. Vårt resultat visar bland annat att eleverna uppfattarmatematikämnet som räkning i matematikboken och har svårt att relatera skolansmatematik med den matematik som de använder utanför skolan. Läraren som viobserverat och intervjuat baserar sin undervisning på matematikboken men önskar atthon kunde släppa matematikboken mer och strävar efter detta. Enligt litteraturen kanelevernas matematiska förståelse öka om man gör eleverna medvetna om matematikensom finns runt omkring dem.

Syftet med studien är att bidra till kunskap om elevers syn på vardagsanknytninginom matematikundervisningen i årskurserna 2 och 3. Metoden vi antog i studien ären kvalitativ ansats som har sin utgångspunkt i semistrukturerade personligaintervjuer. Studiens informanter är 14 elever som genomför sin grundskoleutbildningpå två olika skolor i Mellansverige. Kategorier som belyser vardagsanknutenmatematik har skapats och analyserats med utgångspunkt i studiens syfte,frågeställningar och pragmatisk lärandeteori. Det framkommer i resultatet attvardagsanknuten skolmatematik, fördelar med vardagsanknytning, nackdelar medvardagsanknytning, matematikens syfte och matematik i vardagslivet är väsentligaaspekter i elevernas syn på en vardagsanknuten matematikundervisning. I resultatetsynliggörs det att matematikundervisningens textuppgifter, muntliga exempel ochlekar till viss del inrymmer en koppling till elevernas vardagsliv. I resultatetframkommer det att eleverna är medvetna om kopplingen mellan deras vardagslivoch matematiken såväl som i undervisningens sammanhang som i ett vidareperspektiv utanför skolan. En vardagsanknuten matematikundervisning inrymmerpositiva såväl som negativa aspekter för elevers inlärningsförmåga. De positivaaspekterna beskrivs främja elevernas lustfyllda lärande och stödja derasinlärningsprocess medan de negativa aspekterna beskrivs hämma ettmatematiklärande. I studien drar vi slutsatsen att elevernas vardagsliv kan nyttjas ihögre grad än vad det beskrivs göras av lärarna i dagens matematikundervisning.Vidare drar vi slutsatsen att eleverna har en tvådelad mening kringvardagsanknytningen i skolans matematikundervisning. Vardagsanknytningenlämpar sig bättre för elever som besitter erfarenhet om matematik i vardagsnärasammanhang än elever som saknar erfarenheter eller besitter erfarenheter somskiljer sig från ämnesinnehållet. / The purpose of the study is to contribute knowledge of pupils' views on an everyday connection in mathematics teaching in years 2 and 3. The method we used in the study is a qualitative approach based on semi-structured personal interviews. The study's informants are 14 pupils who are currently completing their primary school education at two different schools in Central Sweden. Categories that illustrate everyday mathematics have been created and analyzed based on the study's purpose, issues, and pragmatic learning theory. The results highlight that everyday school mathematics, advantages of everyday connection, disadvantages of everyday connection, the purpose of mathematics and mathematics in everyday life are essential aspects in pupils' views on an everyday mathematics teaching. The result shows that text assignments, verbal examples, and games in math lessons contain to a certain degree a connection to the pupils' everyday life. The results shows that the pupils are aware of the connection between their everyday life and mathematics as well as in the context of teaching and in a broader perspective outside school. An everyday-related mathematics lesson contains positive as well as negative aspects for pupils' learning ability. The positive aspects are described as promoting pupils' fun-filled learning and supporting their learning process, while the negative aspects are described as inhibiting mathematical learning. In the study, we consequently conclude that the pupils' everyday life can be used to a greater degree than what is described by the teachers in today's mathematics teaching. Furthermore, we conclude that the pupils have a two-part opinion about the everyday connection in the school's mathematics teaching. The everyday connection is better suited for pupils who have experience of mathematics in everyday contexts than pupils who lacks experience or have experience that differs from the subject content.

Vi har genom intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur tre pedagoger i grundskolans tidigare år använder elevernas erfarenheter från sin vardag i matematikundervisningen, varför pedagogerna undervisar som de gör samt vad de använder för material i sin undervisning. / Our research had the purpose to find out how three teachers in the earlier schoolyears connect their mathematical teaching with the pupil’s everyday events, why they teach like this and what material they use when they teach. We have interviewed the three teachers and made one classroom observation in each classroom.