De nordiska länderna ligger nära varandra geografiskt, kulturellt och politiskt och har alltid samarbetat med varandra på olika sätt. Sedan år 1952 sker en stor del av samarbetet genom Nordiska rådet, en mellanparlamentarisk organisation där alla nordiska länder är medlemmar. I denna uppsats undersöks hur det nordiska samarbetet presenterats av Nordiska rådet själva samt hur Nordiska rådets framtidsvision utvecklats sedan organisationen bildades. Genom att analysera Nordiska rådets presidents öppningsanförande vid Nordiska rådets årliga session kan varje år ges ett värde mellan 1 (låg grad av regional integration) och 5 (hög grad av regional integration). På så sätt presenteras dels samarbetets utveckling, dels framtidsvisionens utveckling. Resultatet visar att samarbetet fördjupades i början av 1990-talet, till stor del på grund av att kalla kriget tog slut och de nordiska länderna inte längre behövde upprätthålla ”den nordiska balansen”. Dock förändras inte framtidsvisionen över tid. Eftersom framtidsvisionen legat på samma nivå sedan Nordiska rådets bildande är det inte troligt att samarbetet kommer att fördjupas inom en snar framtid.

När Lehman Brothers INC lämnade in sin konkursansökan hösten 2008 sände detta chockvågor genom finanssektorn världen över och spred sig senare till den reala ekonomin med en ekonomisk kris som följd. Spanien som är Europas fjärde största ekonomi drabbades hårt av denna kris som punkterade landets överhettade bostadsmarknad vilket ledde till massarbetslöshet och stora budgetunderskott. I uppsatsen har författarna använt sig av en finanspolitisk regel samt teorier om finanspolitisk hållbarhet. Dessa har använts för att analysera huruvida Spaniens finanspolitik har varit en bidragande orsak till landets allvarliga ekonomiska situation. I empirin används data och statistik från trovärdiga källor som till exempel OECD och Eurostat. Den data som används i empirin är variabler som återfinns i teorikapitlet. Resultatet visar att Spanien finanspolitiskt har agerat i strid med de teorier som använts. De förde under 2000-talet en finanspolitik som inte var hållbar på lång sikt. Detta gjorde att situationen blev allvarligare än vad den hade behövt vara när finanskrisen drabbade landet. Spanien förde en expansiv finanspolitik trots en hög tillväxt vilket ledde till budgetunderskott trots den goda tillväxten. Detta gjorde att när tillväxten sjönk som en följd av krisen låg skatter och offentliga utgifter inte på långsiktigt hållbara nivåer.

Med utgångspunkt ur internationellt samarbete i Arktisregionen, analyserar och jämför denna studie de två samarbetsinstitutionerna Arktiska rådet och Barentsrådet. Syftet med studien är att analysera vilka åtgärder och riktlinjer som institutionerna vidtagit och beslutat om för att hantera frågor gällande regionens ursprungsbefolkning, samt att analysera och bedöma samarbetets effektivitet. Studien bygger på ett etablerat teoretiskt ramverk om internationella regimer och analysen täcker tidsperioden från institutionernas grundande till och med år 2011. Studien använder sig av kvalitativ textanalytisk metod för att undersöka och analysera de båda institutionernas officiella dokument. Resultatet av studien visar att Arktiska rådets samarbete gällande ursprungsbefolkning bedöms som effektivt, medan Barentsrådets samarbete kring ursprungsbefolkning bedöms som ineffektivt.

Finanspolitiska rådets uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik. Denna granskning redovisas i en årlig rapport. Finansdepartementets politiska ledning har dock under flera år kritiserat språket i rapporterna; man har ansett att det finns brister i objektiviteten samt att bedömningarna varit för negativa och styrande. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns språkliga belägg för sådan kritik genom att studera hur känslor och värderingar hanteras i Finanspolitiska rådets skrivpraktik och texter och diskutera hur det kan påverka uppfattningen av rådet som objektivt och neutralt respektive subjektivt och osakligt värderande. Undersökningen bygger dels på intervjuer med två av rådets skribenter, dels på en textanalys av rapporternas sammanfattningar från 2012–2017. Sammanfattningarna analyseras först med apprailsalramverkets attitydsystem för att belysa hur värderingar realiseras i texterna. Sedan analyseras vilka semantiska domäner som aktualiseras genom värderingarna. Resultatet av intervjuanalysen visar att skribenterna främst betonar rådets granskarroll. Samtidigt finns en ambition att väcka debatt om finanspolitiken. Regeringen och riksdagen beskrivs som de huvudsakliga mottagarna av texterna, men även en bredare allmänhet och media inkluderas i den tänkta läsargruppen. Den för denna studie viktigaste normen som lyfts fram i intervjuerna är att språket i rådets texter inte ska vara återhållet utan snarare direkt om än inte konfrontativt. Av attitydanalysen framgår att värderande uttryck är vanliga i rådets texter. Framförallt förekommer värderingar angående finanspolitikens kvalitet, men även värderingar realiserade genom direktare känslouttryck vilka kan påverka uppfattningen av texternas tonfall som subjektivt och styrande. Analysen av semantiska domäner visar att värderingarna aktualiserar domäner som associeras med naturvetenskap, vilket kan bidra till att de uppfattas som objektiva. Det finns emellertid även en semantisk domän som positionerar Finanspolitiska rådets som en domare av finanspolitikens värde och kvalitet, vilket kan uppfattas som subjektivt. Rådet använder således en del värderingar som kan uppfattas som subjektiva och styrande. Samtidigt som ett sådant språk lämpar sig för att nå ut i media riskerar en överanvändning att leda till irritation hos de bedömda och därmed ta fokus från själva granskningen.

Internationellt samarbete inom olika politikområden är vanligt förekommande i det internationella systemet. Denna studie jämför och analyserar två samarbetsinstitutioner i den arktiska regionen: Arktiska rådet och Barentsrådet. Studiens syfte är att undersöka och analysera vilka åtgärder och riktlinjer dessa institutioner har beslutat om och vidtagit inom det miljö- och energipolitiska samarbetet. Studiens teoretiska anknytning är den forskning som bedrivits kring internationella regimer, det vill säga uppkomsten av institutionaliserat regel- och norm baserat samarbete i det internationella systemet.Studien använder sig av en regimteoretisk analysmodell, internationell regimer, för att analysera institutionernas samarbete och bedöma dess effektivitet och styrka. Den empiriska analysen för studien visar att båda de undersökta fallen uppvisar en viss grad av styrka/effektivitet för det miljöpolitiska samarbetet. Genom redogörelsen och analysen för vilka riktlinjer och beslut som fattats mellan 2000-2011 visar studien att institutionerna uppnår specifika mål och syften samt efterföljer rådande regel- och normsystem. Däremot har inte institutionerna inom sitt ramverk möjlighet att fatta bindande avtal som skall efterföljas. Vidare är det energipolitiska samarbetet mycket begränsat, och båda institutionerna visar främst upp styrka i att skapa normer och reglerför hur miljöaspekten av energifrågor bör se ut.

The European Union (EU) began as a prevention of future wars. Thereafter the work of the EU has been further integrated, partly linked with ongoing crises in order to follow common goals for the Union. The EU is a central actor affecting freedom and the future of the inhabitants within the member states, and therefore its development needs to be researched. This essay looks at the development of health politics within the EU. Has the pandemic crisis of Covid-19 fostered further integration of health politics within the EU (a political area that has historically been handled by the member states themselves)? This essay assesses the degree of integration and centralization of health politics, based on qualitative research on the conclusions of the European Council during the end of 2019 and 2020. The results of this research indicate further integration of health politics based on its conclusion documents of the European Council during the Covid-19 pandemic. Since I argue that the European Council is a central institution for the EU’s overall development and direction this results indicates a further integration in health politics during the pandemic. However the result needs to be supplemented by research of other institutions such as the Commission and the Council of the European Union (the council of ministers) in order to have wider implications on the overall integration within the European Union.

Denna studie har undersökt mellanstadielärares attityder till grannspråksundervisning med ett syfte att belysa den roll som skolan har för att bevara det nordiska språkutrymmet. Genom inspiration från Nordiska rådets strävan om att bevara en nordisk språktradition gjordes en kvantitativ undersökning där 37 lärare sa sitt om grannspråk i svenskundervisningen. Bland dessa mellanstadielärare rådde delade meningar men de flesta ger positiva svar och anser att grannspråk är viktigt, medan några tycker det motsatta, och att momentet är oviktigt, ointressant och att det inte behövs. Den slutsats som studien kan dra är att grannspråksundervisning generellt är ett viktigt, kreativt, lätt och intressant moment med många fördelar, dock finns praktiska och kunskapsmässiga hinder, vilket gör att undervisningen om grannspråk prioriteras bort då andra moment i svenskämnet kräver mer fokus. Vidare kan slutsatser dras av att samtliga lärare i studien undervisar om grannspråk trots att inte alla ser ett positivt syfte med det. / <p>Godkännande datum: 2022-01-16</p>

Arktis är ett område som står inför stora förändringar. Klimatförändringarna i regionen är påtagliga och förändring måste ske snarast. Dessa förändringar lägger ljus på aktörerna inom Arktiska Rådet (AR) och vikten av att de medlemsstater som ingår i AR tar sitt nationella ansvar att utforma sin klimatpolitik med Arktis i åtanke. Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera policydokument från Sverige, Finland och AR. De policydokument som analyseras är respektive lands senaste arktiska klimatstrategier. Analyseringen ska ta reda på hur aktörerna representerar problemen med klimatförändringar, hur strategierna skiljer sig emellan och om Sverige och Finland efterföljer de mål och strategier som AR tagit fram. För att genomföra analysen har Carol Bacchis ’What ́s the problem represented to be’ (WPR) använts. Med hjälp av WPR-verktygen ska problemrepresentationer i strategierna tas fram. En jämförelse mellan aktörerna påvisar många likheter och att deras klimatstrategier följer de riktlinjer som AR har satt ut för sina medlemsländer. Ytterligare analys identifierar olika teman som finns genomgående i strategierna och påvisar att det finns en gemensam syn på vad som är viktigt att jobba mot i Arktis. Studien är, med hjälp av resultatet, menat att fylla ut policyforskning kring Sverige och Finland i Arktis där det för nuvarande finns stora brister.

At the same time cash-based accounting devolved to principle-based accounting in Sweden, the Council for Municipal Accounting (RKR) was formed which manages the interpretation and development of good accounting practice (Falkman &amp; Tagesson, 2008). The municipalities must follow the recommendations issued by RKR and are obliged by law to explain in the notes in the annual report why they deviate from the recommendations (Falkman &amp; Tagesson, 2008). Annual reports from the municipality are an important part for politicians, residents and other stakeholders. They give a fair picture of the municipality's financial position and operating results (SFS 2018:597). RKR strives towards uniform reporting among Sweden's municipalities through the recommendations, but the implementation and compliance are challenged, which may lead to some municipalities not fully complying with them. The purpose of this essay is to examine the degree of compliance with recommendations in Norrbottens municipalities and based on institutional theory (IT), investigate which underlying mechanisms affect the degree of compliance with recommendations issued by RKR among Norrbottens municipalities. A text analysis of Norrbottens municipalities' annual reports from 2021, followed by four semi- structured interviews with the municipalities' financial managers was done to collect empirical data. The results shows that common patterns can be discerned where normative pressure, mainly through the auditors' pointing out deviations, is perceived to be the greatest pressure affecting the degree of compliance. There is some interaction between normative pressure and coercive pressure, but mimetic pressure appears to be small overall.

En utbildning är en av de viktigaste faktorerna för en ungdoms framtidsmöjligheter. Ungdomar som inte har fullföljt sin gymnasieutbildning riskerar i många fall att hamna i en utsatt situation där vägen till fortsatta studier eller arbete begränsas.Enligt Skollagen 29 kap. 9§ ska en hemkommun kontinuerligt hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen är sysselsatta. Det innefattar ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte är inskrivna eller har fullföljt ett nationellt gymnasieprogram.Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarna skapar ett arbetssätt utifrån deras tolkning av Skollagen 29 kap. 9§ och Skolverkets allmänna råd, gällande det kommunala aktivitetsansvaret (KAA).Teorier som har använts beskriver tolkning och översättning, samtalstyper och tre stegs modell. Kvalitativ metod med sex intervjuer har genomförts för att samla in det empiriska materialet.Resultat som framkommit är att alla respondenter tolkar lagen snarlikt. Skolverkets allmänna råd läses inte av alla respondenter. Skollagen och Skolverkets allmänna råd brister i att ge information om hur man ska arbeta inom det kommunala aktivitetsansvaret, vilket lett till att alla respondenterna har gjort ett eget individuellt anpassat arbetssätt beroende på vad de har med sig sedan tidigare erfarenheter. En av slutsatserna är att skollagen 29 kap. 9§ samt Skolverkets allmänna råd behöver utvecklas samt att det krävs mer resurser för att uppnå kraven för att minska antalet ungdomar utan sysselsättning. / An education is one of the most important factors in a youth's future opportunities. Young people who have not completed their secondary education are in many cases at risk to end up in a precarious situation where the way to further studies or work are limited.According to the Swedish Education Act, Chapter 29. Section 9, a home municipality have to continuously work to keep it self-informed of how young people in the municipality are employed. This act comprises the young people who completed their compulsory schooling but are not enrolled or have completed a national high school program.The purpose of this study is to look in to the work of the educational and career guidance counselors in the municipal activity responsibilities, how they create the work based on their interpretation of the Education Act Chapter 29. Section 9 and the National Agency's guidelines.The theories that have been used for this study describe interpretation and translation, conversation types and a three-stage model. A qualitative method with six interviews were conducted to collect the empirical material.The result revealed that all respondents interpret the law very similar. The School Board general advice is not read by all respondents. The Education Act and the National Agency's guidelines fail to provide information on how to work within the municipal responsibility activity, which has led to that all the respondents have made their own individually tailored approach depending on what they have with them since past experience. One of the conclusions is that the Education Act Chapter 29. Section 9 and the National Agency general guidelines need to be developed and need for more resources to meet the requirements to reduce the number of young people without jobs.