Syftet med denna studie har varit att undersöka hur de mindre kommunala arbetsgrupperna samarbetar inom den kommunala omsorgen samt undersöka vilka metoder de använder sig av i sitt samarbete. I studien användes en kvalitativ metod, det genomfördes fem semistrukturerade intervjuer som utgick från en intervjuguide med respodenter från olika arbetsgrupper inom omsorgen. Det empiriska materialet bearbetades och olika teman utkristalliserades, underrubriker skapades. Det insamlade teoretiska materialet användes för att analysera och diskutera det empiriska materialet. Resultatet visar att arbetsgrupperna är i behov av att samarbetet fungerar och att det krävs utarbetade metoder för att samarbetet ska fungera. Resultatet visar vidare att arbetsgruppens medlemmar upplever att klimatet känslan mellan gruppmedlemmarna sättet att kommunicera utgör förutsättningen för samarbetet.

Knowing which candidate is the perfect fit for your workplace is not as easy as it seems. Recruitment assessments are becoming more and more complex as organisations evolve and require more flexibility. A qualitative content analysis has been carried out with the aim of investigating which perception and experience recruiters in a decision-making role have during new employment and explore if the recruiter considers aspects in order to create a well-functioning workgroup. A total of seven in-depth interviews were conducted. The distribution consisted of four men and three women between the ages of 45 years to 57 years. Four of the participants worked in the public sector and three worked in the private sector. Twelve categories were identified; Formal frameworks for the recruitment process to take into account, The right formal competence of the candidate is important, Influence of work and knowledge tests, Right personality for the job is important, The impact of similarity-attraction effect, Important that day form does not affect decisions, Objective assessment is important, Other people's input and coherence in decisions is important, Important to create the right group dynamics, The gut feeling is important, Clicking is not necessary and Weighting between personality and formal competence. Finally, it can be stated that participants were keen that the recruitment decision result in the right person being in the right place both with regards to tasks as well as the workgroup. / Att kunna avgöra vilken kandidat som passar bäst in på en arbetsplats är ingen självklarhet. Bedömningarna kring rekrytering blir mer och mer komplicerade i takt med att organisationer utvecklas och kräver mer flexibilitet. En kvalitativ innehållsanalys har gjorts med syfte att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter rekryterare i beslutsfattande roll har vid rekrytering, samt undersöka hur rekryteraren beaktar aspekter i samband med rekrytering för att skapa en välfungerande arbetsgrupp. Totalt har sju djupintervjuer med beslutsfattare vid rekryteringsbeslut utförts. Fördelningen av deltagare utgjordes av fyra män och tre kvinnor mellan åldrarna 45 år till 57 år. Fyra deltagare arbetade inom offentlig sektor och tre deltagare inom privat sektor. Genom analysen identifierades tolv kategorier; Formella ramar för rekryteringsprocessen att ta hänsyn till, Rätt formell kompetens hos kandidaten är viktigt, Test och arbetsprov påverkar, Rätt personlighet för jobbet är viktigt, Likhetseffekten påverkar, Viktigt att dagsform inte påverkar beslut, Objektiv bedömning är viktigt, Andras input och samstämmighet i beslut är viktigt, Viktigt att skapa rätt gruppdynamik, Magkänslan är viktig, Att klicka är inte nödvändigt och Väga mellan personlighet och formell kompetens. Slutligen kan det konstateras att deltagarna är måna om att rekryteringsbeslutet utmynnar i att rätt person är på rätt plats både med avseende på arbetsuppgifter och arbetsgruppen.

På senare år har ett nytt sorts chefskap blivit mer och mer vanligt, ett chefskap där man är både chef och kollega. Detta sätt att vara chef på är vanligt inom många branscher i dag, även inom förskolans värld, där jag är verksam. Att balansera mellan olika roller på ett övertygande sätt är långt ifrån en lätt sak, men de dubbla rollerna har även positiva sidor. Mitt syfte med denna essä, som är baserad på självupplevda händelser, är att försöka reda ut för- och nackdelar med att vara en chef som sitter på två stolar, och att få svar på frågan: Är det möjligt för en och samma person att gå i och ur sina olika roller och vilka egenskaper behöver denna person ha?  För att få svar på mina frågor har jag fört diskussioner med den teoretiska litteraturen. Jag har samtidigt fått möjligheten att använda mig av min erfarenhetsgrundade kunskap genom ett reflekterande skrivande. För att få tillfälle att studera dessa fördelar och nackdelar har jag tittat på betydelsen av förhållningssätt hos medlemmarna i en liten arbetsgrupp, hur den skiljer sig mot förhållningssättet i större organisationer. Jag har också försökt ta reda på ledarskapets roll och betydelse i en liten arbetsgrupp i dagens samhälle, men även resonerat kring ledarskapet ur en historisk synvinkel. Jag avslutar med en artikel ur tidningen Chefs nätupplaga som visserligen inte kan räknas som vetenskaplig, men som jag tycker ger bra och tydliga exempel på hur det faktiskt kan se ut för den som är en ”chef på två stolar”. Tack vare detta essäskrivande, som gett mig tillfälle till att reflektera över mina handlingar och tankar, har jag fått möjligheten att se på mitt chefskap med nya ögon. Jag inser mer och mer att en person som har dubbla roller måste vara stresstålig, beslutskraftig och ha ett genuint intresse för verksamheten och personalen. Det viktigaste av allt är att personen har förmågan att lära sig av sina praktiska erfarenheter och göra den till en kunskap som är användbar i sitt chefskap. / In recent years, a new kind of leadership has become more and more common, a leadership which includes being both manager and colleague. This kind of leadership is today common in the business world and even in the preschool where I am active. To balance these two different roles in a convincing manner is far from easy to handle. But at the same time the dual roles also have their positive sides. The purpose with writing this essay, which is based on self-experienced situations, is to try to sort out the advantages and disadvantages of being a manager “sitting on two chairs” and to try to find the answer for the question: Is it possible for a person to step in and out of different roles and which kind of personality is suited for this?   To find answers of my questions I have used the method of reflective writing and referred to and discussed different theoretical perspectives and positions. I also have the opportunity to use the knowledge I have gained through experience. I have considered the importance of the attitude in a small work group, and how it differs from a larger organization. I have tried to find out the importance of leadership in today`s society and I have also look at leadership from a historical point of view. At the end I used an article from a web magazine called Chef. The article shows good examples of the reality for a “manager who sits on two chairs”. By writing this essay, I have got the opportunity to reflect of my own thoughts and actions in the role of manager. I now realize that a person with dual roles must be stress-resistant, decisive and have a genuine interest in the business as well as in the employees.   One of the most important skills is the ability to learn from ones practical experiences, and make it useful in the future leadership.

<p>Idag satsas det inom folkhälsoarbetet mycket på arbetsplatsen som arena då arbetslivet har en avgörande betydelse för att varje människa ska uppnå god hälsa. Vad som gör en arbetsplats hälsosam är individuellt. För många handlar det dock om att känna eget ansvar, delaktighet, inflytande, gemenskap och meningsfullhet. Den svenska arbetsmarknaden karaktäriseras av att män och kvinnor arbetar inom olika sektorer och yrkesområden, vilket har skapat en könssegregerad arbetsmarknad. Den könssegregerade arbetsmarknaden leder till att arbetsgrupperna på arbetsplatserna ofta är könshomogena. Arbetsgruppen har en betydande roll för att individen ska kunna utvecklas som person, känna social trygghet och gemenskap.</p><p> </p><p>Det finns inte mycket litteratur som påpekar förhållandet mellan hälsa och arbetsgruppens könsammansättning med fokus på upplevd fysisk och psykisk hälsa och lärande. Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader bland kvinnor som arbetar med mestadels kvinnor jämfört med kvinnor som arbetar med mestadels män, utifrån ett hälso- och lärandeperspektiv. Studien gjordes med kvantitativ metod och enkäter användes som datainsamlingsmetod. Undersökningsgruppen var kvinnor som arbetar på mansdominerade samt kvinnodominerade arbetsplatser. Sammanlagt delades 200 enkäter ut, 100 till respektive typ av arbetsplats. Den slutgiltiga svarsfrekvensen blev 83,5%.</p><p> </p><p>Resultatet visar att kvinnorna på den kvinnodominerade arbetsplatsen ansåg att delaktigheten, inflytandet och lärandet på arbetet och i arbetsgruppen var bättre i jämförelse med vad kvinnorna på de mansdominerade arbetsplatserna ansåg. Kvinnorna på de mansdominerade arbetsplatserna ansåg att de blev mer granskade än männen samt att olika beteenden som påverkade trivseln negativt förekom i större utsträckning än vad kvinnorna på den kvinnodominerade arbetsplatsen ansåg. För att förverkliga visionen om den hälsosamma arbetsplatsen behöver vi genomföra ett förändringsarbete där människor har möjlighet till inflytande och görs delaktiga i förändringsprocesser.</p> / <p>The public health work of today is characterized by large investments in the workplace because of its importance for the possibility of the individual to reach good health. What makes the workplace healthy is individual, but for most of us it depends on participation, responsibility, influence, togetherness and meaningfulness. The Swedish labour market is very sex segregated in terms of men and women working with different occupations. Workgroups therefore often consist predominantly of either  men or women. The workgroup has an important role for the individual to feel social security and togetherness and to grow as a person.</p><p>There is not much written about the relationship between health and the sex distribution of a workgroup with focus on the physical and mental health and learning. The aim of the study was to investigate if there were any differences between women who work mostly with women and women who work mostly with men, from a health and learning perspective. The study is quantitative and questionnaires were used to collect data. The study population are women who work on a male-dominated or female-dominated workplaces. A total of 200 questionnaires were distributed, 100 to each type of workplace. The finale rate of response was 83,5%.</p><p>The result shows that women on the female-dominated workplace felt that participation, influence and learning at work and in the workgroup were better in comparison with what the women on the male-dominated workplace felt. The women on the male-dominated workplace thought that they got more inspected than the men, at work. To actualize the vision about healthy workplaces we need to promote the process of change where people have the possibility to influence and participate in the process.</p>

Idag satsas det inom folkhälsoarbetet mycket på arbetsplatsen som arena då arbetslivet har en avgörande betydelse för att varje människa ska uppnå god hälsa. Vad som gör en arbetsplats hälsosam är individuellt. För många handlar det dock om att känna eget ansvar, delaktighet, inflytande, gemenskap och meningsfullhet. Den svenska arbetsmarknaden karaktäriseras av att män och kvinnor arbetar inom olika sektorer och yrkesområden, vilket har skapat en könssegregerad arbetsmarknad. Den könssegregerade arbetsmarknaden leder till att arbetsgrupperna på arbetsplatserna ofta är könshomogena. Arbetsgruppen har en betydande roll för att individen ska kunna utvecklas som person, känna social trygghet och gemenskap.   Det finns inte mycket litteratur som påpekar förhållandet mellan hälsa och arbetsgruppens könsammansättning med fokus på upplevd fysisk och psykisk hälsa och lärande. Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader bland kvinnor som arbetar med mestadels kvinnor jämfört med kvinnor som arbetar med mestadels män, utifrån ett hälso- och lärandeperspektiv. Studien gjordes med kvantitativ metod och enkäter användes som datainsamlingsmetod. Undersökningsgruppen var kvinnor som arbetar på mansdominerade samt kvinnodominerade arbetsplatser. Sammanlagt delades 200 enkäter ut, 100 till respektive typ av arbetsplats. Den slutgiltiga svarsfrekvensen blev 83,5%.   Resultatet visar att kvinnorna på den kvinnodominerade arbetsplatsen ansåg att delaktigheten, inflytandet och lärandet på arbetet och i arbetsgruppen var bättre i jämförelse med vad kvinnorna på de mansdominerade arbetsplatserna ansåg. Kvinnorna på de mansdominerade arbetsplatserna ansåg att de blev mer granskade än männen samt att olika beteenden som påverkade trivseln negativt förekom i större utsträckning än vad kvinnorna på den kvinnodominerade arbetsplatsen ansåg. För att förverkliga visionen om den hälsosamma arbetsplatsen behöver vi genomföra ett förändringsarbete där människor har möjlighet till inflytande och görs delaktiga i förändringsprocesser. / The public health work of today is characterized by large investments in the workplace because of its importance for the possibility of the individual to reach good health. What makes the workplace healthy is individual, but for most of us it depends on participation, responsibility, influence, togetherness and meaningfulness. The Swedish labour market is very sex segregated in terms of men and women working with different occupations. Workgroups therefore often consist predominantly of either  men or women. The workgroup has an important role for the individual to feel social security and togetherness and to grow as a person. There is not much written about the relationship between health and the sex distribution of a workgroup with focus on the physical and mental health and learning. The aim of the study was to investigate if there were any differences between women who work mostly with women and women who work mostly with men, from a health and learning perspective. The study is quantitative and questionnaires were used to collect data. The study population are women who work on a male-dominated or female-dominated workplaces. A total of 200 questionnaires were distributed, 100 to each type of workplace. The finale rate of response was 83,5%. The result shows that women on the female-dominated workplace felt that participation, influence and learning at work and in the workgroup were better in comparison with what the women on the male-dominated workplace felt. The women on the male-dominated workplace thought that they got more inspected than the men, at work. To actualize the vision about healthy workplaces we need to promote the process of change where people have the possibility to influence and participate in the process.

Research within the subject of leadership has grown over the past 60 years with the common aim of finding certain styles of leadership which will lead to productive work teams and an effective organization. Research about leadership in a nursing home setting is limited and tends to highlight leadership from the leader’s perspective, eliminating staff's, in this case nurses', view on the topic. Simultaneously, the nurse turnover has reached an all-time high pointing to dysfunctional leadership or a lack thereof as an important contributing factor. The aim of this study is to high point nurses’ views on leadership, particularly its role in making well-functioning teams to lower the turnover and provide a better ground for an effective organization. The goal is to find styles of leadership that create work satisfaction, pride and motivation within teams. The study focuses on different ways in which a leader can contribute to these factors. After performing five qualitative interviews with nurses from two nursing homes in a small town in southern Sweden the results show that there is not one leadership style that does best in reaching the above factors. What determines the most suited style of leadership is the current situation and maturity of the team, where different situations and levels of maturity demand different things from the leader. The conclusion is that a leader must be flexible enough to adapt one’s leadership style to meet the needs of the organization and its employees. Furthermore, the results show that autonomy, good relations and shared goals within the team are important motivational factors. There is a lack of research focusing on the practical approaches to a flexible leadership, which is why further research within the field would be beneficial. Likewise, more extensive research on leadership in nursing homes is desired. This study may contribute to a better understanding of nurses’ views on leadership in a nursing home setting, providing important insights to social workers working or wanting to work within this setting.

Denna studie har undersökt och skapat ökad förståelse kring hur befordran inom organisationer kan påverka den psykosociala arbetsmiljön för medarbetarna och den befordrade kollegan. Syftet med studien var att skapa ökad förståelse kring ämnet och finna väsentliga aspekter som organisationen bör ha i beaktning kring beslut om befordran. Studien bygger således på både teoretiskt ramverk och empirisk datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer med respondenter som anses relevanta för studien. Ett urval gjordes av respondenterna och det bidrog till åtta intervjuer utifrån mål- samt bekvämlighetsurval. Hälften av respondenterna har befordrats, medan den andra hälften inte har befordrats. Detta skapade således ett perspektiv kring frågan om befordran och den psykosociala arbetsmiljön. I studien har dessutom den deduktiva forskningsstrategin tillämpats tillsammans med förstående epistemologi. Vi har därmed varit intresserade av att se respondenternas uppfattningar kring frågan, och tolkat detta för att kunna dra en slutsats. Vi fann det svårt att dra en konkret slutsats för studien. Vi uppfattade att de psykosociala reaktionerna varierade. Somliga av respondenterna upplevde starkare reaktioner än andra, och utifrån detta drog vi slutsatsen att frågan är tämligen individbaserad. Förslag för vidare forskning kan därmed vara att undersöka frågan utifrån en kvantitativ forskningsmetod istället för den kvalitativa. Vi antyder att det på detta sätt kan ge ett mer omfattande perspektiv kring befordran och psykosocial arbetsmiljö. / This study has examined and created a bigger appreciation in how promotion within organizations can affect the psychosocial working environment for the employees and the promoted colleague. The purpose of the study is to create increased understanding around the subject and find further essential aspects that the organization should consider in decisions regarding promotion. The study is thus based on both theoretical framework together with empirical data collection in the form of semi-structured interviews with respondents that are considered relevant to the study. A selection was made of the respondents and it ended up with eight interviews that were conducted with a target- and purposive samplings. Half of the respondents have been promoted, while the remaining half have not been promoted. This created a perspective on the issue of internal promotion and the psychosocial work environment. In the study, the deductive research approach has also been applied together with understanding epistemology. We have therefore been interested in seeing the views of the various respondents on the issue, and we have consequently interpreted this to further draw a conclusion. The conclusion that was presented was that the perceptions about the psychosocial aspects were rather individual-based. Thus, we found it difficult to draw a concrete conclusion for the study. However, we found that the psychosocial reactions varied. Some of the respondents experienced stronger reactions than others, and from this we concluded that the question is rather individual-based. Suggestions for further research could therefore be to examine the issue from a quantitative research method instead of the qualitative one. We believe that in this way it can provide a more comprehensive perspective on promotion and the psychosocial work environment.

No description available.