Inom privat sektor är kvinnor underrepresenterade på chefspositioner. Män anses enligt normen vara den naturliga ledaren, medan kvinnor möter otaliga hinder för att avancera då de inte når upp till samhällets bild av den ideala chefen. Statistik från år 2018 visar att könsfördelningen på chefspositioner i privat sektor utgörs av 67% män och 33% kvinnor. I och med ojämställdheten på chefspositioner är syftet med den aktuella studien att beskriva hur ledare arbetar med utvecklingsmöjligheter i praktiken och tolka det utifrån ett genusperspektiv. Teorin som ligger till grund för studien är ledarskapsverktygen motivering, feedback, utökat ansvar och befordran. Valet av ledarskapsverktygen har gjorts utifrån tidigare forskning med hänsyn till inkludering av både informella och formella aktiviteter. Motivering, feedback och utökat ansvar kan anses vara informella aktiviteter, vilka ledare kan använda i den dagliga verksamheten för att möjliggöra utveckling. Befordran å andra sidan kan ses som en formell aktivitet, vilket är det sista steget i processen som bekräftar goda prestationer. De fyra ledarskapsverktygen som ledare arbetar med ska främja jämlika utvecklingsmöjligheter. Homosocialitet, som innebär att män väljer män, påverkar arbetet med ledarskapsverktygen negativt och begränsar möjligheten till könsmångfald. Studien är av kvalitativ karaktär och empiriska data har samlats in genom en intervjustudie. Elva ledare med personalansvar från olika branscher har deltagit i semistrukturerade intervjuer, vars fokus var på de fyra ledarskapsverktygen. Empirin som erhållits från intervjuerna presenterar hur ledarna arbetar med ledarskapsverktygen, samt hur de förhåller sig till att ge likvärdiga utvecklingsmöjligheter till könen. Ledarnas svar visar att homosociala strukturer förekommer inom organisationerna. Emellertid är den negativa påverkan på kvinnors karriärmöjligheter inte lika framträdande som teorin indikerar. I diskussionen sammankopplas studiens empiri med teorin och identifierar två spår, de ledare som ser skillnader mellan könen och de som inte vill fokusera på kön alls. Studiens ena slutsats är att ledare bör arbeta med individanpassad motivering, prestationsbaserad feedback, kompetensbaserad tilldelning av utökat ansvar, samt objektiva befordringsförfaranden för att främja jämlika utvecklingsmöjligheter. Studiens andra slutsats är att spåret som beaktar könsskillnader anses tillgodose jämställda utvecklingsmöjligheter bättre då ledarna anpassar ledarskapsverktygen baserat på kön. / Within the private sector, women are unrepresented at managerial positions. According to the norm men are considered the natural leaders, while women encounter countless obstacles to advancing as they do not reach society’s image of the ideal leader. Statistics from year 2018 show that the gender distribution of managerial positions in the private sector consists of 67% men and 33% women. Due to the inequality in managerial positions, the purpose of the current study is to describe how leaders work with career opportunities in practice and interpret it from a gender perspective. The study is based on theory about the leadership tools motivation, feedback, extended responsibility, and promotion. The choice of leadership tools has been made based on previous research regarding the inclusion of both informal and formal activities. Motivation, feedback, and extended responsibility can be considered informal activities, which leaders can use daily to enable development. Promotion, on the other hand, can be seen as a formal activity, and is the last step in the process which confirms good performance. The four leadership tools that leaders work with should promote equal career opportunities. Homosociality, which means that men choose men, negatively affects the work with the leadership tools and limits the possibility of gender diversity. The study is of qualitative character and the empirical data has been collected through an interview study. Eleven leaders with personnel responsibilities from different industries have participated in semi-structured interviews, whose focus was on the four leadership tools. The empirical evidence from the interviews presents how the leaders work with the leadership tools, and how they provide equal career opportunities for the genders. The leaders' answers show that homosocial structures exist within the organizations. However, the negative impact on women's career opportunities is not as prominent as the theory indicates. In the discussion, the study's empirics are linked to the theory and identify two mindsets, the leaders who see differences between the genders and those who do not want to focus on gender at all. One of the study's conclusions is that leaders should work with individualized motivation, performance-based feedback, competence-based allocation of extended responsibility, and objective promotion procedures to encourage equal development opportunities. The second conclusion of the study is that the mindset that considers gender differences may better attain equal career opportunities since the leaders adapt the leadership tools based on gender.

Universitet är stora meritokratiska organisationer där strävan efter konkurrenskraft aldrig tar slut. Universitetets främsta roll är att utbilda, forska och bygga ny kunskap. Medarbetares kompetens och ytterst meriter samt att bygga rätt sammansättning av meritering är därför centralt för universitetet. Det blir därmed viktigt för universiteten att behålla de bästa medarbetarna och motivera medarbetarna till att arbeta mot organisationens mål. Denna studie behandlar medarbetarna på Luleå tekniska universitets syn på relationen mellan motivation, återkoppling, belöning, prestation och befordran. Syftet med denna studie är att identifiera hur meritering ser ut och är relaterat till prestationerna i en meritokratisk organisation. Genom att uppnå syftet kan vi bidra och inspirera till vidare forskning om hur medarbetare med långsiktiga mål och tydliga karriärvägar kan uppfatta styrning. För att uppnå detta har litteratursökningar i vetenskapliga artiklar gjorts och empiriska underlag samlats in genom semistrukturerade intervjuer. En abduktiv ansats har tillämpats i studien. Resultatet visar att det finns ett tydligt samband mellan medarbetarnas prestation och befordran. Men att det i förlängningen är starkare genom forskningen än undervisningen. Empirin visar även att intervjupersonerna främst ser de icke monetära belöningarna som bidragande faktorer till ökad motivation samt att återkoppling är viktigt för motivation. De anställda anser att de får tillräcklig återkoppling från studenterna men flertalet önskar mer återkoppling från chefer. / Universities are large meritocratic organizations where the pursuit of competitiveness never ends. The main role of universities is to educate, conduct research and discover new knowledge. Therefore are both the employees’ competence and the right composition of merit central to the universities. It thus becomes crucial for the universities to retain the best employees and motivate the employees to work towards the organization's goals. This study shows the employees at Luleå University of Technology's view of the correlation between motivation, feedback, reward, performance, and promotion. The purpose of the study is to find out what merit looks like and how it is related to the performance of a meritocratic organization. By achieving the purpose, we can contribute and inspire further research on how employees with long-term goals and clear career paths can perceive management control. To achieve this, literature searches in scientific articles have been done and empirical data has been collected through semi-structured interviews. An abductive approach has been applied in the study. The results show that the connection between employees' performance and promotion is stronger through research than teaching. The empiric also shows that the interviewees mainly see the non-monetary rewards as contributing factors to increased motivation and that feedback is important for motivation. The employees consider that they receive enough feedback from the students, but the majority want more feedback from managers.

Denna studie har undersökt och skapat ökad förståelse kring hur befordran inom organisationer kan påverka den psykosociala arbetsmiljön för medarbetarna och den befordrade kollegan. Syftet med studien var att skapa ökad förståelse kring ämnet och finna väsentliga aspekter som organisationen bör ha i beaktning kring beslut om befordran. Studien bygger således på både teoretiskt ramverk och empirisk datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer med respondenter som anses relevanta för studien. Ett urval gjordes av respondenterna och det bidrog till åtta intervjuer utifrån mål- samt bekvämlighetsurval. Hälften av respondenterna har befordrats, medan den andra hälften inte har befordrats. Detta skapade således ett perspektiv kring frågan om befordran och den psykosociala arbetsmiljön. I studien har dessutom den deduktiva forskningsstrategin tillämpats tillsammans med förstående epistemologi. Vi har därmed varit intresserade av att se respondenternas uppfattningar kring frågan, och tolkat detta för att kunna dra en slutsats. Vi fann det svårt att dra en konkret slutsats för studien. Vi uppfattade att de psykosociala reaktionerna varierade. Somliga av respondenterna upplevde starkare reaktioner än andra, och utifrån detta drog vi slutsatsen att frågan är tämligen individbaserad. Förslag för vidare forskning kan därmed vara att undersöka frågan utifrån en kvantitativ forskningsmetod istället för den kvalitativa. Vi antyder att det på detta sätt kan ge ett mer omfattande perspektiv kring befordran och psykosocial arbetsmiljö. / This study has examined and created a bigger appreciation in how promotion within organizations can affect the psychosocial working environment for the employees and the promoted colleague. The purpose of the study is to create increased understanding around the subject and find further essential aspects that the organization should consider in decisions regarding promotion. The study is thus based on both theoretical framework together with empirical data collection in the form of semi-structured interviews with respondents that are considered relevant to the study. A selection was made of the respondents and it ended up with eight interviews that were conducted with a target- and purposive samplings. Half of the respondents have been promoted, while the remaining half have not been promoted. This created a perspective on the issue of internal promotion and the psychosocial work environment. In the study, the deductive research approach has also been applied together with understanding epistemology. We have therefore been interested in seeing the views of the various respondents on the issue, and we have consequently interpreted this to further draw a conclusion. The conclusion that was presented was that the perceptions about the psychosocial aspects were rather individual-based. Thus, we found it difficult to draw a concrete conclusion for the study. However, we found that the psychosocial reactions varied. Some of the respondents experienced stronger reactions than others, and from this we concluded that the question is rather individual-based. Suggestions for further research could therefore be to examine the issue from a quantitative research method instead of the qualitative one. We believe that in this way it can provide a more comprehensive perspective on promotion and the psychosocial work environment.