Den här studien analyserar de olika genusaspekterna av lärare och mellanstadieelevers interaktion i klassrummet samt lärarens sätt att undervisa. Studien visar hur ofta och på vilket sätt läraren ger uppmärksamhet till pojkar eller flickor samt hur ofta och på vilket sätt pojkar eller flickor ger uppmärksamhet till läraren under lektionen. Studien kategoriserar också lärarens olika sätt att ge respons till elevernas svar under lektionen. Datamaterial i undersökningen har samlats in via klassrumsobservation som gjordes i en årskurs fyra med hjälp av videoinspelning. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och blivit analyserat med metoder som samtalsanalys, observationsschema och lärarens riktningsgivare. De olika teoretiska perspektiven som har använts är kön –och genusperspektiv samt ett sociokulturellt perspektiv.Studiens resultat visar att läraren delar ordet i klassrummet opartiskt om eleverna räcker upp handen. Resultatet visar också att om eleverna inte räcker upp handen är det väldigt klart att pojkar får och tar mer uppmärksamhet än flickor. Pojkar får flera tillsägelser och reagerar oftare på lärarens kommentarer än flickor. Resultatet betonar att lärarens sätt att reagera och ge respons är avgörande för elevernas förståelse av lektionens innehåll. Utan lärarens insats skulle eleverna ha det svårt att förstå vad som krävs och bör uppmärksammas.

Dagens matematikundervisning är styrd av läroböcker vilket inte möter alla elevers behov och behöver därför kompletteras. Ett alternativ är att använda ett laborativt arbetssätt som kan tillämpas på alla elevers inlärningsstilar och den kunskapsnivå de befinner sig på. Syftet med den här litteraturstudien var att synliggöra det laborativa klassrummet och vilka faktorer som gör en lektion framgångsrik samt lärares uppfattning kring hur eleverna gynnas av det laborativa arbetssättet i matematikundervisningen. Studien har utgått från åtta artiklar där samtliga har utgått från ett lärarperspektiv. En tematisk analys har genomförts och resulterat i fem övergripande faktorer: läraren, arbetsmiljön, varierat arbetssätt, elevernas inlärning och individuella aspekter. Resultatet visar att läraren besitter den mest betydande rollen för hur framgångsrik undervisningen blir för elevernas inlärning. Lärares övertygelse och kunskap kring ett laborativt arbetssätt påverkar vilken effekt det konkreta materialet får för eleverna. Det framkommer att lärarens uppfattning kring elevernas inlärning med ett laborativt arbetssätt är att deras begreppsförmåga, kognitiva förmåga och sociala förmåga utvecklas. Litteraturstudiens slutsatser är att läraren har en betydande roll för hur framgångsrik den laborativa undervisningen blir där även klassrumsmiljön påverkar kvaliteten. Lärares uppfattningar och forskning är överens om att elevernas inlärning gynnas av ett laborativt arbetssätt.

Studiens syfte är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lärare och elever. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där åtta gymnasielärare på estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar på att lärare anser att relationen till elever är viktig på gymnasienivå. De lägger stor vikt vid goda relationer till elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lärare ser på och använder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsättningar för undervisning och lärande. Det framkommer också att lärarna upplever det som viktigt och att de brottas med att dra gränserna för relationen till elever och att det finns en osäkerhet kring vilket ansvar läraren respektive eleven har för relationen. Lärarna beskriver att deras syn på relationen mellan lärare och elev framförallt har utvecklats genom mötet med skolverkligheten där erfarenheter de gjort format synen.

The aim of this project was to change the way cutting techniques are being taught. I wished to try a method which I believed to enhance my students´ participation and understanding of their education. My purpose was to reduce the gap between theory and practice. After conducting a learning style test I found that most of them considered the best way for them to learn was by combining practice with dialogue and reflection of the tasks being done. That is why we tried to start working with the practical elements rather than traditionally starting with the theoretical aspects, while carefully intertwining terms and language of the trade into the education. Once the theoretical part of the education commenced it was clear that the students had already gained a level of knowledge that made it easier for them to understand the theories as well as to experience greater participation of their education. During this time, the students have used blogs in order to document their work in words and images. The purpose of this was to give them the opportunity to for themselves see and realize their own progress. The way we worked resulted in enhanced interaction between me and the students´. The project further showed greater commitment and understanding, and I experience an easier realization of their own development amongst the students. / Syftet med detta utvecklingsarbete var att försöka förändra sättet vi organiserar verksamheten närelever ska lära sig klippteknik. Jag ville pröva en metod som jag trodde skulle öka elevernas delaktighet och förståelse i undervisningen. Mitt mål var att försöka överbygga klyftan mellan teorioch praktik. Efter att ett lärstilstest genomförts med eleverna fann jag att de flesta ansåg sig lära bäst genom att vi kombinerar görandet med att samtala och reflektera om det man gör. Därför prövade vi att vända undervisningen och började arbeta med de praktiska momenten istället för traditionsenligt med teori. Under tiden flätade vi in termer och fackspråk. När vi sedan startade med teorin var det tydligt att de hade tillskansat sig förkunskaper för att lättare förstå teorin känna större delaktighet. Under arbetets gång har elever använt sig av bloggar för att med text och bilddokumentera sina arbeten och syftet med detta har varit att de själva ska se sin kunskapsutveckling. Som ett resultat av sättet vi arbetat på kan jag se att interaktionen mellan lärare och elever ökat. Resultatet av arbetet visar på större engagemang, förståelse och jag upplever att eleverna lättare ser sin egen kunskapsutveckling.

Students in middle school often have limited opportunities to think for themselves even though they actively participate in practical activities. The purpose of this study is to illustrate how the didactic model Interaction can be used as support by teachers to provide students with conceptual prerequisites for thinking scientifically in inquiry-based work. A didactic modeling has been done where we have used exemplification inspired by action research as a research approach to show how Interaction in combination with a socio-cultural perspective on learning can be used as support for planning, implementation, and evaluation of inquiry. The teaching design was carried out in two full cycles and one initiated cycle to exemplify how we have relied on the model for didactic design and analysis. In total, 18 students participated divided into two cycles. The teaching content was chemical solutions. Data was collected as a basis for evaluating the design through audio recordings that were transcribed and analyzed with the support of Interaction. The result exemplifies how the model supported in making visible which concepts could be relevant to introduce to the students to think scientifically about what they observed. It thus made conceptual alternatives visible and enabled reflection on which concepts we wanted to introduce and when, to support students' scientific thinking. A conclusion of the study is that the exemplification shows how Interaction can support reflection on which conceptual prerequisites one wants to provide students in inquiry-based activities. Therefore, it is a didactic tool that can support teachers in becoming more conceptually active in teaching to make students more active in scientific content. / Elever i mellanstadiet får ofta lite utrymme att tänka själva även om de deltar aktivt i görandet i praktiska aktiviteter. Syftet med denna studie är att exemplifiera hur den didaktiska modellen Växelverkan kan användas som stöd av lärare för att ge eleverna begreppsliga förutsättningar för att tänka naturvetenskapligt i det undersökande arbetet. En didaktisk modellering har gjorts där vi använt exemplifiering med inspiration av aktionsforskning som forskningsansats för att visa hur Växelverkan i kombination med ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan användas som stöd för planering, genomförande och utvärdering av undersökande arbete. Undervisningsdesignen genomfördes i två hela cykler och en påbörjad för att exemplifiera hur vi tagit stöd av modellen för didaktisk design och analys. Sammanlagt deltog 18 elever fördelat på två cykler. Undervisningsinnehållet var kemiska lösningar.  Data samlades in som underlag för att utvärdera designen genom ljudinspelning som sedan transkriberades och analyserades med stöd av Växelverkan. Resultatet exemplifierar hur modellen gav stöd för att synliggöra vilka begrepp som kunde vara relevanta att introducera för eleverna för att tänka naturvetenskapligt kring det de observerade. Därmed synliggjorde den begreppsliga alternativ och möjliggjorde reflektion kring vilka begrepp vi ville introducera och när, för att stödja elevernas naturvetenskapliga tänkande. En slutsats av studien är att exemplifieringen visar hur Växelverkan kan vara ett stöd för att reflektera kring vilka begreppsliga förutsättningar man vill ge eleverna i undersökande aktiviteter. Den är därför ett didaktiskt verktyg som kan stödja lärare i att bli mer begreppsligt aktiva i undervisningen i syfte att göra eleverna mer aktiva i det naturvetenskapliga innehållet.