No description available.

Syftet med denna undersökning är att utforska på vilka sätt den musikaliska bakgrunden ochden musikaliska identiteten avspeglar sig på yrkesmusiker i deras yrkesutövande, när detavspeglar sig som tydligast och vilken period i deras musikaliska bakgrund som de anser varitmest betydelsefull. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre musiker i olika åldrar. Denmusikaliska bakgrunden, vilka åldrar som varit av störst betydelse och på vilka sätt de anser attderas musikaliska bakgrund skiner igenom i deras instrumentalspel har diskuterats iintervjuerna. I tidigare studier har man konstaterat att den musikaliska bakgrunden har en storinverkan på hur man utför sitt yrke. Miljön och de erfarenheter man fått från sin uppväxtskapar en trygghet som man tenderar att hålla fast vid.Resultatet från denna undersökning visar att samtliga intervjuade anser att den musikaliskabakgrunden har stor betydelse för hur de utför den kreativa process som musikeryrket innebär.Musik som föräldrar och syskon lyssnar på i barndomshemmet visar sig har stor betydelse förhur de identifierar sig musikaliskt, men de sena tonåren visar sig vara av allra störst betydelse.De menar också att det är i tonåren man blir mer självständig och att det är då man börjar tamusiken på allvar, vilket leder till de att ser tillbaka på den tiden som mest betydelsefulla ochutvecklande.Den musikaliska bakgrunden visar sig avspegla sig som tydligast när man spelar i andramusikstilar än den som man är mest van vid.

I den här uppsatsen undersöker jag musiklärarbegreppet utifrån musiklärares syn på musik, musik som skolämne och utifrån sin roll som yrkesverksamma. Detta genomförs genom att analysera tre stycken musiklärares studentuppsatser för att se vilka uppfattningar om musiklärarskapet som framkommer där. I den uppfattade yrkesroll som de ger uttryck för så intresserar jag mig för frågeställningar om identitet och tidigare musikalisk bakgrund inom musiklärarskapet. Syftet med min uppsats är att undersöka hur musiklärarbegreppet kommer till uttryck hos dessa tre uppsatsskribenter och deras informanter, vilka aspekter och perspektiv som framträder där, och hur de relaterar till varandra. Som metod har jag använt diskursanalys för att komma åt de underliggande meningar och uppfattningar som framträtt när jag analyserat texterna, och dessa har jag sedan synliggjort och diskuterat. Resultatet visar att begreppet musiklärare rymmer många olika inriktningar och betydelser för olika lärare, vilka samsas under samma yrkestitel. Dels finns de musiklärare som har en uttalad musikerbakgrund som kombineras med musikläraridentiteten, och dels finns musiklärare som ser musikämnet mer som ett skolämne bland andra, och inte alls kopplar ihop sin roll med ett musikerskap. Dessutom verkar typ av musiklärarutbildning och deltagande i musikaliska sammanhang utanför skolmiljön vara faktorer som påverkar uppfattningen om musiklärarbegreppet.