Detta examensarbetes syfte är att klarlägga de formella krav som ställs på lärares klassrumsledarskap, att belysa sådana faktorer som lärare själva kan påverka för att uppnå ett gott ledarskap i klassrumssituationen samt att diskutera huruvida dessa krav och faktorer är förenliga med varandra. Ett ramfaktorteoretiskt resonemang utgör teoretisk grund för vad lärare kan påverka i sitt ledarskap och en teoretisk tolkning av begreppet classroom management utgör definition av begreppet klassrumsledarskap. Examensarbetet är en textbaserad, komparativ undersökning, utförd med kvalitativ, hermeneutisk metod. Efter en inledande litteraturgranskning har en kvalitativ innehållsanalys av läroplanstexter genomförts för att klarlägga styrdokumentens krav på lärares klassrumsledarskap. En forskningsöversikt beträffande begreppet klassrumsledarskap har genomförts med målsättningen att åstadkomma allmängiltiga generalisationer och söka praktiska tillämpningar inom området. Slutligen har en jämförelse mellan styrdokumentens krav och forskningsöversiktens resultat gjorts som underlag för en diskussion kring huruvida dessa är förenliga med varandra. Jämförelsen visar att en sådan förenlighet i allt väsentligt föreligger. Diskussionen lyfter bland annat fram vikten av en större medvetenhet avseende gruppdynamiska processer och att skolan i större utsträckning borde använda sig av konjunktiva grupparbeten som arbetsform.

<p>Detta examensarbetes syfte är att klarlägga de formella krav som ställs på lärares klassrumsledarskap, att belysa sådana faktorer som lärare själva kan påverka för att uppnå ett gott ledarskap i klassrumssituationen samt att diskutera huruvida dessa krav och faktorer är förenliga med varandra. Ett ramfaktorteoretiskt resonemang utgör teoretisk grund för vad lärare kan påverka i sitt ledarskap och en teoretisk tolkning av begreppet classroom management utgör definition av begreppet klassrumsledarskap. Examensarbetet är en textbaserad, komparativ undersökning, utförd med kvalitativ, hermeneutisk metod. Efter en inledande litteraturgranskning har en kvalitativ innehållsanalys av läroplanstexter genomförts för att klarlägga styrdokumentens krav på lärares klassrumsledarskap. En forskningsöversikt beträffande begreppet klassrumsledarskap har genomförts med målsättningen att åstadkomma allmängiltiga generalisationer och söka praktiska tillämpningar inom området. Slutligen har en jämförelse mellan styrdokumentens krav och forskningsöversiktens resultat gjorts som underlag för en diskussion kring huruvida dessa är förenliga med varandra. Jämförelsen visar att en sådan förenlighet i allt väsentligt föreligger. Diskussionen lyfter bland annat fram vikten av en större medvetenhet avseende gruppdynamiska processer och att skolan i större utsträckning borde använda sig av konjunktiva grupparbeten som arbetsform.</p>

Det primära syftet med denna studie var att undersöka hur aktiva lärare tillämpar och uppfattar sitt ledarskap samt hur det kan bidra till hur undervisningen kan utforma en god läs- och skrivundervisning. Frågeställningarna “Hur synliggörs lärarens ledarstil i klassrummet och på vilket sätt utövar de sina ledaruppgifter i relation till läs- och skrivundervisning?” och “Vilka uppfattningar har lärare kring sitt ledarskap och ledarstil i klassrummet samt de ledaruppgifter som används i läs- och skrivundervisning?” besvarades genom observationer av sju svensklektioner och genom intervjuer med sex lärare på olika skolor i Stockholms län. Därefter analyserades resultatet med hjälp av tematisk analys. För att öka förståelsen för ledarskapets dynamik inom dessa undervisningspraktiker, användes ledarskapsteori och sociokulturell teori som ramverk.  Analysen uppmärksammade tre distinkta teman; Tydlighet i handling och ord, Variation av struktur och rutiner, samt Anpassningsbart ledarskap. Studien visade att lärares ledarskap i läs- och skrivundervisning präglas av tydlighet genom muntliga och skriftliga instruktioner, varierad struktur och rutiner samt anpassningsbarhet hos lärare för att möta elevers skiftande behov. Lärarnas uppfattningar om sitt ledarskap överensstämde delvis med vad som observerades i klassrummet.  Slutsatserna underströk den viktiga roll som ett situationsanpassat ledarskap spelar för att utforma en god läs- och skrivundervisning, och framhävde självinsikt och medvetenhet som viktiga aspekter. Dessa insikter bekräftade inte bara befintliga teorier om vikten av ett flexibelt och anpassningsbart ledarskap inom utbildningsvetenskap, utan belyste också behovet av kontinuerlig utveckling av ledarskapsförmågor bland lärare. Implikationerna från denna studie antydde på att ytterligare forskning behövs för att fördjupa sig i dessa komplexa frågor och för att utforska potentiella ledarskapsstrategier som kan underlätta pedagogiskt arbete och anpassning av lärares ledarskap. / The primary purpose of this study was to investigate how active teachers apply and perceive their leadership and how it can contribute to shaping good reading and writing instruction. The research questions “How is the teachers’ leadership style manifested in the classroom, and in what ways do they perform their leadership tasks in relation to reading and writing instructions?” and “What are teachers’ perceptions of their leadership and leadership style in the classroom, and the leadership tasks used in reading and writing instructions?” were addressed through observations of seven Swedish lessons and interviews with six teachers at various schools in Stockholm County. The results were then analyzed using thematic analysis. To increase understanding of the dynamics of leadership within these teaching practices, leadership theory and sociocultural theory were used as frameworks.  The analysis highlighted three distinct themes: Clarity in action and words, Variation of structure and routines, and Adaptable leadership. The study found that teachers’ leadership in reading and writing instruction is characterized by clarity through oral and written instructions, varied structure and routines, and the adaptability of the teacher to meet the changing needs of pupils. The teachers’ perceptions of their leadership partially aligned with what was observed in the classroom.  The conclusions emphasized that situational leadership plays an important role in shaping good reading and writing instruction and highlighted self-awareness and consciousness as key aspects. These insights not only confirmed existing theories on the importance of flexible and adaptable leadership in educational science but also underscored the need for continuous development of leadership skills among teachers. The implications of this study implied that further research is needed to delve into these complex issues and explore potential leadership strategies that can facilitate pedagogical work and the adaptation of teacher leadership.