<p>Syftet med det här arbetet är att försöka få syn på hur några lärare ser på sitt ledarskap och om de anser att det går att utveckla det. Vi vill också försöka ta reda på vilka faktorer som kan tänkas påverka lärarnas syn på ledarskapet och dess utveckling. Historien är viktig för att förstå den förändring som har skett av läraruppdraget. Den utveckling som skett i samhället och den nya läroplanen ställer helt andra krav på ledarskapet i klassrummet. Den auktoritära roll som läraren haft sedan århundraden håller nu på att förvandlas till ett demokratiskt förhållningssätt där eleverna ska behandlas som jämlikar. Vi har med hjälp av en kvalitativ intervjustudie av sju lärare försökt ta reda på hur de ser på sitt ledarskap. Det visade sig att ledarskapet mest är en ”tyst kunskap” som man oftast inte pratar om och man är därmed inte heller direkt medveten om att det är just det man håller på med. Vissa av lärarna har dock en mer medveten syn på sitt eget ledarskap. Att det hänger samman med ens egen personlighet är något som framgår tydligt. Med hjälp av litteratur och de teorier som finns i forskningen om ledarskap har vi tolkat lärarnas utsagor och identifierat några av de strategier de använder sig av. Faktorer som gruppen och den rådande skolkulturen på respektive skola har visat sig vara betydande för hur lärarna hanterar och utvecklar sitt ledarskap.</p>

Syftet med det här arbetet är att försöka få syn på hur några lärare ser på sitt ledarskap och om de anser att det går att utveckla det. Vi vill också försöka ta reda på vilka faktorer som kan tänkas påverka lärarnas syn på ledarskapet och dess utveckling. Historien är viktig för att förstå den förändring som har skett av läraruppdraget. Den utveckling som skett i samhället och den nya läroplanen ställer helt andra krav på ledarskapet i klassrummet. Den auktoritära roll som läraren haft sedan århundraden håller nu på att förvandlas till ett demokratiskt förhållningssätt där eleverna ska behandlas som jämlikar. Vi har med hjälp av en kvalitativ intervjustudie av sju lärare försökt ta reda på hur de ser på sitt ledarskap. Det visade sig att ledarskapet mest är en ”tyst kunskap” som man oftast inte pratar om och man är därmed inte heller direkt medveten om att det är just det man håller på med. Vissa av lärarna har dock en mer medveten syn på sitt eget ledarskap. Att det hänger samman med ens egen personlighet är något som framgår tydligt. Med hjälp av litteratur och de teorier som finns i forskningen om ledarskap har vi tolkat lärarnas utsagor och identifierat några av de strategier de använder sig av. Faktorer som gruppen och den rådande skolkulturen på respektive skola har visat sig vara betydande för hur lärarna hanterar och utvecklar sitt ledarskap.

I återkommande skolenkäter (Skolenkäten,2020) framkommer att många elever saknar studiero i klassrummet. Studien syftar därför till att undersöka elevernas uppfattningar kring studiero. För att undersöka detta har en fenomenografisk ansats (Marton &amp; Booth, 2000) tillämpats. Tio elever från två klasser i årskurs fem har intervjuats. Elevernas uttalanden ligger till grund för två beskrivningskategorier i studiens utfallsrum. Resultatet tolkades och analyserades utifrån en fenomenografisk analysmetod (Marton &amp; Booth, 2000). I resultatet framgick det att eleverna anser att lärare behöver ha goda ledar- och didaktiska kompetenser för att skapa studiero. Eleverna upplevde en stress när de inte hann med och förstod sina lektionsuppgifter och resultatet visar att elever upplever att de inte får den hjälp som de behöver vilket påverkar studieron i klassrummet.

Studiens syfte är att undersöka hur framgångsrika lärare etablerar ett gott ledarskap som leder till ett bra lärandemiljö. Studien utgår från ett kvalitativt synsätt och jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fem grundskolelärare som arbetat mellan 10-43 år i årskurs 7-9. Resultatet redovisar lärarnas uppfattning om vilka de viktigaste redskapen är för att nå ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Enligt studien präglas ett lyckat ledarskap av lärarens kompetens, tydlig struktur och förmågan att upprätta ordning. Studien visar även på att det är viktigt att etablera bra relationer till eleverna. En god ledare är en rollmodell som förmår hitta innovativa och inspirerande påverkansmöjligheter. Detta är något som befrämjar både det sociala- och det intellektuella mönstret. Korrelationen mellan dessa förmågor är det som anses vara det främsta och grundas på lärarens personlighet och sättet att hantera olika situationer. Det är även dessa faktorer som anses vara de grundläggande verktygen för ett lyckat ledarskap i klassrummet.