Naturvetenskap har under en lägre tid anses som ett ämne som är avancerat och auktoritärt och som bara vissa elever klarar av. Som följd har intresset för naturvetenskap sjunkit genom åren och så även den positiva attityden till de naturorienterade ämnena. Traditionellt har naturvetenskapliga ämnen har även väldigt liten anknytning till elevers tidigare erfarenheter, intressen, och vardag vilket kan vara en bidragande faktor till det minskade intresset för ämnena. Genom att framställa ett läromedel med stor anknytning till vardagen och elevanpassad text kan naturvetenskapliga områden som kontinentaldrift och vulkaner införas redan i förskolan. Att vara medveten om språkanvändnings möjligheter kan underlätta undervisning av vetenskapliga begrepp och fenomen. Genom att samarbeta med en förskolelärare samt en gemmolog* sammanförs ämnesexpertis med prövad pedagogik vilket gynnar både lärare och elever. Läromedlet har visats fungera bra i en förskoleklass men bearbetning av vetenskapliga begrepp och kommunikation kring innehåll är avgörande för att nå en förståelse. Ord som inte är specifikt vetenskapliga kan ändå vara avancerade och svåra att förstå, speciellt ord med flera betydelser. Så genom att ge yngre elever förståelse om sin omgivning kan bidra till positiv attityd till naturvetenskap i äldre år. Oförstående kan vara en avgörande faktor till elevers negativa attityd till ämnet. * en licensierad expert på ädelstenar

No description available.

Följande studie behandlar ämnet vardagsanknuten matematik. Syftet med studien har varit att ta reda på vad som egentligen är vardagsmatematik för eleverna, hur de kan göra kopplingen mellan vardag och matematik samt vilka matematiska kunskaper de har möjlighet att visa i vardagsanknutna och öppna problemuppgifter. 60 elever fick, med hjälp av en hemuppgift, i uppdrag att hitta matematik i sin vardag. Sex elever deltog därefter i ett undervisningsförsök med utgångspunkt i en vardagsrelaterad berättelse och slutligen deltog åtta elever i intervjuer. Hemuppgiften har genomförts i tre klasser i årskurserna 1-3 och ur klasserna har ett mindre antal elever valts ut för undervisningsförsöket och intervjuerna. I studien har det framkommit att det finns skillnader i hur elever gör kopplingen mellan vardag och matematik. Eleverna kan formulera uppgifter från en vardagsrelaterad berättelse men visar vid några tillfällen svårigheter i att använda sina vardagserfarenheter för att kunna lösa uppgifterna. Dilemmat är att de vardagsanknutna uppgifterna som eleverna skapar många gånger inte är realistiska utan liknar klassiska läromedelsexempel. Trots att eleverna generellt sett klarar av att lösa uppgifterna framkommer det i intervjuerna att de anser att de inte har något behov av matematik just nu utan behöver lära sig det inför vuxenlivet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 3 kan koppla bråkbegreppet till vardagliga situationer. Syftet är även att urskilja aspekter som är kritiska för elevers lärande gällande bråk i vardagliga situationer. Studien är avgränsad till att gälla bråk som del av helhet och del av antal. För att undersöka frågeställningarna gjordes en empirisk undersökning bestående av matematikuppgifter kring bråk, observation av elevers lösningsstrategier samt efterföljande intervjuer med elever. Deltagarna bestod av fyra elever i årskurs 3. Insamlad data analyserades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av representationsformer och variationsteorin. I resultatet framkommer att kopplingar mellan vardagliga situationer och bråk gjordes genom representationsformerna; verklighet, bild och språk. Vardagssituationer som eleverna belyser och kopplar bråk till är; mat, godis, mätning, rättvisa, familj och kompisar. Resultatet som framkom visar på tre kritiska aspekter som är viktiga i lärandet av bråk. Dessa är likadelning, täljarens och nämnarens innebörder samt bråks olika uttrycksformer. Dessa är alla viktiga för att få en korrekt förståelse för bråkbegreppet. Det framkommer att likadelning bör belysas i undervisningen för att möjliggöra att ge förståelse för begreppets innebörd och inte begränsas till en informell kunskap från vardagens rättvisebegrepp. Resultatet visar även på att elever behöver möta de olika uttrycksformerna för bråk för att kunna se likheter och skillnader mellan dem.

Syftet med studien har varit att undersöka huruvida elever i en årskurs 4 reflekterar på problemlösningarna i sina läroböcker. Jag har även undersökt på vilka sätt elever kan uppleva om uppgifterna i boken är vardagsanknutna.Jag har använt mig av både kvantitativ och kvalitativ metod. Metoden är gjord med observationer, enkäter, intervjuer och granskning av elevernas lärobok. Genom metoderna har jag fått fram en helhetsbild av elevernas tankar och upplevelser.Resultatet visar att flertalet elever styrs av siffror och nyckelord i texten för att få fram en beräkning. Det medför till att elevernas tankegång vid vissa uppgifter försummas och leder in dem på ett felaktigt spår. Vidare visar resultatet att drygt hälften av klassen anser att uppgifterna kan var vardagsanknutna. Eleverna tycker sig uppleva en vardagsanknytning när uppgifterna speglar deras intresse eller om det sker en inköpssituation i den.

Med denna kvalitativa forskningstudie vill vi bidra med kunskap om de didaktiska val lärare gör vid arbete med det centrala innehållet rörande problemlösning i matematikundervisning. Det här gör vi med de didaktiska frågorna vad, hur, när och varför som grund. Genom att ha studerat tidigare forskning inom området har vi blivit på det klara med var forskningen i dagsläget befinner sig, men också hur den har kommit dit. För att spegla syftet med studien valde vi att se på resultatet ur en didaktisk teori. Genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare som informanter samlade vi in empirin för att i nästa steg använda en fenomenografisk ansats till att kategorisera det analyserade resultatet i ett antal teman. Det visade sig att tiden var en central fråga för lärare, både för för problemlösningprocessen och lärarnas planeringsarbete. Andra omståndigheter som pekades ut som viktiga för arbetsområdet man för tillfället fokuserade var vardagsanknytningen, gruppens- och självförtroendets roll. Slutsatser som dras i arbetet är att det finns tydliga utmaningar med undvervisning i problemlösning. Lärarna är ambivalenta rörande vad problemlösningen har för funktion, men det är ett område i matematik som måste arbetas med.

<p>I denna uppsats står vardagsrelatering i fokus och här undersöks hur fyra läroböcker i</p><p>matematik, avsedda för elever i årskurs nio, gör kopplingar till elevers vardag. Syftet med</p><p>uppsatsen är att genom analys av läroböcker i matematik bringa klarhet i om och hur dessa</p><p>kopplar textuppgifter till elevens vardag. Som metod har en komparativ textanalys använts för</p><p>att urskilja de textuppgifter som har vardagsrelatering för en elev. Resultatet visar att ungefär</p><p>en tiondel av de granskade uppgifterna i samtliga läroböcker utgörs av textuppgifter som</p><p>knyter an till elevens vardag och att dessa relaterar till eleven genom ett av följande områden,</p><p>fritid, vardag, skola eller handel. Läroböckerna utgörs av en acceptabel mängd textuppgifter</p><p>med vardagsanknytning för elever men det finns gott om utrymme för ännu fler. De</p><p>vardagsrelateringar som görs i läromedlen kan förbättras både i fråga om variation och vilka</p><p>räknesätt som används vid lösning av uppgifterna.</p>

<p>Syftet har varit att undersöka vad meningsfull matematik är och hur lärare arbetar med det från förskola till år 5. Syftet är även att undersöka vad styrdokumenten har att säga runt begreppen meningsfull, motivation, lust och arbetsglädje och hur det har förändrats. Vad är meningsfull matematik? Hur gör lärare matematiken meningsfull? Vad finns skrivet i de tidigare styrdokumenten kring meningsfull matematik? Hur ser dagens styrdokument Lpo 94 ut med fokus på meningsfull matematikinlärning? För att svara på frågeställningarna har jag genomfört en litteraturstudie och intervjuer. Lärarna tolkade att meningsfull matematik var när eleverna fick utgå ifrån sin egen kapacitet och känna att de klarar av det. Att låta eleverna använda laborativt material för att de ska förstå vad de gör. Detta kan hjälpa eleverna att se varför matematiken är meningsfull. Eftersom matematiken finns överallt måste man som lärare ta vara på de tillfällen som dyker upp. Sammanfattningsvis beskriver jag meningsfull matematik på följande sätt utifrån styrdokumenten: Det krävs en varierad matematikundervisning, att använda vardagsanknytning för att eleverna ska förstå varför de bör kunna räkna och att låta eleverna vara med och utforma matematiklektionerna. Fånga arbetslusten genom att ge varje elev den utmaning som behövs. Meningsfull matematik är inte ett begrepp som direkt används i styrdokumenten men det gör däremot motivation, lust och att förstå verklighetsanknytningen till matematiken.</p>

I denna uppsats står vardagsrelatering i fokus och här undersöks hur fyra läroböcker i matematik, avsedda för elever i årskurs nio, gör kopplingar till elevers vardag. Syftet med uppsatsen är att genom analys av läroböcker i matematik bringa klarhet i om och hur dessa kopplar textuppgifter till elevens vardag. Som metod har en komparativ textanalys använts för att urskilja de textuppgifter som har vardagsrelatering för en elev. Resultatet visar att ungefär en tiondel av de granskade uppgifterna i samtliga läroböcker utgörs av textuppgifter som knyter an till elevens vardag och att dessa relaterar till eleven genom ett av följande områden, fritid, vardag, skola eller handel. Läroböckerna utgörs av en acceptabel mängd textuppgifter med vardagsanknytning för elever men det finns gott om utrymme för ännu fler. De vardagsrelateringar som görs i läromedlen kan förbättras både i fråga om variation och vilka räknesätt som används vid lösning av uppgifterna.

Syftet har varit att undersöka vad meningsfull matematik är och hur lärare arbetar med det från förskola till år 5. Syftet är även att undersöka vad styrdokumenten har att säga runt begreppen meningsfull, motivation, lust och arbetsglädje och hur det har förändrats. Vad är meningsfull matematik? Hur gör lärare matematiken meningsfull? Vad finns skrivet i de tidigare styrdokumenten kring meningsfull matematik? Hur ser dagens styrdokument Lpo 94 ut med fokus på meningsfull matematikinlärning? För att svara på frågeställningarna har jag genomfört en litteraturstudie och intervjuer. Lärarna tolkade att meningsfull matematik var när eleverna fick utgå ifrån sin egen kapacitet och känna att de klarar av det. Att låta eleverna använda laborativt material för att de ska förstå vad de gör. Detta kan hjälpa eleverna att se varför matematiken är meningsfull. Eftersom matematiken finns överallt måste man som lärare ta vara på de tillfällen som dyker upp. Sammanfattningsvis beskriver jag meningsfull matematik på följande sätt utifrån styrdokumenten: Det krävs en varierad matematikundervisning, att använda vardagsanknytning för att eleverna ska förstå varför de bör kunna räkna och att låta eleverna vara med och utforma matematiklektionerna. Fånga arbetslusten genom att ge varje elev den utmaning som behövs. Meningsfull matematik är inte ett begrepp som direkt används i styrdokumenten men det gör däremot motivation, lust och att förstå verklighetsanknytningen till matematiken.