No description available.

Syftet med studien är att beskriva skillnader och likheter mellan några elevers musicerande utanför och inom skolans verksamhet. Genom intervjuer med elever som läser i nionde klass samlades data in som underlag för studien. Studien utgår ifrån kategorier som musikstil, privat musicerande, skolmusik och genre, för att beskriva hur relationen ser ut mellan elevens egen musikstil, identitet och skolmusiken. Dessa sätts i relation till läroplanen och om det med utgångspunkt i elevernas svar går att avläsa förutsättningarna att uppnå målen i det centrala innehållet och kunskapskraven. Resultatet visar att det inte finns någon klar bild av den egna musikaliska identiteten men däremot framträder musiklyssnandet som viktigt. Viljan att utmanas och spela sådant som ligger utanför den musikaliska preferensen är svag hos eleverna. De uppfattar att lärarna anpassar undervisningen efter deras egen musikstil. Eleverna påstår också att de får göra lite vad de vill på lektionerna. Resultatet visar på ett glapp mellan det som Lgr 11 säger att musikämnet ska innefatta och det som faktiskt genomförs i undervisningen.

Idag saknas det en erkänd och accepterad grundkunskap om hur åskådaren bedömer konst. Denna undersökning syftade till att finna mönster – bakomliggande faktorer – i undersökningsdeltagares bedömning av tavlor i preferens (”tycker om”), ”modern” och ”intressant”. Färgutskrifter av fyrtiotvå tavlor, i A4-format, visades för 100 deltagare - en person i taget. Resultaten analyserades med faktoranalys samt med hierarkisk klusteranalys. Fyra faktorer framträdde i faktoranalysen och dessa var de samma för de tre egenskaperna. De ”överensstämde”– d.v.s. faktorerna laddade i samma tavlor och tolkas som klassisk (äldre) konst, moderna tavlor, landskap och vackra interiörer eller människor samt udda, gåtfulla, roliga och lekfulla tavlor. En klusteranalys förtydligade hur försökspersonerna grupperade tavlorna i en trädliknande struktur i grupper med tavlor från samma århundraden. Konststudier och konstintresse korrelerade med klassisk konst. Besöka gallerier och museer förr och nu korrelerade negativt med landskap och dekorativ konst. Ålder korrelerade med ordning samt med klassisk konst och udda tavlor. / Today we lack a recognized basic framework for how observers evaluate art. This investigation seeks to find patterns (i.e. underlying factors) in the participants' evaluations of paintings in terms of like vs dislike, interesting vs uninteresting, and degree of modernity. Colour printouts of 42 paintings, in A4 format, were shown to 100 participants, one person at a time. The result was analysed by factor analysis, as well as by hierarchical clustering. Four factors arose in the factor analysis - 1) classical (older) paintings, 2) modern paintings, 3) landscapes, interiors and portraits, and 4) odd, amusing, playful or enigmatic paintings - and these same four factors were obtained from all three evaluations. Cluster analysis clarified how the participants grouped the paintings in a dendrogram, with groups of paintings from the same centuries. Art studies and art interest correlated with appreciation of classical art. Having visited galleries and museums correlated negatively with appreciation of landscapes and decorative art. Age correlated positively with appreciation of classical art and odd paintings.

No description available.

Känslomässiga anknytningserfarenheter tidigt i livet föreslås ligga till grund för individens politiska värderingar senare i livet. Olika politiska ideologier appellerar till individer på olika sätt, kanske beroende på tankar om den egna förmågan att ta hand om sig själv samt tillit till andra personers stöd. Syftet med studien var att undersöka om individuella skillnader i vuxen anknytning är relaterade till politisk preferens och inställning till välfärdsfunktioner. I enkätstudien deltog 120 psykologistudenter vid Stockholm universitet. Hierarkiska regressionsanalyser visade en huvudeffekt av oro/ängslan-anknytning på politisk preferens i form av mer vänsterpolitiska preferenser, samt en interaktionseffekt av de båda otrygghetsdimensionerna oro/ängslan och undvikande. Deltagare som skattade högt på båda otrygghetsdimensionerna utmärkte sig med relativt sett mer vänsterpreferenser. Resultaten stod sig efter kontroll för potentiella bakomliggande variabler. Vuxen anknytning var inte relaterad till inställning till välfärdsfunktioner. Resultatet visade på en generell hög positiv inställning till välfärdsfunktioner oberoende av anknytning. Resultaten diskuteras i relation till anknytningsteori och den forskning som finns inom området, som än så länge bedrivs i en nordamerikansk politisk kontext.

No description available.

No description available.

Text-till-talsynteser (eng. Text-to-speech, TTS), med andra ord digitalt skapade röster, har blivit en naturlig del av våra dagliga liv. Vi hör dem i kollektivtrafiken, när vi interagerar med digitala assistenter och när människor som saknar en egen röst använder dem för att kommunicera. Dessa artificiella röster har, precis som riktiga röster, olika egenskaper som påverkar hur de låter och uppfattas. Det är därför intressant att förstå vilka TTS-synteser som användare föredrar i olika sammanhang. I denna studie undersöktes huruvida det finns en preferens för olika kön hos instruerande TTS-synteser. I studien fick 46 deltagare spela ett spel där målet var att fullfölja ett antal upplästa instruktioner genom olika knapptryck på skärmen. Spelet var uppdelat i två omgångar, där instruktören i ena omgången var en TTS-syntes med en manlig röst och i den andra en kvinnlig. Vilken TTS-syntes som började och ordning av instruktioner slumpades för deltagarna. Efter spelad omgång svarade deltagarna på en enkät om upplevda röstegenskaper hos instruktören. När sista omgången fullföljts besvarades även en avslutande enkät där det bland annat frågades vilken av TTS-synteserna de föredrog, följt av en kvalitativ fråga där de fick motivera sitt svar. Svaren analyserades sedan genom ett statistiskt test och en kvalitativ analys. Studien kunde ej påvisa någon preferens för kön hos instruerande TTS-synteser. Istället visade resultatet att testpersonerna har individuella preferenser och åsikter om rösterna, även om det verkade finnas viss konsensus om somliga upplevda röstegenskaper hos TTS-synteser. / Text-to-speech synthesis (TTS), in other words digitally created voices, has become a natural part of our daily lives. We hear them in public transport, when we interact with digital assistants and when people who do not have their own voice use them to communicate. These artificial voices, just like real voices, have different properties that affect how they sound and are perceived. It is thereby interesting to understand which TTS-synthesis users prefer in different contexts. This study examined whether there is a preference for different genders in instructional TTS-synthesis. In the study, 46 participants played a game where the goal was to complete a number of read out loud instructions through various key presses on the screen. The game was divided into two rounds, where the instructor in one round was a TTS-synthesis with a male voice and female in the other one. Which TTS-synthesis started and the order of instructions was randomized for each participant. Upon completing the round, the participants answered a questionnaire about perceived voice characteristics of the instructor. When the final round was completed, a final questionnaire was also answered in which, among other things, it was asked which of the TTS-syntheses the test subjects preferred, followed by a qualitative question in which they were asked to justify their answer. The answers were then analyzed through a statistical test and a qualitative analysis. The study could not demonstrate any gender preference in instructional TTS-synthesis. Instead, the results showed that the test subjects have individual preferences and opinions about the voices, even though there seemed to be some consensus about some of the perceived voice characteristics of the TTS-syntheses.

Denna C-uppsats i samhällsgeografi med inriktning planering undersöker spårbonusens verkan och bakomliggande orsaker i Lund i den sydsvenska regionen Skåne. Uppsatsen bygger på kvalitativa empiriska studier utförda genom dels insamling av svar från en webbenkät som har länkats till respondenter i Lund, dels genom intervjuer genomförda med videosamtal. I uppsatsen undersöks om det finns en preferens för att åka kollektivt med spårbunden kollektivtrafik och hur de bakomliggande orsakerna för denna preferens ser ut. Vidare undersöks hur människors tidigare upplevelser med kollektivtrafik påverkar deras samtida val och om detta kan hjälpa oss att få en djupare förståelse för vilka faktorer som bör beaktas vid nya kollektivtrafikprojekt. Uppsatsen avslutas med att konstatera att en preferens för spårbunden kollektivtrafik mycket riktigt går att finna i Lund och att öppnandet av en ny spårväg i staden har bidragit till ett något ökat användande av kollektivtrafiken. Den orsak som enskilt mest verkar påverka människors vilja att resa kollektivt är lättheten att förstå sig på och använda sig av kollektivtrafiken. Enkla linjedragningar och en infrastruktur som tydligt visar var trafiken kommer att röra sig är avgörande för att ovana resenärer ska bli manade att resa kollektivt.

Dagens svenska barn baserar många av sina restaurangerfarenheter från pizzerior och snabbmatsrestauranger, då det är denna typ av barnvänliga restauranger som de oftast kommer i kontakt med. Barnmenyerna på Sveriges restauranger är förutsägbara och lämnar få valmöjligheter. Syftet med uppsatsen är att belysa hur barn i åldern nio till tolv år ser på ämnen som mat, måltider och restaurangbesök och även om platsen och upplevelsen kring måltiden har betydelse. Resultaten kan användas till att utveckla området mat- och måltid för barn genom en ökad förståelse för barns egna tankar, förväntningar och upplevelser av mat, ätande och måltider såväl i hemmet som på restauranger. Fyra fokusgrupper med sammanlagt nitton barn har genomförts. Två observationer av sammanlagt sju barn har genomförts då de lagade mat i ett restaurangkök. Resultatet visar att barn vill vara delaktiga i familjens val av mat samt matlagning, de visar en preferens för typiska barnrätter och snabbmat men även plockmat såsom tacos och bufféer. Matens smak, utseende och hur den beskrevs var faktorer som påverkade deras vilja att smaka maten. Viljan att smaka maten ökade om de själva var delaktiga i matlagningen. De tyckte att restaurangbesök var långtråkiga efter att måltiden avslutats och de eftersökte aktiviteter och anpassade menyer för barn i deras ålder samt större variation av portionsstorlekar och maträtter. / Barnens Bästa Bord / Barntillåtet-Javisst!