<p>Syftet med det här arbetet är att försöka få syn på hur några lärare ser på sitt ledarskap och om de anser att det går att utveckla det. Vi vill också försöka ta reda på vilka faktorer som kan tänkas påverka lärarnas syn på ledarskapet och dess utveckling. Historien är viktig för att förstå den förändring som har skett av läraruppdraget. Den utveckling som skett i samhället och den nya läroplanen ställer helt andra krav på ledarskapet i klassrummet. Den auktoritära roll som läraren haft sedan århundraden håller nu på att förvandlas till ett demokratiskt förhållningssätt där eleverna ska behandlas som jämlikar. Vi har med hjälp av en kvalitativ intervjustudie av sju lärare försökt ta reda på hur de ser på sitt ledarskap. Det visade sig att ledarskapet mest är en ”tyst kunskap” som man oftast inte pratar om och man är därmed inte heller direkt medveten om att det är just det man håller på med. Vissa av lärarna har dock en mer medveten syn på sitt eget ledarskap. Att det hänger samman med ens egen personlighet är något som framgår tydligt. Med hjälp av litteratur och de teorier som finns i forskningen om ledarskap har vi tolkat lärarnas utsagor och identifierat några av de strategier de använder sig av. Faktorer som gruppen och den rådande skolkulturen på respektive skola har visat sig vara betydande för hur lärarna hanterar och utvecklar sitt ledarskap.</p>

<p>The aim of this essay is to examine how future upper secondary school teachers within social science comprehends their future proffessional role. The aim is also to see whether the education is of importance to their suspension for their future professional role. Focus will especially be on the teachers civil servant role, where the aim is to see how their identification suspends to the governmental expectations on their future civil servant misson. The essay is based on a qualitative method, which is focused conversational interviews.</p><p>The result indicates that future upper secondary school teachers within social science, who are about to finish their education, have a somewhat deeper sense of identification with the teachers civil servant mission compared to those in the beginning of their education. The result also indicates that the future upper secondary school teachers identification are in line with the governmental expectations on their civil servant mission. This with the exception of one interviewsubject, whose identification is not in line with the governmental expectations on his civil servant mission. The result has didactic and democratic consequenses, which one as a teacher needs to be aware of and consider.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur presumtiva gymnasielärare inom samhällskunskap ser på sin kommande yrkesroll. Vidare är syftet att se om utbildningen utgör betydelse för deras förhållning till den framtida yrkesrollen. Särskilt fokus ligger vid lärarens tjänstemannaroll, där syftet är att se hur deras identifikation förhåller sig till statens förväntningar på deras kommande tjänstemannauppdrag. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod, vilken utgörs av fokuserade samtalsintervjuer.</p><p>Undersökningens resultat visar att blivande gymnasielärare i samhällskunskap, vilka befinner sig i slutet av sin utbildning, har en något djupare identifiering med lärarens tjänstemannauppdrag till skillnad från dem som befinner sig i början av utbildningen. Resultatet visar också att de blivande gymnasielärarnas identifikation ligger i linje med statens förväntningar på deras tjänstemannauppdrag. Detta med undantag för en intervjuperson, vars identifikation inte förhåller sig i linje med statens förväntningar på dennes tjänstemannauppdrag. Resultatet medför didaktiska och demokratiska konsekvenser, vilka man som lärare behöver ha en medvetenhet om och ta ställning till.</p>

The aim of this essay is to examine how future upper secondary school teachers within social science comprehends their future proffessional role. The aim is also to see whether the education is of importance to their suspension for their future professional role. Focus will especially be on the teachers civil servant role, where the aim is to see how their identification suspends to the governmental expectations on their future civil servant misson. The essay is based on a qualitative method, which is focused conversational interviews. The result indicates that future upper secondary school teachers within social science, who are about to finish their education, have a somewhat deeper sense of identification with the teachers civil servant mission compared to those in the beginning of their education. The result also indicates that the future upper secondary school teachers identification are in line with the governmental expectations on their civil servant mission. This with the exception of one interviewsubject, whose identification is not in line with the governmental expectations on his civil servant mission. The result has didactic and democratic consequenses, which one as a teacher needs to be aware of and consider. / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur presumtiva gymnasielärare inom samhällskunskap ser på sin kommande yrkesroll. Vidare är syftet att se om utbildningen utgör betydelse för deras förhållning till den framtida yrkesrollen. Särskilt fokus ligger vid lärarens tjänstemannaroll, där syftet är att se hur deras identifikation förhåller sig till statens förväntningar på deras kommande tjänstemannauppdrag. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod, vilken utgörs av fokuserade samtalsintervjuer. Undersökningens resultat visar att blivande gymnasielärare i samhällskunskap, vilka befinner sig i slutet av sin utbildning, har en något djupare identifiering med lärarens tjänstemannauppdrag till skillnad från dem som befinner sig i början av utbildningen. Resultatet visar också att de blivande gymnasielärarnas identifikation ligger i linje med statens förväntningar på deras tjänstemannauppdrag. Detta med undantag för en intervjuperson, vars identifikation inte förhåller sig i linje med statens förväntningar på dennes tjänstemannauppdrag. Resultatet medför didaktiska och demokratiska konsekvenser, vilka man som lärare behöver ha en medvetenhet om och ta ställning till.

Syftet med det här arbetet är att försöka få syn på hur några lärare ser på sitt ledarskap och om de anser att det går att utveckla det. Vi vill också försöka ta reda på vilka faktorer som kan tänkas påverka lärarnas syn på ledarskapet och dess utveckling. Historien är viktig för att förstå den förändring som har skett av läraruppdraget. Den utveckling som skett i samhället och den nya läroplanen ställer helt andra krav på ledarskapet i klassrummet. Den auktoritära roll som läraren haft sedan århundraden håller nu på att förvandlas till ett demokratiskt förhållningssätt där eleverna ska behandlas som jämlikar. Vi har med hjälp av en kvalitativ intervjustudie av sju lärare försökt ta reda på hur de ser på sitt ledarskap. Det visade sig att ledarskapet mest är en ”tyst kunskap” som man oftast inte pratar om och man är därmed inte heller direkt medveten om att det är just det man håller på med. Vissa av lärarna har dock en mer medveten syn på sitt eget ledarskap. Att det hänger samman med ens egen personlighet är något som framgår tydligt. Med hjälp av litteratur och de teorier som finns i forskningen om ledarskap har vi tolkat lärarnas utsagor och identifierat några av de strategier de använder sig av. Faktorer som gruppen och den rådande skolkulturen på respektive skola har visat sig vara betydande för hur lärarna hanterar och utvecklar sitt ledarskap.

Bullying is a big problem in schools and many children are afraid of go to school. There are many methods and measures to prevent bullying, but bullying is still remains. This study is about the differences and similarities between methods to prevent bullying at two classes. The purpose of my essay is to research measure that uses by four teachers to prevent bullying and to get description of their work against bullying. My question is: How is the prevention of bullying in the two classes where informants working? This study is focuses on prevent bullying at two classes on two multicultural schools in Stockholm. I used a qualitative research to get answer to my question that is how informants work the prevention against bullying. The conclusion is the informants use many methods for create a positive environment. The informants work to prevent bullying at their classes by continuously making conversation with students about bullying, behavior, values and empathy.

Läsförståelse är en central del inom elevers läsutveckling. Dock visar undersökningen från PISA 2012 att svenska elevers läsförståelse sjunkit i jämförelse med tidigare år. Syftet med litteraturstudien är att undersöka undervisningens betydelse i utvecklingen av god läsförståelse för elever i grundskolan. Detta har lett fram till följande frågeställningar: -        Hur kan lärare genom undervisning skapa förutsättningar för elever att utveckla god läsförståelse? -        Hur kan lässtrategier användas för att gynna elevers utveckling av god läsförståelse? Undersökningsmaterialet består av sex nationella och sju internationella källor. Fyra avhandlingar och nio vetenskapliga artiklar har inkluderats och analyserats med stöd av en analysöversikt. Materialet berör studiens syfte och frågeställningar samt är vetenskapligt granskat.   Av den första frågeställningen har det framkommit att lärarrollen är en betydelsefull faktor för att elever ska utveckla god läsförståelse. Det inkluderar lärarens kompetens, läraren som vägledare och förebild samt lärarens val av metoder.  I den andra frågeställningen har användningen av lässtrategier visats vara betydelsefull för att elever ska utveckla god läsförståelse. Det kan ske genom att använda fler lässtrategier, lässtrategier i ett socialt samspel samt med hjälp av ett utvecklat metakognitivt tänkande. Slutsatsen är att elever utvecklar god läsförståelse när lärare använder lässtrategier på ett medvetet sätt genom hela grundskolan.

Den här undersökningen handlar om elevers intresse av uppnåendemålen i Naturkunskap A (Nk1201 inrättad 2000-07 Lpo 94) och om det skiljer sig mellan olika gymnasieprogram. Undersökningen kommer även att påvisa om och hur läraren kan påverka och skapa ett större intresse för målen i ämnet. Svaren på undersökningens frågeställningar kommer från svaren av en enkätundersökning som totalt 114 elever från tre olika gymnasieprogram svarat på, samt från tidigare undersökningar och litteratur i ämnet. Frågorna i enkäten har utformats från uppnåendemålen i Naturkunskap A. Svaren sammanställs för att se vad eleverna är intresserad och ointresserad av. Resultatet visade att det finns vissa uppnåendemål som inte intresserar majoriteten av eleverna och det totala intresset för Naturkunskap A skiljer sig mellan gymnasieprogrammen. Tidigare undersökningar och litteratur visar att läraren har en viktig roll för att öka elevers intresse för ämnet, och för att göra det måste läraren bland annat ha välplanerade varierande lektioner samt visa engagemang.

<p>Abstract</p><p>The aim of this essay was to examine the process from the teachers plan to what the stundents actually learned in the history subject. Too respond to the aim, I have performed interviews with one teacher, four students and also observed one lesson. The interviews and observations have been analysed according to other writers works in this subject. The questions the essay starts out from is: What is the teachers plan for the lesson? How did the teacher and the students carry trough the lesson? Have the students achieved the teachers aim for the lesson? Thanks to the teachers plan for the lesson, how the teacher carried trough the lesson, and the teachers relation to the students, there was good conditions for learning. The teacher had done his part so the students were responsibel for there own learning. Of the four interviewed students only two achieved the teachers aim for the lesson. The other two didn´t take responsibility for there own learning. The big difference between the four students was that the ones who achieved the aims were more active during the lesson and more interested in the subject. The teachers duty is to help students to achieve his aim troughout the lesson and make the students take own responsibility for learning. What the aims are can vary but the teachers duty stand still.</p><p>Keywords: School, teachers plan, aims, learning.</p> / <p>Sammandrag</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka processen från lärarens planering till vad eleven lärde sig i ämnet historia under ett lektionspass. För att kunna besvara det har jag intervjuat en lärare och fyra elever samt observerat ett lektionspass. Dessa har sedan analyserats i relation till tidigare forskning. De frågor studien bygger på är: Hur ser lärarens planering ut? Hur genomfördes lektionen, lärare och elev perspektivet? Har eleven uppnått de mål som läraren ställt upp inför lektionen? Genom sin planering, genomförandet av lektionen och sin relation till eleverna hade läraren gett eleverna förutsättningar att lära sig. Ansvaret att inlärningen skulle bli verklighet låg därför hos eleverna. Av de fyra elever som intervjuades var det två som inte tog sitt ansvar och det blev tydligt att de inte nådde lärarens mål för lektionen. De två som nådde lärarens mål var mer aktiva och mer intresserade under lektionspasset vilket gav resultat vid intervjuerna. Lärarens uppgift är att leda sina elever till att uppfylla de mål han har genom att få elever att ta sitt ansvar för inlärningen. Vad målen är kan variera men lärarens uppgift kvarstår.</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka attityder åtta lärare i årskurs F–3 har till religionsundervisning och hur detta påverkar undervisningen och eleverna. Forskningsfrågorna handlar om hur undervisningen bedrivs, vilken attityd lärare har till religionskunskap, vad några lärare anser om kursplanen i religionskunskap samt vilka svårigheter och möjligheter det finns med att undervisa i religionskunskap. Vi använder oss av en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Resultatet visar att lärarnas attityd speglar av sig på såväl undervisningen som eleverna, då den påverkar hur läraren väljer att lägga upp sin undervisning. Resultatet visar också att det finns möjligheter och svårigheter med religionsundervisning, bland annat att skapa förstående och toleranta individer samt att vårdnadshavares åsikter kan hindra elever i utvecklandet mot kunskapskraven. En av slutsatserna med studien är att lärarens attityd till ämnet är avgörande för vilken inställning eleverna får till religionsundervisningen.

Undersökningens syfte är att sammanställa vad den didaktiska forskningen kommit fram till angående hur lärare kan upptäcka lässvårigheter hos elever i årskurs 1–3 utifrån ett läsinlärningsperspektiv, samt hur lärarens kunskaper, inställningar och metoder påverkar elever i lässvårigheter. Litteraturen som använts i denna studie har hittats genom informationssökning i tre databaser, ERIC, PsycINFO och SWEPUB. Tre doktorsavhandlingar och sex vetenskapliga artiklar har använts för att få fram resultatet. Resultatet visar att flera forskare anser att lärare behöver ha kunskap inom de olika problemområden som elever kan uppleva under läsinlärningen. Det betyder att lärare behöver ha kunskap om hur läsinlärning är uppbyggt för att kunna förstå vad det är eleven har svårigheter med. Resultatet visar även att läraren vanligtvis upptäcker lässvårigheter på grund av brister inom fyra områden och därmed är det extra viktigt läraren har kunskap inom de fyra områdena. Utöver det visar forskning att identifiering av elever i lässvårigheter bör ske så tidigt som möjligt, helst innan eleven börjar i årskurs ett. Anledningen till att identifiering bör ske tidigt är för att eleven inte ska hamna efter resten av klassen. Dock visar forskningen att flertalet lärare har en inställning till lässvårigheter som kallas ”vänta-och-se” pedagogik. Det innebär att lärarna väntar med att identifiera lässvårigheter hos eleverna eftersom de tror att svårigheterna beror på elevernas mognad. Den här attityden kan orsaka mer svårigheter för eleverna och därmed minska deras läslust. När läraren har identifierat lässvårigheter hos en elev behöver de har tillräckligt med kunskap om metoder för att stödja eleven. Läraren behöver ha kunskap om olika metoder och kunna vara flexibel i sin undervisning eftersom det kan finnas många olika sorters lässvårigheter som kräver olika metoder i en klass. Därmed behöver bra lärare ha god kunskap om läsinlärning, lässvårigheter och metoder, dessutom behöver läraren ha en inställning att vilja identifiera lässvårigheter så tidigt som möjligt.