Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2005. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala Universitet, 2009. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala Universitet, 2009. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 7 uppsatser.

<p>SammanfattningAmyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig och dödlig sjukdom. Dengenomsnittliga överlevnadstiden efter diagnos är 3-5 år. Uppskattningar visar att internationellt insjuknar 2-3 personer/100 000 varje år. Sjukdomen angriper centrala nervsystemet och finns i olika former som alla är fortskridande och bryter ned det motoriska nervsystemet, varvid musklerna successivt försvagas. Syftet var att beskriva vad individer med ALS anser sig ha för livskvalité. Arbetet utgjordes av en litteraturöversikt, vilken baserades på 16 vetenskapliga artiklar varav 15 var kvanitativa och en kvalitativ. En textnära innehållsanalys användes för att analysera artiklarnas resultat. Anpassningsmekanismer, närstående och vården visades kunna påverka individens livskvalité. Sjukdomens inverkan på individens livskvalité visade en oförändrad eller marginellt förbättrad livskvalité hos vissa medan en anmärkningsvärd försämring av livskvalité kunde ses hos andra. Varjedrabbad individs livskvalité påverkas olika av ALS. I vårdsammanhang är dettaviktigt att ha i åtanke, så man inte tar för givet att ALS drabbar individer påsamma sätt.</p>

SammanfattningAmyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig och dödlig sjukdom. Dengenomsnittliga överlevnadstiden efter diagnos är 3-5 år. Uppskattningar visar att internationellt insjuknar 2-3 personer/100 000 varje år. Sjukdomen angriper centrala nervsystemet och finns i olika former som alla är fortskridande och bryter ned det motoriska nervsystemet, varvid musklerna successivt försvagas. Syftet var att beskriva vad individer med ALS anser sig ha för livskvalité. Arbetet utgjordes av en litteraturöversikt, vilken baserades på 16 vetenskapliga artiklar varav 15 var kvanitativa och en kvalitativ. En textnära innehållsanalys användes för att analysera artiklarnas resultat. Anpassningsmekanismer, närstående och vården visades kunna påverka individens livskvalité. Sjukdomens inverkan på individens livskvalité visade en oförändrad eller marginellt förbättrad livskvalité hos vissa medan en anmärkningsvärd försämring av livskvalité kunde ses hos andra. Varjedrabbad individs livskvalité påverkas olika av ALS. I vårdsammanhang är dettaviktigt att ha i åtanke, så man inte tar för givet att ALS drabbar individer påsamma sätt.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 7 uppsatser.

För att förstå hur biologiska system fungerar behöver elever lära sig olika begrepp och hur dessa relaterar till varandra, något som kan upplevas som svårt i den naturorienterande undervisningen. I denna studie undersöks betydelsen av bildstöd som ämnesdidaktisk strategi för begreppsinlärning inom det mänskliga nervsystemet. Studien har genomförts på en högstadieskola i en Stockholmsförort med fyra klasser i årskurs 9. Samtliga klasser har genomgått en lektionsserie om det mänskliga nervsystemet, och två klasser har kompletterats med bildstöd som arbetsmetod. Den första lektionen fick eleverna en begreppslista med åtta centrala begrepp kopplade till nervsystemet; två klasser fick begreppen enbart förklarade i text, och två klasser fick begreppen förklarade i text samt med kompletterande bildstöd till varje begrepp. Studien har ett både kvantitativt och kvalitativt angreppssätt, och empiriskt material har samlats in genom ett skriftligt läxförhör samt en anonym elevenkät. Våra resultat är motstridiga beroende på om vi ser på utfallet av läxförhöret eller elevenkäten. Resultatet från läxförhöret tyder på att bildstöd inte var gynnsamt för begreppsinlärningen, medan elevenkäten tydligt visar att en stor andel elever från båda undersökningsgrupperna upplevde bildstöd som positivt. Vi ifrågasätter vår studiedesign kopplad till den utdelade begreppslistan (med/utan bilder) och lyfter betydelsen av elevernas förkunskaper i biologi, tillsammans med deras upplevelse av bildstöd som stöttande för begreppsinlärningen, i enlighet med tidigare forskningsresultat.