Syftet med min studie var att kartlägga och lyfta upp olika arbetssätt kring begreppsinlärning hos barn mellan åldrarna 1-3. Åldrarna ett till tre har jag valt då flera författare nämnt att ordförrådsspurten sker i dessa åldrar. När dessa arbetssätt är kartlagda så har jag jämfört dessa med varandra och visat på skillnader och likheter. Jag har även refererat till litteratur som belyser hur man kan förhålla sig till begreppsinlärning då det finns olika stadium i barnets ordförrådsutveckling som man måste ha i åtanke. Dessa olika stadium är viktiga att förhålla sig till då denna kunskap kan avgöra hur arbetet kan se ut. Ordförrådsspurten är då ordförrådet expanderas med en acceleration, en spurt. Jag har fokuserat på hur barnen erbjuds möjligheter att erövra ett begrepp samt få möjlighet och utrymme att använda dessa i relevanta situationer. I arbetet med begreppsinlärning används även olika artefakter som verktyg och redskap då denna begreppsinlärning sker. Exempel på artefakter i denna studie kan vara brädor, hammare, bilder med mera.           Studien har gjorts på två avdelningar på en förskola. Det visade sig att pedagogernas arbetssätt ser väldigt olika ut men att de även har vissa likheter.  Intervjuerna jag gjort har visat hur pedagogerna reflekterar kring sitt eget arbetssätt och hur detta arbete planeras efter utvalda begrepp. I denna reflektion ingår även hur pedagogerna väljer aktivitet och artefakter och hur de reflekterar kring dess relevans för barnets ordförrådsutveckling. / The aim of my thesis was to identify and raise different work procedures around concept learning when working with children from the ages one to three. I have chosen these specific ages because it is during this time the vocabulary spurt occurs. Once these working procedures have been identified I proceeded in comparing them with each other and highlight the differences and similarities. To be able to analyze the working procedures I have referred to different literatures that describes how you can relate to concept learning and it is crucial to keep in mind that there are several stages of the vocabulary development. These several stages are important to relate to since this knowledge (referring to the different stages) can determine how the working procedures may look like. The vocabulary spurt is when the vocabulary expands with a quickening speed, thus explaining the word, spurt. I have focused on how the teachers provides possibilities for the children so they can conquer a concept plus getting an opportunity to use these concepts in relevant situations. When working with concept learning you use different artefacts as tools when this concept learning occurs. A few of these artefacts can be boards, hammers, pictures and so on. This investigation occurred on the same pre-school but on two different departments, thus proving that the working procedures are very different but they still have some similarities. When interviewing the pre-school teachers I learned how they reflect upon their own working procedures and how they plan these procedures by consciously choosing different concepts. During the interviews with the pre-school teachers I got to know about how they choose activities and artefacts thus how they reflect upon its relevance for the child's vocabulary development.

Naturvetenskap har under en lägre tid anses som ett ämne som är avancerat och auktoritärt och som bara vissa elever klarar av. Som följd har intresset för naturvetenskap sjunkit genom åren och så även den positiva attityden till de naturorienterade ämnena. Traditionellt har naturvetenskapliga ämnen har även väldigt liten anknytning till elevers tidigare erfarenheter, intressen, och vardag vilket kan vara en bidragande faktor till det minskade intresset för ämnena. Genom att framställa ett läromedel med stor anknytning till vardagen och elevanpassad text kan naturvetenskapliga områden som kontinentaldrift och vulkaner införas redan i förskolan. Att vara medveten om språkanvändnings möjligheter kan underlätta undervisning av vetenskapliga begrepp och fenomen. Genom att samarbeta med en förskolelärare samt en gemmolog* sammanförs ämnesexpertis med prövad pedagogik vilket gynnar både lärare och elever. Läromedlet har visats fungera bra i en förskoleklass men bearbetning av vetenskapliga begrepp och kommunikation kring innehåll är avgörande för att nå en förståelse. Ord som inte är specifikt vetenskapliga kan ändå vara avancerade och svåra att förstå, speciellt ord med flera betydelser. Så genom att ge yngre elever förståelse om sin omgivning kan bidra till positiv attityd till naturvetenskap i äldre år. Oförstående kan vara en avgörande faktor till elevers negativa attityd till ämnet. * en licensierad expert på ädelstenar

Detta självständiga arbete fokuserar på begreppsinlärning hos andraspråkselever i matematik. Metoden som har använts i kunskapsöversikten är systematisk sökning i databaserna ERIC och ERC. Genom dessa sökningar har vetenskapliga artiklar med flera relevanta studier identifierats vilka svarat på våra frågeställningar. Det har även gjorts kompletterande sökningar för att bredda perspektivet. Resultatet i studierna visar att det finns främjande faktorer som har en positiv inverkan på elevernas inlärning av matematiska begrepp. Eleverna utvecklar en djupare konceptuell förståelse av matematiska begrepp samtidigt som det stödjer deras matematiska inlärning, med hjälp av användningen av förstaspråket, socialiseringsprocessen och laborativt material. Dock visar andra studiers resultat att andraspråkselever kan stöta på hämmande faktorer på begreppsinlärning i matematik på grund av svårigheter med språkförståelse, låg självkänsla och prestation, samt bristande hörförståelse; dessutom kan elevernas matematikkunskaper vara en hämmande faktor för deras långsiktiga inlärning.

I TIMSS rapport visade resultatet av matematiska tester att de flesta misstagen beror på att eleverna inte har tillräcklig begreppsförståelse eller att begreppsmodellerna inte är tillräckligt utvecklade. Resultatet visar att det är av stor vikt att eleverna skapar sig en bättre förståelse av matematiska begrepp, för att kunna få större matematisk förståelse. Vår begreppsbildning som är en process om hur vi lär oss nya begrepp eller får ytterligare kunskap om tidigare begrepp är av intresse för lärare då studier visar att vi inte har tillräcklig kunskap. Denna uppsats har fokus på hur vi kan använda begreppskartor som metod för att utveckla matematiska begrepp. Följande två frågeställningar valdes till denna studie för att undersöka metoden begreppskartor: 1) Hur kan begreppskartor användas inom matematikundervisningen? 2) Vilka möjligheter/svårigheter kan det finnas med att använda begreppskartor? I denna studie används två teorier för att beskriva begreppsutveckling: Vygotskijs inlärningsteori det sociokulturella perspektivet och Talls begreppsinlärning vilket inkluderar hans tre matematikvärldar. Detta för att ge en välgrundad teoretisk bakgrund om hur vi tillägnar oss begrepp. Då denna uppsats är en litteraturstudie utgår resultatet från tidigare forskning. Litteratursökningen skedde med hjälp av databassökning främst i databasen ERIC samt via kedjesökning. Litteraturen analyserades och ligger som grund för resultatet. Analysen visade att begreppskartor kan användas för att få en översikt av ett ämne, för att skapa ett meningsfullt lärande och undersöka vilka missuppfattningar eleverna kan ha. Begreppskartor kan användas för både inlärning och bedömning av elevernas kunskaper. För att kunna få en ökad begreppsförståelse har språket, förståelsen mellan det matematiska och svenska, en stor vikt för att kunna förstå och lösa olika matematiska problem. En av svårigheterna med att använda begreppskartor var att lärarna inte visste vad de skulle göra med elevernas kartor och att det var svårt att lära ut tekniken. En slutsats som kan dras utifrån dessa resultat är att begreppskartor ses som ett viktigt verktyg för begreppsbildningen framför allt för upptäcka missuppfattningar och kunna rätta till dem. Dock är språket en viktig faktor för att kunna tillgodogöra sig begrepp.

För att förstå hur biologiska system fungerar behöver elever lära sig olika begrepp och hur dessa relaterar till varandra, något som kan upplevas som svårt i den naturorienterande undervisningen. I denna studie undersöks betydelsen av bildstöd som ämnesdidaktisk strategi för begreppsinlärning inom det mänskliga nervsystemet. Studien har genomförts på en högstadieskola i en Stockholmsförort med fyra klasser i årskurs 9. Samtliga klasser har genomgått en lektionsserie om det mänskliga nervsystemet, och två klasser har kompletterats med bildstöd som arbetsmetod. Den första lektionen fick eleverna en begreppslista med åtta centrala begrepp kopplade till nervsystemet; två klasser fick begreppen enbart förklarade i text, och två klasser fick begreppen förklarade i text samt med kompletterande bildstöd till varje begrepp. Studien har ett både kvantitativt och kvalitativt angreppssätt, och empiriskt material har samlats in genom ett skriftligt läxförhör samt en anonym elevenkät. Våra resultat är motstridiga beroende på om vi ser på utfallet av läxförhöret eller elevenkäten. Resultatet från läxförhöret tyder på att bildstöd inte var gynnsamt för begreppsinlärningen, medan elevenkäten tydligt visar att en stor andel elever från båda undersökningsgrupperna upplevde bildstöd som positivt. Vi ifrågasätter vår studiedesign kopplad till den utdelade begreppslistan (med/utan bilder) och lyfter betydelsen av elevernas förkunskaper i biologi, tillsammans med deras upplevelse av bildstöd som stöttande för begreppsinlärningen, i enlighet med tidigare forskningsresultat.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur ett pedagogiskt spel för grundskolans senare år som övar geometriska begrepp kan utformas samt huruvida det kan fungera som ett givande komplement till befintliga material för geometrisk begreppsinlärning. Spelet, som kom att kallas MATERMINO, testades av 33 elever (15 flickor och 18 pojkar) i skolår 6. Dessa elever samt tre lärare för grundskolans senare år bedömde sedan spelet; de förstnämnda i enkäter och de senare i intervjuer. MATERMINO bedömdes främst passa elever i skolår 6-8. Vidare visade studien att MATERMINO var omtyckt och roligt och att spelet tycktes leda till inlärning gällande geometriska begrepp. Eleverna presterade nämligen signifikant bättre på ett test direkt efter att ha spelat MATERMINO jämfört med ett identiskt test de hade gjort precis innan respektive spelomgång (medelförbättringen var 14 %). Slutsatsen blev därmed att MATERMINO kan fylla en viktig funktion som kompletterande undervisningsmaterial för begreppsinlärning i skolår 6-8.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett pedagogiskt spel för grundskolans senare år som övar geometriska begrepp kan utformas samt huruvida det kan fungera som ett givande komplement till befintliga material för geometrisk begreppsinlärning. Spelet, som kom att kallas MATERMINO, testades av 33 elever (15 flickor och 18 pojkar) i skolår 6. Dessa elever samt tre lärare för grundskolans senare år bedömde sedan spelet; de förstnämnda i enkäter och de senare i intervjuer. MATERMINO bedömdes främst passa elever i skolår 6-8. Vidare visade studien att MATERMINO var omtyckt och roligt och att spelet tycktes leda till inlärning gällande geometriska begrepp. Eleverna presterade nämligen signifikant bättre på ett test direkt efter att ha spelat MATERMINO jämfört med ett identiskt test de hade gjort precis innan respektive spelomgång (medelförbättringen var 14 %). Slutsatsen blev därmed att MATERMINO kan fylla en viktig funktion som kompletterande undervisningsmaterial för begreppsinlärning i skolår 6-8.

Den här kunskapsöversikten tar sitt ursprung utifrån den politiska samhällsdebatten som lyfter fram att matematikundervisningen måste förbättras samtidigt som måluppfyllelsen för elever i grundskolan måste höjas. I en rapport från Skolverket (2012) framgår det att elevers resultat i matematik har minskat sedan 1990-talet. Det visar sig att dagens svenska skola arbetar övervägande med individuellt arbete i matematiken. Lärare tar utgångspunkt i ett utvalt läromedel och följer elevers begreppsinlärning utifrån upplägget i läromedlet. Det uppstår därför ofta en problematik i att lärare missar elevers begreppsinlärning, eftersom eleverna inte hinner lära sig ett matematiskt begrepp innan läraren går vidare till nästa begrepp. Enligt Skolverket (2018) är det fördelaktigt att arbeta med olika representationsformer när det kommer till elevers begreppsinlärning. Många lärare väljer därför att arbeta med pedagogiska spel som en representationsform i undervisningen som ska kunna ge elever möjlighet att utveckla matematiska begrepp. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad som kännetecknar forskningen kring pedagogiska spels inverkan på elevers begreppsinlärning i matematikundervisningen. Kunskapsöversiktens fokus är elever i åldrarna 6-14 år (årskurs 1-8). Sammanlagt har tio artiklar valts ut för kartläggning, där analys och sammanställning av forskarnas metod och resultat genomförts. Följande frågeställningar används för att besvara syftet i kunskapsöversikten: Vad kännetecknar forskningen kring pedagogiska spels inverkan på elevers begreppsinlärning i matematikundervisningen? Vilka effekter får användandet av pedagogiska spel som en representationsform jämfört med traditionell undervisning? Majoriteten av studierna visade ett positivt resultat över att användningen av pedagogiska spel i matematikundervisningen förbättrade elevers begreppsinlärning. Studierna visade även andra positiva effekter kring användningen av pedagogiska spel i jämförelse med traditionell undervisning, såsom att elevers attityder, motivation och samarbetsförmåga ökade. Det framkom även av resultaten att elevers begreppsinlärning förbättrades genom en variation av olika representationsformer och att pedagogiska spel kan användas i samband med annan undervisning. Kritiska aspekter har uppmärksammats utifrån resultaten av forskningsområdet gällande studiernas evidens kring att elevers begreppsinlärning främjas av pedagogiska spel som en isolerad representationsform. Därav belyses olika perspektiv kring att matematikundervisning bör genomföras med varierande representationsformer.

Syftet med studien är att vinna kunskap om hur elever med svenska som andraspråk kan utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga begrepp. Forskningsfrågorna lyder: Hur kan kritiska aspekter för ett naturvetenskapligt begrepp synliggöras för elever med svenska som andraspråk? Hur kan estetiska uttrycksmedel användas för att erbjuda elever möjlighet att uttrycka sin förståelse? I bakgrunden behandlas tidigare forskning om naturvetenskaplig undervisning och språkutvecklande arbetssätt, definitionen av elever med svenska som andraspråk, elevers förståelse för materiabegreppet, samt relevanta styrdokument. En lektionsserie som grundar sig på den sociokulturella lärandeteorin och har sin teoretiska utgångspunkt i variationsteorin har planerats, genomförts och analyserats. Genom förtest och eftertest, filminspelade deltagande observationer och ljudinspelningar från lektionerna har data samlats in från 3 elever. Resultatet visar att genom att använda variationsmönster, att visa på variation och kontraster, i undervisningen kan lärare synliggöra de kritiska aspekterna (för att förstå ett naturvetenskapligt begrepp, i det här fallet materiabegreppet) för eleverna. Resultatet visar också att estetiska lärprocesser och uttrycksmedel (bilder, film, drama, måla) kan användas för att erbjuda elever möjlighet att uttrycka sin förståelse.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare som undervisar i matematik i årskurs 7-9 använder matematiskt språk i relation till ett vardagligt samt i vilken utsträckning de använder en kombination av de två språken. Studien var kvalitativ och metoderna som använts är observation med efterföljande samtal. Syftet med studien medför att ett lärarperspektiv var givet. De observerade lektionerna och samtalen resulterade i olika kategorier av begrepp vilka sedan resulterade i en teori kring hur lärare använder de olika språken vid genomgångar. Samtliga lärare använde både matematiskt och vardagligt språk vid genomgång medan endast ett fåtal använde språken i kombination. Studien visade att lärare använder sig av både matematiskt och vardagligt språk vid genomgångar med elever, men i varierande grad. / The purpose of the study was to investigate how teachers teaching mathematics in grades 7-9 use mathematical language in relation to a everyday language as well as the extent to which they use a combination of the two. The study was qualitative and the methods used are observation with subsequent conversations. The purpose of the study implies that a teacher's perspective was necessary. The observed lessons and the conversations resulted in different categories of concepts which then resulted in a theory of how teachers use the different languages during the lecture. All the teachers used both mathematical and everyday language during the lecture while only a few used the two languages in combination. The study showed that teachers use both mathematical and everyday language during lectures with students, but in varying extent.