<p>Syftet med det här arbetet är att försöka få syn på hur några lärare ser på sitt ledarskap och om de anser att det går att utveckla det. Vi vill också försöka ta reda på vilka faktorer som kan tänkas påverka lärarnas syn på ledarskapet och dess utveckling. Historien är viktig för att förstå den förändring som har skett av läraruppdraget. Den utveckling som skett i samhället och den nya läroplanen ställer helt andra krav på ledarskapet i klassrummet. Den auktoritära roll som läraren haft sedan århundraden håller nu på att förvandlas till ett demokratiskt förhållningssätt där eleverna ska behandlas som jämlikar. Vi har med hjälp av en kvalitativ intervjustudie av sju lärare försökt ta reda på hur de ser på sitt ledarskap. Det visade sig att ledarskapet mest är en ”tyst kunskap” som man oftast inte pratar om och man är därmed inte heller direkt medveten om att det är just det man håller på med. Vissa av lärarna har dock en mer medveten syn på sitt eget ledarskap. Att det hänger samman med ens egen personlighet är något som framgår tydligt. Med hjälp av litteratur och de teorier som finns i forskningen om ledarskap har vi tolkat lärarnas utsagor och identifierat några av de strategier de använder sig av. Faktorer som gruppen och den rådande skolkulturen på respektive skola har visat sig vara betydande för hur lärarna hanterar och utvecklar sitt ledarskap.</p>

Syftet med det här arbetet är att försöka få syn på hur några lärare ser på sitt ledarskap och om de anser att det går att utveckla det. Vi vill också försöka ta reda på vilka faktorer som kan tänkas påverka lärarnas syn på ledarskapet och dess utveckling. Historien är viktig för att förstå den förändring som har skett av läraruppdraget. Den utveckling som skett i samhället och den nya läroplanen ställer helt andra krav på ledarskapet i klassrummet. Den auktoritära roll som läraren haft sedan århundraden håller nu på att förvandlas till ett demokratiskt förhållningssätt där eleverna ska behandlas som jämlikar. Vi har med hjälp av en kvalitativ intervjustudie av sju lärare försökt ta reda på hur de ser på sitt ledarskap. Det visade sig att ledarskapet mest är en ”tyst kunskap” som man oftast inte pratar om och man är därmed inte heller direkt medveten om att det är just det man håller på med. Vissa av lärarna har dock en mer medveten syn på sitt eget ledarskap. Att det hänger samman med ens egen personlighet är något som framgår tydligt. Med hjälp av litteratur och de teorier som finns i forskningen om ledarskap har vi tolkat lärarnas utsagor och identifierat några av de strategier de använder sig av. Faktorer som gruppen och den rådande skolkulturen på respektive skola har visat sig vara betydande för hur lärarna hanterar och utvecklar sitt ledarskap.

I återkommande skolenkäter (Skolenkäten,2020) framkommer att många elever saknar studiero i klassrummet. Studien syftar därför till att undersöka elevernas uppfattningar kring studiero. För att undersöka detta har en fenomenografisk ansats (Marton &amp; Booth, 2000) tillämpats. Tio elever från två klasser i årskurs fem har intervjuats. Elevernas uttalanden ligger till grund för två beskrivningskategorier i studiens utfallsrum. Resultatet tolkades och analyserades utifrån en fenomenografisk analysmetod (Marton &amp; Booth, 2000). I resultatet framgick det att eleverna anser att lärare behöver ha goda ledar- och didaktiska kompetenser för att skapa studiero. Eleverna upplevde en stress när de inte hann med och förstod sina lektionsuppgifter och resultatet visar att elever upplever att de inte får den hjälp som de behöver vilket påverkar studieron i klassrummet.

Studiens syfte är att undersöka hur framgångsrika lärare etablerar ett gott ledarskap som leder till ett bra lärandemiljö. Studien utgår från ett kvalitativt synsätt och jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fem grundskolelärare som arbetat mellan 10-43 år i årskurs 7-9. Resultatet redovisar lärarnas uppfattning om vilka de viktigaste redskapen är för att nå ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Enligt studien präglas ett lyckat ledarskap av lärarens kompetens, tydlig struktur och förmågan att upprätta ordning. Studien visar även på att det är viktigt att etablera bra relationer till eleverna. En god ledare är en rollmodell som förmår hitta innovativa och inspirerande påverkansmöjligheter. Detta är något som befrämjar både det sociala- och det intellektuella mönstret. Korrelationen mellan dessa förmågor är det som anses vara det främsta och grundas på lärarens personlighet och sättet att hantera olika situationer. Det är även dessa faktorer som anses vara de grundläggande verktygen för ett lyckat ledarskap i klassrummet.

Det primära syftet med denna studie var att undersöka hur aktiva lärare tillämpar och uppfattar sitt ledarskap samt hur det kan bidra till hur undervisningen kan utforma en god läs- och skrivundervisning. Frågeställningarna “Hur synliggörs lärarens ledarstil i klassrummet och på vilket sätt utövar de sina ledaruppgifter i relation till läs- och skrivundervisning?” och “Vilka uppfattningar har lärare kring sitt ledarskap och ledarstil i klassrummet samt de ledaruppgifter som används i läs- och skrivundervisning?” besvarades genom observationer av sju svensklektioner och genom intervjuer med sex lärare på olika skolor i Stockholms län. Därefter analyserades resultatet med hjälp av tematisk analys. För att öka förståelsen för ledarskapets dynamik inom dessa undervisningspraktiker, användes ledarskapsteori och sociokulturell teori som ramverk.  Analysen uppmärksammade tre distinkta teman; Tydlighet i handling och ord, Variation av struktur och rutiner, samt Anpassningsbart ledarskap. Studien visade att lärares ledarskap i läs- och skrivundervisning präglas av tydlighet genom muntliga och skriftliga instruktioner, varierad struktur och rutiner samt anpassningsbarhet hos lärare för att möta elevers skiftande behov. Lärarnas uppfattningar om sitt ledarskap överensstämde delvis med vad som observerades i klassrummet.  Slutsatserna underströk den viktiga roll som ett situationsanpassat ledarskap spelar för att utforma en god läs- och skrivundervisning, och framhävde självinsikt och medvetenhet som viktiga aspekter. Dessa insikter bekräftade inte bara befintliga teorier om vikten av ett flexibelt och anpassningsbart ledarskap inom utbildningsvetenskap, utan belyste också behovet av kontinuerlig utveckling av ledarskapsförmågor bland lärare. Implikationerna från denna studie antydde på att ytterligare forskning behövs för att fördjupa sig i dessa komplexa frågor och för att utforska potentiella ledarskapsstrategier som kan underlätta pedagogiskt arbete och anpassning av lärares ledarskap. / The primary purpose of this study was to investigate how active teachers apply and perceive their leadership and how it can contribute to shaping good reading and writing instruction. The research questions “How is the teachers’ leadership style manifested in the classroom, and in what ways do they perform their leadership tasks in relation to reading and writing instructions?” and “What are teachers’ perceptions of their leadership and leadership style in the classroom, and the leadership tasks used in reading and writing instructions?” were addressed through observations of seven Swedish lessons and interviews with six teachers at various schools in Stockholm County. The results were then analyzed using thematic analysis. To increase understanding of the dynamics of leadership within these teaching practices, leadership theory and sociocultural theory were used as frameworks.  The analysis highlighted three distinct themes: Clarity in action and words, Variation of structure and routines, and Adaptable leadership. The study found that teachers’ leadership in reading and writing instruction is characterized by clarity through oral and written instructions, varied structure and routines, and the adaptability of the teacher to meet the changing needs of pupils. The teachers’ perceptions of their leadership partially aligned with what was observed in the classroom.  The conclusions emphasized that situational leadership plays an important role in shaping good reading and writing instruction and highlighted self-awareness and consciousness as key aspects. These insights not only confirmed existing theories on the importance of flexible and adaptable leadership in educational science but also underscored the need for continuous development of leadership skills among teachers. The implications of this study implied that further research is needed to delve into these complex issues and explore potential leadership strategies that can facilitate pedagogical work and the adaptation of teacher leadership.