Tidigare studier har visat att elevers intresse för teknikundervisningen är låg och därför är det av vikt att forskning bedrivs för att få kunskap om hur skolan kan verka för att väcka intresset för teknik. Syftet med denna studie är att undersöka vad elever är intresserade av att lära sig om på tekniklektionerna, hur de upplever teknikundervisningen och vilken nytta de anser sig ha av teknikkunskapen. Undersökningen genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod. I undersökningen ingick elever från årskurs 3 och årskurs 5. Totalt besvarade 38 elever en enkät och 5 elevgrupper deltog i fördjupande fokussamtal. I resultatet framkom att majoriteten av eleverna hade en positiv inställning till teknikundervisningen. De visar ett intresse för att lära hur modern teknik, exempelvis datorer, fungerar och anser att det är kunskap som de behöver i vardagslivet. Resultatet visar dock tendenser till att eleverna i årskurs 5 var något mer negativt inställda till teknikundervisningen än eleverna i årskurs 3. Slutsatsen är att eleverna anser att de har nytta av teknikkunskaper för att det finns teknik överallt och de behöver kunna använda denna för att klara sig i samhället. Eleverna har dock svårt att koppla den teknik de möter i skolan till teknik de använder i vardagen.

Den här undersökningen handlar om elevers intresse av uppnåendemålen i Naturkunskap A (Nk1201 inrättad 2000-07 Lpo 94) och om det skiljer sig mellan olika gymnasieprogram. Undersökningen kommer även att påvisa om och hur läraren kan påverka och skapa ett större intresse för målen i ämnet. Svaren på undersökningens frågeställningar kommer från svaren av en enkätundersökning som totalt 114 elever från tre olika gymnasieprogram svarat på, samt från tidigare undersökningar och litteratur i ämnet. Frågorna i enkäten har utformats från uppnåendemålen i Naturkunskap A. Svaren sammanställs för att se vad eleverna är intresserad och ointresserad av. Resultatet visade att det finns vissa uppnåendemål som inte intresserar majoriteten av eleverna och det totala intresset för Naturkunskap A skiljer sig mellan gymnasieprogrammen. Tidigare undersökningar och litteratur visar att läraren har en viktig roll för att öka elevers intresse för ämnet, och för att göra det måste läraren bland annat ha välplanerade varierande lektioner samt visa engagemang.

<p>Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Detta är en långvarig trend som gäller större delen av västvärlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lämna ett konstruktivt bidrag till förståelsen för den här situationen. Teknokratisk ideologi är en samhällssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som något eftersträvansvärt. Teknisk diskurs är ett mönster i språkanvändningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin. I det här arbetet ställs Lemkes teoretiska konstruktion mot en textanalys av svenska gymnasieskolans läroböcker i fysik, med fokus på beskrivningen av vetenskapligt arbete och vetenskapsmän. Analysen av lärobokstexterna tyder på att att läroböcker har ett språk som sammanfaller med det som Lemke kallar teknisk diskurs. Böckerna är dock inte enhetliga i sitt sätt att beskriva naturvetenskap och naturvetenskapsmän. Tillsammans med den sammanställning av forskningsresultat inom naturvetenskapens didaktik som också ingår i arbetet ger resultatet anledning att beakta teknisk diskurs och teknokratisk ideologi vid observationer och analyser av svensk naturvetenskapsundervisning.</p>

Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Detta är en långvarig trend som gäller större delen av västvärlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lämna ett konstruktivt bidrag till förståelsen för den här situationen. Teknokratisk ideologi är en samhällssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som något eftersträvansvärt. Teknisk diskurs är ett mönster i språkanvändningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin. I det här arbetet ställs Lemkes teoretiska konstruktion mot en textanalys av svenska gymnasieskolans läroböcker i fysik, med fokus på beskrivningen av vetenskapligt arbete och vetenskapsmän. Analysen av lärobokstexterna tyder på att att läroböcker har ett språk som sammanfaller med det som Lemke kallar teknisk diskurs. Böckerna är dock inte enhetliga i sitt sätt att beskriva naturvetenskap och naturvetenskapsmän. Tillsammans med den sammanställning av forskningsresultat inom naturvetenskapens didaktik som också ingår i arbetet ger resultatet anledning att beakta teknisk diskurs och teknokratisk ideologi vid observationer och analyser av svensk naturvetenskapsundervisning.

<p>Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Larmrapporter med dessa slagord kom för första gången för mer än 30 år sedan och liknande påståenden dyker alltjämt upp inom nyhetsrapportering då utbildning diskuteras. Behovet av kunskaper inom det naturvetenskapliga området har stadigt ökat under samma tidsperiod. Dels behövs välutbildade experter inom naturvetenskapens olika delar och dels är det viktigt att ge alla elever en god naturvetenskaplig utbildning. Min fråga i detta examensarbete har varit hur forskningen inom naturvetenskaplig didaktik tagit sig an detta problem. Jag har strukturerat detta forskningsområde i en modell och diskuterat resultaten utifrån orsak, verkan och åtgärder. De senaste årens publicerade forskningsartiklar behandlar till största delen fortfarande kartläggning av elevers intresse och attityder. En mindre del av forskningen inom området har ägnat sig åt orsakerna. Risken med detta är att orsaker diskuteras på fel sätt, så att de bakomliggande orsakerna till upplevda problem inte blir synliga. Då finns också en risk att åtgärder designas, som inte hanterar orsakerna. Dessa förhållanden diskuterar jag och sätter i relation till vad som skulle kunna uppfattas som orsaker till de effekter som studeras. Modellen jag utvecklat pekar på att det är hur individer möter innehållet i olika praktiker, som spelar stor roll för att förstå dessa utbildningsrelaterade problem.</p>

<p> </p><p>I denna studie har grundskollärare fått beskriva ett besök med sina elever vid ett science-center. Data är samlade via en enkät. Arbetet syftar till att undersöka på vilka sätt lärare engagerar en sådan informell lärandemiljö i sin undervisning och hur de får besöket att bli en del av arbetet i klassrummet. Detta har gjorts genom att ställa frågor om hur lärare planerat, genomfört och följt upp ett besök. Lärarna uttrycker att sciencecentret är en resurs för elever, men också för lärare. För elevernas del lyfter lärarna fram att det främst fungerar som intresseväckare och kunskapsförmedlare och för lärarnas del främst genom att det bidrar till deras ämneskompetens. Till detta kommer att de goda förutsättningar för lärande av naturvetenskap, som eleverna uppnår som en följd av besöket, inte engageras fullt ut i det uppföljande arbetet i skolan. I detta arbete indikeras därför en utvecklingspotential och dess implikationer diskuteras. En aspekt är lärares möjlighet att, tillsammans med personalen, planera besöket så att läraren på bästa sätt kan organisera och följa upp. Ytterligare studier behövs för att bättre förstå informella lärandemiljöers betydelse för skolans möjlighet att skapa relevanta undervisningsmiljöer för eleverna. Detta arbete visar klara tecken på att science-center skulle kunna ha en ökad sådan betydelse.</p><p> </p>

Studien handlar om elevers motivation till ämnet biologi. En rad faktorer påverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse påverkar helhetsbilden av ämnet biologi. Arbetet är fokusera på dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebära att läraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i ämnet och att de får delta i planeringen. Om eleverna förstår vad de ska lära sig och varför visar de en större motivation i ämnet.-Varierad undervisning kan innehålla t.ex. exkursioner, diskussioner, laborationer, källkritisk granskning, argumentation för och emot mm. Undersökning visar att eleverna gärna vill ha en varierad undervisning. Vidare anser de att det är viktigt att läraren finns som stöd och uppmuntrare, att lärarens presentation av ämnet är stimulerande och att bemötandet av eleverna är personligt och positivt.-Elevernas tidigare intresse kan påverka deras helhetsbild av biologi. Om deras tidigare intressen tillvaratas och vidareutvecklas kan det medföra att motivationen blir större i ämnet under högstadietiden.I undersökningen deltog elever från årskurs 7 och 9 som fick svara på frågor angående hur deras intresse för biologi ser ut. Undersökning visar att motivationen att lära sig mer om biologi verkar öka under högstadietiden och antalet elever som har biologi som favoritämne har ökat markant.

Abstract Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka elevers intresse för skolans NO-undervisning i årskurs 5. Tidigare forskning på området inom årskurs 7-9 presenteras och diskuteras avseende metodval och val av frågor. Utifrån detta valdes lämplig metod och intervjufrågor för min undersökning. Eftersom min undersökning är baserad på barn som är 10-12 år gamla valde jag att intervjua eleverna samt ha en lista med olika alternativ tillgängligt som stöd, istället för att enbart använda enkätundersökning. Detta är bl.a. för att enkäter inte passar all respondenter och enligt Bryman (2011) syftar detta på personer med läs- och skrivsvårigheter eller andra språkproblem som kan vara ett hinder för respondenten att delta i undersökningen. Av resultaten i min undersökning kan man notera att det förekommer både likheter och skillnader vad gäller det som flickor respektive pojkar är mest och minst intresserade av inom no-undervisningen i skolan. En slutsats som jag kan dra av resultaten och elevsvaren är att eleverna i åk 5 är intresserade av bl.a. faktabaserade kunskaper, eftersom många av deras svar bygger på frågorna vad, varför och hur olika saker fungerar/ går till, t.ex. som i följande elevsvar;”Jag tycker om att veta allt om djur, hur de lever, var de bor, och även vad de äter” och ”det är intressant att veta om kroppen och hur de olika delarna fungerar och varför”. Vidare är jag medveten om att detta resultat bygger endast på 20 st elever som jag intervjuade och kan därför inte svara för alla elever i kommunen/landet.

I denna studie har grundskollärare fått beskriva ett besök med sina elever vid ett science-center. Data är samlade via en enkät. Arbetet syftar till att undersöka på vilka sätt lärare engagerar en sådan informell lärandemiljö i sin undervisning och hur de får besöket att bli en del av arbetet i klassrummet. Detta har gjorts genom att ställa frågor om hur lärare planerat, genomfört och följt upp ett besök. Lärarna uttrycker att sciencecentret är en resurs för elever, men också för lärare. För elevernas del lyfter lärarna fram att det främst fungerar som intresseväckare och kunskapsförmedlare och för lärarnas del främst genom att det bidrar till deras ämneskompetens. Till detta kommer att de goda förutsättningar för lärande av naturvetenskap, som eleverna uppnår som en följd av besöket, inte engageras fullt ut i det uppföljande arbetet i skolan. I detta arbete indikeras därför en utvecklingspotential och dess implikationer diskuteras. En aspekt är lärares möjlighet att, tillsammans med personalen, planera besöket så att läraren på bästa sätt kan organisera och följa upp. Ytterligare studier behövs för att bättre förstå informella lärandemiljöers betydelse för skolans möjlighet att skapa relevanta undervisningsmiljöer för eleverna. Detta arbete visar klara tecken på att science-center skulle kunna ha en ökad sådan betydelse.

Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Larmrapporter med dessa slagord kom för första gången för mer än 30 år sedan och liknande påståenden dyker alltjämt upp inom nyhetsrapportering då utbildning diskuteras. Behovet av kunskaper inom det naturvetenskapliga området har stadigt ökat under samma tidsperiod. Dels behövs välutbildade experter inom naturvetenskapens olika delar och dels är det viktigt att ge alla elever en god naturvetenskaplig utbildning. Min fråga i detta examensarbete har varit hur forskningen inom naturvetenskaplig didaktik tagit sig an detta problem. Jag har strukturerat detta forskningsområde i en modell och diskuterat resultaten utifrån orsak, verkan och åtgärder. De senaste årens publicerade forskningsartiklar behandlar till största delen fortfarande kartläggning av elevers intresse och attityder. En mindre del av forskningen inom området har ägnat sig åt orsakerna. Risken med detta är att orsaker diskuteras på fel sätt, så att de bakomliggande orsakerna till upplevda problem inte blir synliga. Då finns också en risk att åtgärder designas, som inte hanterar orsakerna. Dessa förhållanden diskuterar jag och sätter i relation till vad som skulle kunna uppfattas som orsaker till de effekter som studeras. Modellen jag utvecklat pekar på att det är hur individer möter innehållet i olika praktiker, som spelar stor roll för att förstå dessa utbildningsrelaterade problem.