I detta arbete har jag undersökt skillnader hos 4 elever i årskurs 7 och 4 elever i årskurs 9, i deras uppfattning om användningen av matematik utanför skolan. Detta för att se hur dessa elevers uppfattning om matematik hade förändrats, under deras skolgång. Förutom styrdokument och läroplaner behandlas även teorier om skillnader mellan matematiken i skolan och utanför den, betydelsen av att vardagsanknyta undervisningen samt kontextens betydelse i matematikundervisningen. Som metod valde jag att göra en enkätundersökning följd av kvalitativa intervjuer med 8 elever. Dessutom undersöktes korrelationen mellan inställningen till matematikämnet och uppfattningen om nyttan av det i vardagen. Jag fann vissa skillnader mellan eleverna i de två årskurserna, på det sätt att de till ämnet positivt inställda eleverna i årskurs 9 i större grad kunde finna situationer i vardagen där matematiken kom till nytta för dem. Något eleverna med samma inställning till matematik i årskurs 7 i mindre grad gjorde. Skillnader kunde även urskiljas mellan eleverna i samma årskurs då inställningen till matematikämnet till viss del verkade ha att göra med deras uppfattning om nyttan av den.

Följande studie behandlar ämnet vardagsanknuten matematik. Syftet med studien har varit att ta reda på vad som egentligen är vardagsmatematik för eleverna, hur de kan göra kopplingen mellan vardag och matematik samt vilka matematiska kunskaper de har möjlighet att visa i vardagsanknutna och öppna problemuppgifter. 60 elever fick, med hjälp av en hemuppgift, i uppdrag att hitta matematik i sin vardag. Sex elever deltog därefter i ett undervisningsförsök med utgångspunkt i en vardagsrelaterad berättelse och slutligen deltog åtta elever i intervjuer. Hemuppgiften har genomförts i tre klasser i årskurserna 1-3 och ur klasserna har ett mindre antal elever valts ut för undervisningsförsöket och intervjuerna. I studien har det framkommit att det finns skillnader i hur elever gör kopplingen mellan vardag och matematik. Eleverna kan formulera uppgifter från en vardagsrelaterad berättelse men visar vid några tillfällen svårigheter i att använda sina vardagserfarenheter för att kunna lösa uppgifterna. Dilemmat är att de vardagsanknutna uppgifterna som eleverna skapar många gånger inte är realistiska utan liknar klassiska läromedelsexempel. Trots att eleverna generellt sett klarar av att lösa uppgifterna framkommer det i intervjuerna att de anser att de inte har något behov av matematik just nu utan behöver lära sig det inför vuxenlivet.

AbstractArbetet utgör en undersökning om gymnasielevers attityder kring skolmatematik. Eleverna i undersökningen går i gymnasiets årskurs två och tre på Teknik- eller Naturprogrammet. Eleverna, som alla medverkade frivilligt, tillfrågades i intervjuer om hur de såg på matematik, nyttan av den och vad som gör det intressant/roligt att studera ämnet matematik samt vad de ansåg kunskaper i matematik kunde användas till rent allmänt. Utfallet var sammanfattningsvis en positiv i syn på ämnet och att det var förståelsen av matematiken som gör den rolig och att den upplevda nyttan med ämnet framförallt att det hjälper förståelsen av t.ex. Fysik och Kemi. När det gäller allmännyttan handlade svaren om grundläggande beräkningar med procent och valuta och att den största delen av matematiken var till för vidare studier. Faktorer som de tillfrågade betraktade som viktiga för vilken attityd och/eller inställning de hade till ämnet efterfrågades men svaren var resultatlösa.

No description available.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka argument som finns för gymnasieskolans matematikundervisning, samt hur läroplan och kursplaner förhåller sig till dessa argument. Därigenom hoppas jag kunna befästa skolmatematiken som sådan, men även bygga upp en arsenal av argument för att bemöta framtida elevers behov av motivation. För att uppnå detta syfte har jag genomfört en litteraturstudie av olika forskares och matematikdidaktikers texter kring argumenten för skolmatematiken och sedan kategoriserat dessa i fyra argumentskategorier. Därefter har jag försökt utreda argumentens implikationer i skolverksamheten. Resultaten visar att vissa av argumentskategorierna vilar på en ganska osäker grund, medan andra är väl underbyggda. Detta till trots förmår inget argument att ensamt bära skolmatematiken, utan olika delar bärs upp av olika argument.

Syftet med studien var att ta reda på hur några högstadieelever i matematiksvårigheter upplever skolmatematiken och de extra anpassningar och det särskilda stöd de fått i matematik med avseende på inkluderingsbegreppet. Vi valde att göra en kvalitativ studie med 8 elever, i åk 8 och åk 9, för att få en bild av elevernas upplevelser. Studien visar att eleverna tycker att skolmatematiken är svår, tråkig och irrelevant vilket påverkar deras motivation negativt. Faktorer som eleverna menar har varit viktiga för deras matematiklärande är att läraren har tydliga genomgångar och är duktig på att förklara samt att de har haft en god relation med läraren. Resultatet visar också att eleverna inte känt sig delaktiga i matematikundervisningen i klassrummet då de exempelvis inte hängt med på genomgångar eller då tempot varit för högt. Eleverna i studien var positiva till stöd utanför klassrummet med speciallärare/resurslärare då de bland annat fick hjälp på rätt nivå och bättre arbetsro. Resultatet har analyserats utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori som visar att förklaringar till elevernas upplevelser kan finnas på alla fyra nivåer: mikro-, meso-, exo- och makrosystem samt att nivåerna haft inverkan på varandra. Resultatet har även analyserats utifrån det kategoriska- och det relationella perspektivet. Vi anser att studien visar att båda perspektiven behövs om vi ska kunna hitta flexibla lösningar som passar olika elever samt att detta behöver ske i samarbete med eleven.

<p>Syftet med studien är att undersöka vad som skiljer och förenar tre läromedel i matematik år 3 från skilda årtionden och om inslagen av vardagsrelaterade problemuppgifter har förändrats till antal och i sitt innehåll. Forskningsfrågorna belyser vad som skiljer och förenar de tre analyserade läromedlen i deras upplägg, hur stor andel av problemuppgifterna i läromedlen som är vardagsrelaterade och på vilket sätt de vardagsrelaterade problemuppgifterna knyter an till elevens vardag.</p><p>Tre olika förlag som publicerat läromedel sedan 1980-talet fram till år 2010 kontaktades för information om deras mest sålda läromedel under respektive årtionde i matematik år 3. Ett läromedel från varje förlag valdes ut och metoden som använts för att besvara studiens frågeställning är en komparativ textanalys av de tre läromedlen.</p><p>Resultatet visar att det totala antalet uppgifter i de studerade läromedlen har minskat med ca 50 procent från 2311 stycken uppgifter i läromedlet från år 1988 till 1195 stycken uppgifter i läromedlet från år 2008. Andelen vardagsrelaterade problemuppgifter har ökat med ca 75 procent i de studerade läromedlen men var fortfarande låg år 2008 då andelen problemuppgifter utgör mindre än tio procent av det totala antalet uppgifter. De uppgifter som klassificerats som vardagsrelaterade problemuppgifter kategoriserades in under Erikssons (2009) områden <em>vardag, fritid, handel</em> och <em>skola</em> samt efter på vilket sätt de knöt an till elevens vardag. Underkategorier skapades inom varje område som representerade de mest förekommande ämnena. Området <em>vardag</em> var störst till antalet i alla tre läromedel med 52 procent av de vardagsrelaterade problemuppgifterna följt av området <em>fritid</em> med 23 procent och <em>handel</em> med 20 procent av problemuppgifterna. Det minst förekommande området var <em>skola</em> som endast utgjorde 5 procent av de vardagsrelaterade problemuppgifterna. Studiens slutsatser visar att andelen vardagsrelaterade problemuppgifter är låg och att variationen av ämnen i de vardagsrelaterade problemuppgifterna kan förbättras.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate the similarities and differences between three different textbooks in third-grade mathematics from different decades. It also investigates how the element of real-life related problems has changed in quantity and in content. The questions asked in the study highlight what similarities and differences the three examined textbooks have in layout, what percentage of the problems that are real-life related and in which way these problems relate to students everyday life.</p><p>Three different publishers that published textbooks in mathematics grade three between the years of 1980 and 2010 were contacted for information about their most sold textbooks during that time. One textbook from each publisher was chosen and the method that has been used to answer the questions of this study is a comparative text analysis of the three chosen textbooks.</p><p>The result of the study shows that the total amount of tasks in the studied textbooks was reduced with 50 percent from 2311 tasks in the textbook published year 1988 to 1195 tasks in the textbook published in 2008. The share of real-life problems had increased with approximately 75 percent in the studied textbooks but the share is still low in 2008 while the problem tasks only constitute less then ten percent of the total amount of tasks in all of the studied textbooks. The problem tasks that has been classified as real-life problems were categorized after Erikssons (2009) in four different areas; <em>activities of daily living (ADL), leisure, business</em> and <em>school</em> depending on wich way the real-life problem relates to the students everyday life. Subcategories were found that represent the most common topics of the four different areas. The area <em>ADL</em> was most common with 52 percent of the real-life problems followed by <em>leisure</em> with 23 percent and <em>business</em> with 20 percent. The least common area was <em>school</em> with only five percent of the real-life problems. From this was concluded that the share of real-life problems is low and that the variation of topics among the real-life problems can improve.</p>

<p>I skolans styrdokument, Lpo/Lpf 94 liksom i kursplanerna i matematik för grundskolans senare år och gymnasieskolan, anges bl.a. att matematiken skall ge eleverna ”insikt i ämnets historiska utveckling, betydelse och roll i vårt samhälle”. En studie av de teoretiska ståndpunkter och argument som ligger till grund för formuleringar som denna visar att ett historiskt perspektiv på matematikundervisningen framförallt kan motiveras utifrån två olika kunskapsaspekter, å ena sidan matematiken som bidragande till elevernas bildning och medborgerliga kunskaper, å andra sidan matematiken som bidragande till elevernas förståelse inte endast för ”skolmatematik” utan också för de matematiska strukturer som finns integrerade överallt i vår kultur via teknik och infrastruktur.</p><p>En studie av matematikhistoriens roll i undervisningen dels utifrån ett bildnings-, dels ett förståelseperspektiv, visar att det finns ett flertal motiv för att ta in historiska exempel och problemi matematikundervisningen. Ur ett bildningsperspektiv motiveras matematikhistoriens plats i undervisningen framförallt med argumentet att historien bidrar till kunskaper om hur matematiken varit en viktig beståndsdel i alla kulturer, liksom att många av de matematiska problem vi behöver kunna lösa idag har stora likheter med de problem historiens kulturer stått inför. Matematikhistoriens kulturella betydelse återkommer också som ett viktigt motiv då undervisningen studeras ur ett förståelseperspektiv.</p><p>Vilka aspekter som kan antas ha störst betydelse för elevernas framtida matematikutövande går knappast att uttala sig om utifrån en litteraturstudie som denna, men det faktum att det existerar så många olika argument som talar för att anta ett historiskt perspektiv antyder att matematikhistorien fyller en viktig funktion i undervisningen som idag inte utnyttjas fullt ut.</p>

<p>Många tror, att det enbart är de fyra räknesätten och procenträkning, som räknas till vardagsmatematiken. Det är i och för sig viktigt att ha dessa kunskaper för att kunna utföra enkla inköp i olika affärer och butiker. Men vardagslivet är fullt av andra situationer och tillfällen då dessa kunskaper inte räcker. Dagens samhälle svämmar över med information och krav på olika ställningstaganden. För att kunna hantera och förstå detta behöver man ha en kunskap bland annat i matematik.Efter en genomgång i form av en litteraturstudie, av offentliga utredningar, styrdokument, forskning och läromedel, med syftet att finna en definition om vad vardagskunskaper i matematik är, fann jag att detta inte går att definiera på ett enkelt sätt. Vad som behövs är en vidare syn på vardagsmatematik. Matematik är framförallt ett redskap som ska användas till lösningar av olika typer av frågeställningar och problem. Det är skolans uppgift att lära ut den matematik som behövs i dagens samhälle. En lärare måste kunna hantera denna uppgift. Läraren ska låta eleverna ta fram egna problem som de ska lösa med hjälp av matematiken. Som det redskap det faktiskt är även i vardagen.</p>

Syftet med studien är att undersöka vad som skiljer och förenar tre läromedel i matematik år 3 från skilda årtionden och om inslagen av vardagsrelaterade problemuppgifter har förändrats till antal och i sitt innehåll. Forskningsfrågorna belyser vad som skiljer och förenar de tre analyserade läromedlen i deras upplägg, hur stor andel av problemuppgifterna i läromedlen som är vardagsrelaterade och på vilket sätt de vardagsrelaterade problemuppgifterna knyter an till elevens vardag. Tre olika förlag som publicerat läromedel sedan 1980-talet fram till år 2010 kontaktades för information om deras mest sålda läromedel under respektive årtionde i matematik år 3. Ett läromedel från varje förlag valdes ut och metoden som använts för att besvara studiens frågeställning är en komparativ textanalys av de tre läromedlen. Resultatet visar att det totala antalet uppgifter i de studerade läromedlen har minskat med ca 50 procent från 2311 stycken uppgifter i läromedlet från år 1988 till 1195 stycken uppgifter i läromedlet från år 2008. Andelen vardagsrelaterade problemuppgifter har ökat med ca 75 procent i de studerade läromedlen men var fortfarande låg år 2008 då andelen problemuppgifter utgör mindre än tio procent av det totala antalet uppgifter. De uppgifter som klassificerats som vardagsrelaterade problemuppgifter kategoriserades in under Erikssons (2009) områden vardag, fritid, handel och skola samt efter på vilket sätt de knöt an till elevens vardag. Underkategorier skapades inom varje område som representerade de mest förekommande ämnena. Området vardag var störst till antalet i alla tre läromedel med 52 procent av de vardagsrelaterade problemuppgifterna följt av området fritid med 23 procent och handel med 20 procent av problemuppgifterna. Det minst förekommande området var skola som endast utgjorde 5 procent av de vardagsrelaterade problemuppgifterna. Studiens slutsatser visar att andelen vardagsrelaterade problemuppgifter är låg och att variationen av ämnen i de vardagsrelaterade problemuppgifterna kan förbättras. / The purpose of this study is to investigate the similarities and differences between three different textbooks in third-grade mathematics from different decades. It also investigates how the element of real-life related problems has changed in quantity and in content. The questions asked in the study highlight what similarities and differences the three examined textbooks have in layout, what percentage of the problems that are real-life related and in which way these problems relate to students everyday life. Three different publishers that published textbooks in mathematics grade three between the years of 1980 and 2010 were contacted for information about their most sold textbooks during that time. One textbook from each publisher was chosen and the method that has been used to answer the questions of this study is a comparative text analysis of the three chosen textbooks. The result of the study shows that the total amount of tasks in the studied textbooks was reduced with 50 percent from 2311 tasks in the textbook published year 1988 to 1195 tasks in the textbook published in 2008. The share of real-life problems had increased with approximately 75 percent in the studied textbooks but the share is still low in 2008 while the problem tasks only constitute less then ten percent of the total amount of tasks in all of the studied textbooks. The problem tasks that has been classified as real-life problems were categorized after Erikssons (2009) in four different areas; activities of daily living (ADL), leisure, business and school depending on wich way the real-life problem relates to the students everyday life. Subcategories were found that represent the most common topics of the four different areas. The area ADL was most common with 52 percent of the real-life problems followed by leisure with 23 percent and business with 20 percent. The least common area was school with only five percent of the real-life problems. From this was concluded that the share of real-life problems is low and that the variation of topics among the real-life problems can improve.