Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrån sitt ursprungliga hem finns hem för vård eller boende(HVB-hem) på flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs där syftar till att tillhandahålla boende och bistå ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjälper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som också utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen får för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal på två HVB-hem delat med sig av sin livsvärld, och genom deras utsagor och med hjälp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förståelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig själva i den arbetsrollen. Analyser av arbetsgruppens betydelse för personalens mående och för utförandet av arbetet görs, och även uppfattningar av olika typer av relationer mellan personal och ungdomarna, samt betydelsen dessa relationer har, fokuseras i uppsatsen.

Arbetsgruppen på arbetsplatsen har fått en ökad betydelse i kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt. Många har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera väl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsättning av arbetsgrupper bör tydlighet råda kring mål och uppgift. Ett tillåtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse. Där ett gott kamratskap främjas, utvecklar man ett starkt socialt stöd och ett bra samarbete. Likhet skapar trygghet, medan olikhet kan skapa avstånd men också komplettera gruppen och främja resultatet liksom gruppens kompetenssammansättning. När konflikter hanteras och löses och ansvar delas lika samt där stödjande strukturer stabiliserar och avlastar, har man bättre förutsättning att utveckla en välfungerande arbetsgrupp. Ledaren har mandatet att främja denna utveckling och har därför en viktig betydelse. Resultatet stämde väl överens med Svedbergs (2003) indelning i uppgifts-, samspels- och ledningsdimension för att utveckla den goda arbetsgruppen.

<p>I dagens transporteffektiva samhälle finns det en mängd aktörer på transportmarknaden. Dessa aktörer konkurrerar med varandra då det gäller att knyta till sig kunder och behålla dessa. Det är därför viktigt att hitta alternativa tillvägagångssätt för att hitta nya konkurrensfördelar. </p><p>Syftet med studien har varit att stödja speditionsföretaget Mahé i att förbättra och effektivisera företagets processer, Import – flyg och Export – flyg, med utgångspunkt i kundnyttan, genom att ta fram ett antal förbättringsförslag. </p><p>En förutsättning förarbetet är den teoretiska referensramen, som inleder rapporten. Förbättringsarbetet initierades med en kundundersökning, där syftet var att ta reda på vad kunderna har för förväntningar på ett speditionsföretag. Ur detta resultat fokuserade vi arbetet på tre områden; leveransprecision, reklamationshantering och fakturering, som vi fann var viktiga för kunderna. Orsakerna till problemen på dessa tre områden togs fram genom att skapa släktskapsdiagram. Med utgångspunkt från de viktigaste orsakerna från släktskapsdiagrammen, formulerades ett antal mål att arbeta mot. Vi satte därefter samman en arbetsgrupp, vars uppgift var att finna lösningar till de orsaker som kommit fram och nå de uppsatta målen. Arbetet har resulterat i ett drygt 40-tal förbättringsförslag som presenteras i rapporten. </p><p>Vi har under arbetets gång visat att med hjälp av enkla medel kan mycket positivt åstadkommas. Vår rekommendation till Mahé är att fortsätta detta förbättringsarbete enligt den metodik som vi följt.</p>

No description available.

No description available.

I dagens transporteffektiva samhälle finns det en mängd aktörer på transportmarknaden. Dessa aktörer konkurrerar med varandra då det gäller att knyta till sig kunder och behålla dessa. Det är därför viktigt att hitta alternativa tillvägagångssätt för att hitta nya konkurrensfördelar. Syftet med studien har varit att stödja speditionsföretaget Mahé i att förbättra och effektivisera företagets processer, Import – flyg och Export – flyg, med utgångspunkt i kundnyttan, genom att ta fram ett antal förbättringsförslag. En förutsättning förarbetet är den teoretiska referensramen, som inleder rapporten. Förbättringsarbetet initierades med en kundundersökning, där syftet var att ta reda på vad kunderna har för förväntningar på ett speditionsföretag. Ur detta resultat fokuserade vi arbetet på tre områden; leveransprecision, reklamationshantering och fakturering, som vi fann var viktiga för kunderna. Orsakerna till problemen på dessa tre områden togs fram genom att skapa släktskapsdiagram. Med utgångspunkt från de viktigaste orsakerna från släktskapsdiagrammen, formulerades ett antal mål att arbeta mot. Vi satte därefter samman en arbetsgrupp, vars uppgift var att finna lösningar till de orsaker som kommit fram och nå de uppsatta målen. Arbetet har resulterat i ett drygt 40-tal förbättringsförslag som presenteras i rapporten. Vi har under arbetets gång visat att med hjälp av enkla medel kan mycket positivt åstadkommas. Vår rekommendation till Mahé är att fortsätta detta förbättringsarbete enligt den metodik som vi följt.

På ett vis är grupper för organisationen vad elden var för våra förfäder, om de förstås och används rätt, utgör de anmärkningsvärt kraftfulla och flexibla verktyg: om de missförstås eller används felaktigt blir de destruktiva krafter. Likt elden kan grupper skapas eller uppstå spontant, och i likhet med elden är de farligast när de ignoreras.  Syftet med uppsatsen är att identifiera förbättringsområden inom en organisations verksamhet som ska prioriteras, där ett förbättringsområde ska vidarutvecklas inom ett projekt. Det förbättringsområde som valts är att analysera hur den administrativa enheten kan bli en dynamiskt fungerande arbetsgrupp samt att ta fram verktyg och strategier för hur det ska gå till utifrån målen: 1)      Vad medarbetarna upplever är bra 2)      Vad medarbetarna kan utveckla 3)      Hur gruppen kan arbeta vidare som grupp samt för att få svar på mina inledningsfrågor: vilka faktorer påverkar att jag som människa/medarbetare känner att jag tillhör en arbetsgrupp som når resultat och är en del av min helhet? Vad är det gruppen behöver för att kunna uppnå effekten av att vara en väl fungerande och dynamisk arbetsgrupp.  För att uppnå syftet och målet har en fallstudie genomförts där samtliga medarbetare i den administrativa enheten har fått besvara en enkät/frågeformulär vid ett gemensamt tillfälle. Enkäten har bestått av både öppna och fasta frågor och utgör kvalitativ forskning. Urvalet har skett subjektivt.  Resultatet av fallstudien visar att det finns ett antal faktorer som måste vara uppfyllda i en arbetsgrupp för att gruppen skall kunna uppnå effekten av att vara en väl fungerande dynamisk arbetsgrupp. Detta torde gälla för samtliga arbetsgrupper och inte bara för den arbetsgrupp som fallstudien är genomförd på.  Studien indikerar att gruppen och ledaren - behöver formulera meningsfulla mål för gruppen och meningsfulla uppgifter som kräver skicklighet, är varierande och där gruppmedlemmarna är beroende av varandra för att kunna uppnå målen och utföra sina uppgifter. -  formulerar meningsfulla mål för gruppen och uppgifter som kräver ett kontinuerligt lärande.- skapar tillgång till de mänskliga resurser som är nödvändiga för att uppnå gruppens mål - skapar tillgång till de tekniska resurser som är nödvändiga för att utföra uppgifterna- fastställer tydliga ramar för vad som utgör teamets arbetsområde.  En arbetsgrupp består av medarbetare och en ledare och det är hela gruppen som tillsammans måste arbeta för att bli en fungerande dynamisk grupp. Alla som ingår i gruppen måste delta i utvecklingen. För att uppnå en förändring krävs det att gruppens och dess medlemmar är intriktade mot handling för att förändra och utveckla. / In a way, organizational groups are what fire was for our ancestors. If they are understood and used correctly they are remarkably powerful and flexible tools: but if they are misunderstood or misused, they become destructive forces. Like fire, groups can be created or arise spontaneously, and like the fire they are most dangerous when they are ignored.  The purpose of this study is to identify areas for improvement within an organization´s activity that should be prioritized and where an area for improvement should be further developed within a project. The area of improvement that has been chosen is to analyze how the unit of the administration may become a dynamic functional task force and to develop tools and strategies on how it should be done on the based on the following objectives: 1)      What employees feel are good 2)      What employees can develop 3)      How the group can move forward as a group and to get answers to my initial questions: what factors affect that I as a person/ employee feel that I belong to a working group that can achieve results and to feel that I am part of  my system ? What is it the group needs to achieve in order to become a well-functioning and dynamic team? To achieve the purpose and the study objectives, a case study has been carried out where employees in the administrative unit have answered a survey / questionnaire at a common occasion. The questionnaire was based on open and closed questions and constitutes qualitative research. The selection of interviewees has been done subjectively.  The outcome of the case study shows that there are a number of factors that must be fulfilled in a working group to allow the team to achieve the effect of being a well-functioning dynamic task force. This probably applies to all working groups and not only to the group that the case study is based on.  The study indicates that the groupandleader - Need to formulate meaningful goals for the group and meaningful tasks that require skill, are varied and where the team members are depending on each other to be able to achieve the goals and to execute their tasks. - Formulate meaningful goals for the group and tasks that require continuous learning.- Create access to the human resources that are necessary to achieve team goals - Create access to the technical resources that are necessary to perform the tasks- Establish a clear framework for what constitutes the working area of the team.  A working group consists of employees but also of a leader and it is the whole group that together must work to become a functioning dynamic group. Everyone that is a part of the group must participate in the development. To achieve a change it is required that the group and its members are oriented towards action to change and develop.

In today’s kindergartens, there is a shortage of resources in terms of small working teams and lack of time. This problem has forced the working teams to hire new personnel and regroup themselves, compared to many other professions. This has created unstable working groups where the staff is replaced frequently. Therefore, it is of great importance that the new employees are integrated quickly to maintain a good spirit between co-workers. This sociological study intends to investigate new staff-member’s entry to these unstable work-teams, how to forge a well-functioning working-team and how it relates with the employee’s job satisfaction. The data in this research has been gathered through a qualitative research method, where interviews with kindergarten personnel were conducted concerning their own experiences. The result has uppermost been interpreted through Goffman’s dramaturgical perspective regarding how people act to get acceptance from co-workers and how they receive each other. Further the theory developed by Randall Collins concerning interaction rituals as well as the concept of socialization was used to understand the issue further. The result of the study indicates that high demands is placed on the staff, both on those who enter the work-teams as well as the existing personnel. It is of great importance that successful socialization is present in the working teams to be able to perform a good work together and enjoy the workplace. To be accepted in a work-team, application of social strategies is required. Mainly, its necessary to make an active adjustment concerning the workplace current norms and values. The social relations between co-workers is crucial for how the teams evolve which is due to the lack of structure in the kindergartens institutions.

Denna studie ämnar undersöka huruvida yrkesverksamma upplever att mångfald påverkar förutsättningar för lärande inom arbetsgrupper. Syftet har operationaliserats i forskningsfrågan “Hur upplevs mångfald påverka förutsättningar för lärande i arbetsgrupper?” samt dess två underfrågor “på vilka sätt upplevs mångfald vara en förutsättning för lärande i arbetsgrupper?” och “på vilka sätt upplevs mångfald vara ett hinder för lärande i arbetsgrupper?”. Det empiriska materialet har tillhandahållits med hjälp av kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer samt tematisk analys. Studieresultaten visade att samtliga informanter, trots deras olika branscher, resonerar på liknande sätt och upplever att mångfald och heterogenitet medför stora förutsättningar för lärande i form av nya perspektiv, erfarenhetsutbyte och ifrågasättande. Resultaten visade även att mångfald kan skapa hinder för lärande, när perspektiv och erfarenheter undanhålls på grund av maktskillnader och hierarkier. Informanternas erfarenheter visar att de gemensamt är positivt inställda till förutsättningarna för lärande inom arbetsgrupper som mångfald medför. Slutsatserna som dragits är att uppfattningen av huruvida mångfald påverkar lärandet beror på individers inställning till mångfald samt arbetets och gruppens kontext. Mångfaldsbegreppet är komplext och svårt att mäta, då det kan formas till att passa individers egna värderingar. Det gör att det påverkar hur de kan se på förutsättningar och hinder för lärande på olika sätt, till följd av definitionen av mångfald. / This study aims to examine whether professionals experience that diversity affects the conditions for learning within working groups. The purpose has been operationalized in the research question "How is diversity perceived to affect the conditions for learning in working groups?" and its two sub questions "In what ways is diversity considered to be a prerequisite for learning in working groups?" and "In what ways is diversity considered to be an obstacle for learning in working groups?". The empirical material has been provided by a qualitative approach, in the form of semi structured interviews and thematic analysis. The study results show that all informants, despite their different industries, reason similarly and feel that diversity and heterogeneity imply great learning opportunities in terms of new perspectives, experience sharing and questioning. The results also show that diversity can create barriers to learning, when perspectives and experiences are retained due to differences in power and hierarchies. The informants' experiences show that they are jointly positive to the prerequisites for learning within workgroups that diversity brings. The conclusions drawn are that the perception of diversity is influenced by the individual's approach to diversity and the context of the work and the group. Diversity as a concept is complex and difficult to measure, as it can be tailored to the individual's own values, which affects how one can interpret the conditions and obstacles to learning differently, as a result of the diversity definition.

When people work closely together in organizations it is nonetheless inevitable that certain conflicts arise. Conflicts are many times associated with something negative and thus often avoided. To strive to become an organization free of conflicts is nonetheless unrealistic nor preferable. This paper will examine such overarching question from the perspective of the business manager. This study aims to explore how conflicts affect organization and what differences exists between positive and destructive conflict within work-groups. The study conducted is of a cross-sectional nature with the aim to reflect upon the concept of a ‘conflict’ through a variety of perspectives. The empirical study was conducted through interviews, where the respondents had a chance to assess the various conflicts that exists within their respective organization. The paper concludes by arguing that conflicts are necessary within organizations. To avoid and prevent conflicts is not desirable as conflicts are important for an organization’s progress. Dealing with conflicts through constructive discussions can result in a better dialogue between the management and employees and thus lead to more transparent management decision-making. Another important aspect of dealing with conflicts is that it can prevent terminations, sick leave and redeployment. / Inom organisationer samverkar människor för att uppnå mål. När människor arbetar tillsammans kan konflikter uppstå, vilket är vanligt förekommande inom organisationer. Konflikt är många gånger ett negativt laddat begrepp, men att sträva efter en helt konfliktfri organisation är inte möjligt och inte heller önskvärt. Konflikter kan utveckla organisationen eftersom nya synsätt och tankar får möjlighet att diskuteras, vilket inte bör ses som något negativt. Att hantera destruktiva konflikter blir av stor betydelse för organisationer samtidigt som de positiva konflikterna uppmuntras. Med detta som bakgrund utgår studien från frågeställningen: Vad kännetecknar en positiv konflikt till skillnad från en destruktiv konflikt i en arbetsgrupp ur ett chefsperspektiv? Syftet med studien var att ta reda på hur konflikter påverkar organisationer, och vilka skillnader det finns mellan positiva och destruktiva konflikter i arbetsgrupper. Men även vem som ansvarar för att ta itu med de destruktiva konflikterna som kan uppstå i organisationen och hur de kan förhindras. För att uppfylla studien syfte har en jämförelse gjorts mellan de teorier som uppsatsen behandlar och den empiriska undersökningen. Undersökningsdesignen för studien var en tvärsnittsdesign för att få möjligheten att se fenomenet, konflikter, med variation. Den empiriska undersökningen har genomförts genom fysiska- och mejlintervjuer där respondenterna fick möjligheten att individuellt diskutera konflikter som förekommer i organisationen, vilket bidragit till variation av svaren. De teorier som återfinns i studien behandlar tidigare forskning kring konflikter, konflikthantering och vilka krav arbetsgruppen kan ställa på chefer. I uppsatsen presenteras modeller vilka berör konfliktnivån i relation till medarbetarnas prestationsnivå, även förståelse kring konflikters uppkomst och hur hantering av dessa kan förebygga destruktiva konflikter. I uppsatsen tas även en modell upp som förklarar vad som sker när destruktiva konflikterna inte hanteras. Slutsatser som framkommit i uppsatsen är att konflikter är nödvändiga i organisationer. Att inte förebygga och försöka undvika alla typer av konflikter är av stor betydelse, eftersom vissa konflikter i form av diskussion och dialog kan resultera i bättre beslutsfattande för organisationen. Vissa konflikter kan även ses som ett engagemang då medarbetare påtalar brister i organisationen, vilket bidrar till att problemområden uppmärksammas och organisationen i sin tur utvecklas. Det är däremot av stor betydelse att chefer uppmärksammar och tar itu med destruktiva konflikter, eftersom de kan leda till uppsägningar, utbrändhet och omplaceringar.