<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en liten arbetsgrupp på nio individer, belägen på en liten ort, påverkas av en arbetskamrats plötsliga avhopp till följd av en oegentlig handling. Fallet undersöks genom att utröna om, och i så fall hur, det lilla samhället sett genom begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft har haft någon betydelse för arbetsgruppens reaktioner och handlingar efter gruppmedlemmens avhopp. Undersökningen genomfördes med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer med arbetsgruppen. Det genomfördes även en gruppintervju med utgångspunkt i resultaten från de enskilda intervjuerna diskuterades. Resultaten från undersökningen visade att gruppen kännetecknas av en stark familjekänsla, där tilliten och samhället har stor betydelse för gruppens karaktär. Handlingen som till viss del ligger till grund för undersökningen upplevs av gruppen som orsak till lidande, men det framkom även av arbetsgruppen att kollegan som begått den brottsliga handlingen alltid upplevts som annorlunda och aldrig riktigt passat in i arbetsgruppen eller samhället på grund av sin attityd och uppenbarelse.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en liten arbetsgrupp på nio individer, belägen på en liten ort, påverkas av en arbetskamrats plötsliga avhopp till följd av en oegentlig handling. Fallet undersöks genom att utröna om, och i så fall hur, det lilla samhället sett genom begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft har haft någon betydelse för arbetsgruppens reaktioner och handlingar efter gruppmedlemmens avhopp. Undersökningen genomfördes med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer med arbetsgruppen. Det genomfördes även en gruppintervju med utgångspunkt i resultaten från de enskilda intervjuerna diskuterades. Resultaten från undersökningen visade att gruppen kännetecknas av en stark familjekänsla, där tilliten och samhället har stor betydelse för gruppens karaktär. Handlingen som till viss del ligger till grund för undersökningen upplevs av gruppen som orsak till lidande, men det framkom även av arbetsgruppen att kollegan som begått den brottsliga handlingen alltid upplevts som annorlunda och aldrig riktigt passat in i arbetsgruppen eller samhället på grund av sin attityd och uppenbarelse.

We investigated a retirement home, where we looked at whether there are differences, disagreements or conflicts between teams who work day and night shifts. Our purpose was to examine the Heads of Unit and the employees perspectives on their perceived work situation, cooperation difficulties and why they emerged. We chose the general systems theory as our theoretical basis, which gave us the opportunity to highlight different parts that can affect the working climate and the cooperation of the working groups. The study also highlights the importance of structure, common goals, reporting and dialogue meetings. To understand the perceived work situation, we used methodological triangulation, using quantitative and qualitative methods (surveys, semi-structured interviews). The focus was on the employees' perspective on perceived work situation, and if there was a lack of cooperation or conflict between the working groups that are working day and night shifts. The investigation identified various unit managers, misunderstanding, different opinions, personal attacks, stress and lack of understanding due to conflicts. The employees and unit managers explained their experiences of positive and negative conflicts from their perspective and how the groups work when conflicts occur. The staff also shared what they believe contributes to increased cooperation, what reduced conflict and what unit managers significance are when conflicts occur.

Syftet med studien är att undersöka ett konsultföretags interventionsmodell för grupputveckling ur ett konsultperspektiv respektive kundperspektiv. Detta görs för att ta reda på vilka strategier som kan användas för att arbeta med grupputveckling och för att undersöka dessa strategiers upplevda resultat. Studiens teoretiska referensram består av forskning inom grupputveckling. Susan Wheelans teori om hur effektiva team skapas ses som en grund för studien, där hennes 10 nycklar till produktivitet utgör kriterier för vad som kännetecknar högpresterande arbetsgrupper. Studiens empiriska material består av intervjuer med konsulter på konsultföretaget samt kunder till dem. Resultatet visar att majoriteten av kunderna upplever konsulternas strategier som framgångsrika och att de har fått ett förbättrat företagsklimat, främst i form av ett öppnare klimat mellan de anställda. Vidare visar resultatet att faktorer som berör det existentiella och personella har varit framträdande i konsulternas tillvägagångssätt. Resultatet visar även på att utvärdering av interventionen kan ses som ett utvecklingsområde, för att ur ett långsiktigt perspektiv kunna uttala sig om strategierna verkligen fungerar.

<p>Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillämpad organisationsform på dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling är därför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) är en metod framställd för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvärderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts på tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förändringar skett i grupperna. Resultaten visade inte på några större signifikanta förändringar i gruppernas fasutveckling. De sammanlagda gruppernas mått på produktivitet var signifikant högre efter intervention. Man fann ett signifikant positivt samband mellan gruppens ålder och effektivitet samt ett signifikant samband i att grupper som befann sig i de högre utvecklingsfaserna själva ansåg sig vara mer produktiva. GDQ-metodens användbarhet på en svensk population samt den svenska översättningen av GDQ-enkäten diskuteras. Slutsatsen som dras är att fler studier, med mer rigorös vetenskaplig design, behövs för att pröva metodens användbarhet på en svensk population.</p>

Syftet med den här uppsatsen var att bidra med fördjupad kunskap om hur konflikter i arbetsgrupper, inom behandlingsarbete, påverkar klienter. Genom att ha besvarat två delfrågor: Hur reagerar och agerar personal i konflikter? Hur påverkar dessa reaktioner och aktioner behandlingsarbete med klienter? Kunde vi få svar på den övergripande frågan: Hur påverkar konflikter i arbetsgrupper behandlingsarbetet? Det teoretiska perspektivet har utgjorts av Antonovskys KASAM. Metoden som använts var en empirisk studie med kvalitativ intervjuforskning. Intervjuerna gjordes med sex personer inom lika många verksamheter. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visade främst likheter i vad behandlingspersonal lägger i begreppet konflikt. Det som framträdde var att det fanns både konstruktiva och destruktiva konflikter och att dessa påverkade klienterna mer eller mindre negativt. Slutsatsen blev att personalen reagerar på olika åsikter och agerar med osäkerhet och irritation. Konflikterna påverkade både det professionella behandlingsarbetet och klienterna negativt.

Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillämpad organisationsform på dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling är därför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) är en metod framställd för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvärderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts på tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förändringar skett i grupperna. Resultaten visade inte på några större signifikanta förändringar i gruppernas fasutveckling. De sammanlagda gruppernas mått på produktivitet var signifikant högre efter intervention. Man fann ett signifikant positivt samband mellan gruppens ålder och effektivitet samt ett signifikant samband i att grupper som befann sig i de högre utvecklingsfaserna själva ansåg sig vara mer produktiva. GDQ-metodens användbarhet på en svensk population samt den svenska översättningen av GDQ-enkäten diskuteras. Slutsatsen som dras är att fler studier, med mer rigorös vetenskaplig design, behövs för att pröva metodens användbarhet på en svensk population.

<p>Syftet med den här uppsatsen var att bidra med fördjupad kunskap om hur konflikter i arbetsgrupper, inom behandlingsarbete, påverkar klienter. Genom att ha besvarat två delfrågor: Hur reagerar och agerar personal i konflikter? Hur påverkar dessa reaktioner och aktioner behandlingsarbete med klienter? Kunde vi få svar på den övergripande frågan: Hur påverkar konflikter i arbetsgrupper behandlingsarbetet? Det teoretiska perspektivet har utgjorts av Antonovskys KASAM. Metoden som använts var en empirisk studie med kvalitativ intervjuforskning. Intervjuerna gjordes med sex personer inom lika många verksamheter. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visade främst likheter i vad behandlingspersonal lägger i begreppet konflikt. Det som framträdde var att det fanns både konstruktiva och destruktiva konflikter och att dessa påverkade klienterna mer eller mindre negativt. Slutsatsen blev att personalen reagerar på olika åsikter och agerar med osäkerhet och irritation. Konflikterna påverkade både det professionella behandlingsarbetet och klienterna negativt.</p>

<p>Arbetsgruppen på arbetsplatsen har fått en ökad betydelse i kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt. Många har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera väl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsättning av arbetsgrupper bör tydlighet råda kring mål och uppgift. Ett tillåtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse. Där ett gott kamratskap främjas, utvecklar man ett starkt socialt stöd och ett bra samarbete. Likhet skapar trygghet, medan olikhet kan skapa avstånd men också komplettera gruppen och främja resultatet liksom gruppens kompetenssammansättning. När konflikter hanteras och löses och ansvar delas lika samt där stödjande strukturer stabiliserar och avlastar, har man bättre förutsättning att utveckla en välfungerande arbetsgrupp. Ledaren har mandatet att främja denna utveckling och har därför en viktig betydelse. Resultatet stämde väl överens med Svedbergs (2003) indelning i uppgifts-, samspels- och ledningsdimension för att utveckla den goda arbetsgruppen.</p>

<p>Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrån sitt ursprungliga hem finns hem för vård eller boende(HVB-hem) på flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs där syftar till att tillhandahålla boende och bistå ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjälper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som också utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen får för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal på två HVB-hem delat med sig av sin livsvärld, och genom deras utsagor och med hjälp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förståelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig själva i den arbetsrollen. Analyser av arbetsgruppens betydelse för personalens mående och för utförandet av arbetet görs, och även uppfattningar av olika typer av relationer mellan personal och ungdomarna, samt betydelsen dessa relationer har, fokuseras i uppsatsen.</p>