<p>I have done a theoretical essay and to find out the answer to my questions I used literature study as my method. You can kind of say that I have used the literature as my empirical material, so my essay is in one way a qualitative study. I choose to have a social psychologist perspective to approach my questions. To answer the questions I have used a couple of researchers who a find relevant to answer my questions. I found Meads symbolic interactionism together with Goffmans theatremeatphor as an important theory to explain the social interaction. To explain why the destructive groups get barred from the community I have used Backers stampletheory. To describe what I think is good social work I have used Antonovskys KASAM-concept and his salutogenes-conduct. By writing this essay I have learned that groups have a great influence on the individual and destructive groups in special. The work of this essay has giving me knowledge how much theses destructive group's means to the individual and how different processes influence them.</p>

I have done a theoretical essay and to find out the answer to my questions I used literature study as my method. You can kind of say that I have used the literature as my empirical material, so my essay is in one way a qualitative study. I choose to have a social psychologist perspective to approach my questions. To answer the questions I have used a couple of researchers who a find relevant to answer my questions. I found Meads symbolic interactionism together with Goffmans theatremeatphor as an important theory to explain the social interaction. To explain why the destructive groups get barred from the community I have used Backers stampletheory. To describe what I think is good social work I have used Antonovskys KASAM-concept and his salutogenes-conduct. By writing this essay I have learned that groups have a great influence on the individual and destructive groups in special. The work of this essay has giving me knowledge how much theses destructive group's means to the individual and how different processes influence them.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur en skola arbetar för att stoppa och förebygga mobbning samt få en inblick i hur de som arbetar med mobbningsfrågor på skolan resonerar kring mobbning. För att undersöka det användes intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna har arbetat med att formulera och/eller arbetar på något sätt med att upprätthålla den plan som finns på skolan för att förbygga och förhindra mobbning. Resultatet visar att informanterna berättar att arbetet växt fram genom skapandet av en likabehandlingsplan och att enkäter om trivsel ligger till grund för utformaningen av arbetet. I vardagen arbetar informanterna som verkar inom skolan med förebyggande arbete och akuta åtgärder. Att arbeta med grupper och relationer samt att tillrättavisa och förhålla sig som en förebild menar informanterna vara centrala delar av arbetet. Informanterna lyfter att gemensamma strategier kring rutiner och strukturer underlättar arbetet. Det finns i informanternas uttalande ett resonemang kring vuxnas närvaros betydelse och vikten av att arbeta med relationer för att undvika och förbygga att mobbning förekommer. Slutsatsen är att informanterna hävdar att de arbetar aktivt med att förebygga och förhindra mobbning på skolan. Arbetet utgår från den plan om likabehandling som skolan formulerat med såväl förebyggande insatser som akuta åtgärder.

Abstrakt Med ett socialpsykologiskt perspektiv och hermeneutisk ansats är syftet med denna studie att undersöka hur en skolas organisationskultur påverkar ett lärarlags pedagogiska arbete och bemötande av elever. Vi intervjuade tio pedagoger inom ett lärarlag på Hagaskolan i Varberg. Vi utförde dessutom en informationsintervju med Mats Oljelund, en av de två verksamma rektorerna på skolan. Detta för att få information dels om skolan men också om dess involvering i utvecklings- och arbetsprojektet OUR. Resultatet har vi analyserat med hjälp av Mats Alvessons bok “Organisationskultur och ledning” (2009), John Gastils teori om grupprocesser och ledarskap, Moira von Wrights (2000) begrepp relationellt respektive punktuellt perspektiv samt Hannah Arendts begrepp, Vad eller Vem (von Wright 2000). I vår analys kommer vi fram till att i och med att förändringsarbetet av den lokala organisationskulturen på Hagaskolan lett till ett öppet, medvetet och reflekterande förhållningssätt gentemot både medarbetare och elever, har detta arbete bidragit till grupprocesser vilka ”lyfter” pedagogerna och skapat goda förutsättningar för att man som pedagog skall kunna öppna upp och bjuda in eleverna till att aktivt vilja delta i lärandesituationer, se varje situation och elev som unik samt bemöta varje elev som Vem. Vårt resultat visar att Hagaskolans organisationskultur bidrar till att intervjuade pedagoger i hög utsträckning ser var situation och individ som någonting dynamiskt och unikt, vilken står inför en ständig förändring och därför inte kan behandlas på samma sätt som individer vid tidigare sammanhang eller situationer.

I detta utvecklingsarbete har vi valt att se om läraren kan arbeta med samarbetsövningar som metod för att öka gruppsammanhållningen, dessutom hur läraren enkelt kan arbeta med detta i klassen. Vi har valt att prova några samarbetsövningar i klass fyra och analysera och diskutera hur dessa övningar fungerade respektive inte fungerade med avseende på att stärka sammanhållningen. Klassen vi valde att använda var inte van att arbeta på detta sätt. Att genomföra vissa övningar var för dem problematiskt. Vi kom fram till att arbetet med sammanhållning är viktigt att börja med tidigt då det är svårt att ändra på elevers invanda mönster. Sedan såg vi att samarbetsövningar varvat med möjlighet att reflektera hjälpte eleverna att förstå sin egen möjlighet att förändra och förbättra klassens sammanhållning.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka elevers upplevelser av tre grupprocesser samt vilken påverkan eleverna upplever att grupprocesserna har på elevernas kunskapsutveckling. De studerade grupprocesserna är groupthink, rollagande och free-riding. Vi har valt att utföra studien genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken gymnasieelever för att ta reda på deras upplevelser av grupparbete och grupprocesser. Resultatet av intervjuerna presenteras i kapitel 4. Analys i form av citat där vi även har reflekterat över det som sagts. Det visade sig att våra respondenter var medvetna om att grupprocesserna kunde förekomma i en grupp. Dock menade respondenterna att det var endast vissa aspekter av groupthink, rolltagande och freeriding som påverkade deras kunskapsutveckling. Vår slutsats är att samtliga respondenter uppgav att deras kunskapsutveckling mer eller mindre blev påverkad av de olika grupprocesserna. Groupthink påverkade dem minst då de upplevde att de i viss mån kunde bortse från groupthinksyntomen, med undantag av några av få symtom. Rolltagande och freeriding upplevde respondenterna som mer avgörande för kunskapsutvecklingen. Vi upptäckte under studiens gång att respondenterna tyckte att gruppindelning var ett stort problem. För att lösa detta problem menade respondenterna att det var fördelaktigt att lärarna delade in grupperna, ett resultat som vi inte hade räknat med.

Vårt examensarbete behandlar grupprocesser i ett tematiskt grupparbete. Vi ville se vad som hände med barnen i det estetiska temaarbetet och hur de utvecklades i ett estetiskt avseende. Därefter önskade vi se om en av de rådande teorierna om grupprocesser stämde i vårt arbete med cirkustema i en förskoleklass om 12 barn. Teorin om grupprocesser vi har använt oss av är FIRO - teorin av Will Schutz. Som grund för vår analys har vi använt oss av observationer av både Anja som observatör och Cecilia som deltagande observatör, där vi har ställt våra observationer mot varandra. Dessutom har vi intervjuat barnen i små grupper. Det vi fann var att det skedde en process i temaarbetet. Men vi hade svårt att se hur eleverna utvecklades i ett estetiskt avseende. Grupprocessen kunde jämföras till viss del med FIRO – teorin, men inte fullt ut. Exempelvis fanns inte alla de typiska rollerna i gruppen. Inte heller genomgick gruppen alla tre stadier i teorin. Kunskapen vi fick genom undersökningen var att grupper genomgår processer när de arbetar estetiskt i ett temaarbete. Denna kunskap är viktig då man kan anpassa sitt innehåll och arbetssätt efter detta och på så sätt underlätta för eleverna när de ska arbeta tillsammans.

No description available.

Det har observerats vid gruppbildning att det ofta är pedagogen som placerar eleverna i sina respektive grupper, utgångspunkten blir vilka elever som fungerar med varandra och ur en trygghetsaspekt. Detta beror på att man vill undvika uttalanden i gruppdiskussioner från eleverna så som citatet i titeln. När pedagogen känner sina elever placeras de ofta utifrån vem de fungerar med och inte fungerar med, detta kan leda till att eleverna hamnar i en uttråkningszon. De utmanas inte att lära sig arbeta och samtala med alla klasskamrater, utan blir bekväma och intar sina egna givna roller. Trots att pedagogen har en genomgång om hur samarbetet kan se ut i ett grupparbete visar det sig i gruppdiskussionerna att kommentarer kring utförandet av arbetet uttrycktes ändå. Läraren visar på så sätt en bild av en främmande värld om eleverna alltid får arbeta med de klasskamrater de känner sig trygga med. När eleverna sedan kommer ut i arbetslivet är det inte självklart att de får arbeta med dem de känner sig mest bekvämast med. Det är situationen som styr vilken roll individen intar när individen hamnar i en situation där den måste utföra ett grupparbete, och vilka olika roller som förekommer. Om eleverna har en förförståelse inom det område de arbetar med är chansen större att beteendet blir positivt och de kan slutföra uppgiften. De elever som inte har fått förutsättningar att utföra uppgiftenkanriskeraatthaettmernegativtbeteende. Derollerelevernatogsiganvarledaren, den som härmar eller passiva roller som accepterar svaret från den elev som oftast säger sig kunna, eller den som väljer att inte delta i diskussionen. Utifrån rollerna skapades grupprocesser där ledaren berättade hur uppgiften skulle utföras, när de ska avslutas och börja på ett annat begrepp och ifrågasätta andra svar. Interaktion och handledning visar att förberedelser och träning i helklass behövs för att eleverna ska få öva på sin sociala förmåga. Resultatet visar att det sker handledning mellan gruppmedlemmar och pedagogen genom att öppna frågor ställs. Den handledningen som sker är oftast mellan eleven som intagit ledarrollen och de passiva rollerna. Studien har gjort en kvalitativ analys vilket gjorde det möjligt att undersöka studiens syfte: att belysa pedagogers gruppbildning i undervisningen ur ett socialpsykologiskt perspektiv i ämnet svenska och hur beteenden hos elever framträder utifrån grupprocesser. Genom detta kunde vi besvara studiens frågeställning: hur framkommer vissa roller beroende på gruppbildning?

<p>Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gällande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrågor: (1) Vilka är de vanligaste förekommande vardagskonflikterna på er arbetsplats? (2) Hur märker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter på eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom två fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag när det gäller intervjupersonernas uppfattning angående vardagskonflikter. Till exempel ”vi och dom” –grupper, kommunikation och förutsättningar att hantera vardagskonflikter.</p>