Den här studien analyserar de olika genusaspekterna av lärare och mellanstadieelevers interaktion i klassrummet samt lärarens sätt att undervisa. Studien visar hur ofta och på vilket sätt läraren ger uppmärksamhet till pojkar eller flickor samt hur ofta och på vilket sätt pojkar eller flickor ger uppmärksamhet till läraren under lektionen. Studien kategoriserar också lärarens olika sätt att ge respons till elevernas svar under lektionen. Datamaterial i undersökningen har samlats in via klassrumsobservation som gjordes i en årskurs fyra med hjälp av videoinspelning. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och blivit analyserat med metoder som samtalsanalys, observationsschema och lärarens riktningsgivare. De olika teoretiska perspektiven som har använts är kön –och genusperspektiv samt ett sociokulturellt perspektiv.Studiens resultat visar att läraren delar ordet i klassrummet opartiskt om eleverna räcker upp handen. Resultatet visar också att om eleverna inte räcker upp handen är det väldigt klart att pojkar får och tar mer uppmärksamhet än flickor. Pojkar får flera tillsägelser och reagerar oftare på lärarens kommentarer än flickor. Resultatet betonar att lärarens sätt att reagera och ge respons är avgörande för elevernas förståelse av lektionens innehåll. Utan lärarens insats skulle eleverna ha det svårt att förstå vad som krävs och bör uppmärksammas.

Studiens syfte är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lärare och elever. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där åtta gymnasielärare på estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar på att lärare anser att relationen till elever är viktig på gymnasienivå. De lägger stor vikt vid goda relationer till elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lärare ser på och använder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsättningar för undervisning och lärande. Det framkommer också att lärarna upplever det som viktigt och att de brottas med att dra gränserna för relationen till elever och att det finns en osäkerhet kring vilket ansvar läraren respektive eleven har för relationen. Lärarna beskriver att deras syn på relationen mellan lärare och elev framförallt har utvecklats genom mötet med skolverkligheten där erfarenheter de gjort format synen.

The aim of this project was to change the way cutting techniques are being taught. I wished to try a method which I believed to enhance my students´ participation and understanding of their education. My purpose was to reduce the gap between theory and practice. After conducting a learning style test I found that most of them considered the best way for them to learn was by combining practice with dialogue and reflection of the tasks being done. That is why we tried to start working with the practical elements rather than traditionally starting with the theoretical aspects, while carefully intertwining terms and language of the trade into the education. Once the theoretical part of the education commenced it was clear that the students had already gained a level of knowledge that made it easier for them to understand the theories as well as to experience greater participation of their education. During this time, the students have used blogs in order to document their work in words and images. The purpose of this was to give them the opportunity to for themselves see and realize their own progress. The way we worked resulted in enhanced interaction between me and the students´. The project further showed greater commitment and understanding, and I experience an easier realization of their own development amongst the students. / Syftet med detta utvecklingsarbete var att försöka förändra sättet vi organiserar verksamheten närelever ska lära sig klippteknik. Jag ville pröva en metod som jag trodde skulle öka elevernas delaktighet och förståelse i undervisningen. Mitt mål var att försöka överbygga klyftan mellan teorioch praktik. Efter att ett lärstilstest genomförts med eleverna fann jag att de flesta ansåg sig lära bäst genom att vi kombinerar görandet med att samtala och reflektera om det man gör. Därför prövade vi att vända undervisningen och började arbeta med de praktiska momenten istället för traditionsenligt med teori. Under tiden flätade vi in termer och fackspråk. När vi sedan startade med teorin var det tydligt att de hade tillskansat sig förkunskaper för att lättare förstå teorin känna större delaktighet. Under arbetets gång har elever använt sig av bloggar för att med text och bilddokumentera sina arbeten och syftet med detta har varit att de själva ska se sin kunskapsutveckling. Som ett resultat av sättet vi arbetat på kan jag se att interaktionen mellan lärare och elever ökat. Resultatet av arbetet visar på större engagemang, förståelse och jag upplever att eleverna lättare ser sin egen kunskapsutveckling.