No description available.

The aim of this study was to investigate whether there is a social-psychological relevance in allowing animals to be involved in therapy work. I have examined if the animals may contribute to effects on human relationships between caregivers and patients, and if the animals can contribute to helping patients to achieve better well-being. Through previous research and a quantitative interview I have received answers to the following questions: How are animals used in the treatment work? How do animals affect the relationship between caregiver-patient? In what ways do animals in treatment affect relationships between people? How do the professionals who work with animals believe that animals can affects the patient? I have interviewed people working in different kinds of treatment work using animals. The areas examined include work with animals at youth care, police, disability care, elderly care and school. The results obtained have shown that there are a variety of direct and indirect effects where the animals can affect us humans and our relationships to each other. Animals effect our social interaction. The animals are described as social catalysts that can help us to build bridges between people.

Syftet med den här uppsatsen var att bidra med fördjupad kunskap om hur konflikter i arbetsgrupper, inom behandlingsarbete, påverkar klienter. Genom att ha besvarat två delfrågor: Hur reagerar och agerar personal i konflikter? Hur påverkar dessa reaktioner och aktioner behandlingsarbete med klienter? Kunde vi få svar på den övergripande frågan: Hur påverkar konflikter i arbetsgrupper behandlingsarbetet? Det teoretiska perspektivet har utgjorts av Antonovskys KASAM. Metoden som använts var en empirisk studie med kvalitativ intervjuforskning. Intervjuerna gjordes med sex personer inom lika många verksamheter. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visade främst likheter i vad behandlingspersonal lägger i begreppet konflikt. Det som framträdde var att det fanns både konstruktiva och destruktiva konflikter och att dessa påverkade klienterna mer eller mindre negativt. Slutsatsen blev att personalen reagerar på olika åsikter och agerar med osäkerhet och irritation. Konflikterna påverkade både det professionella behandlingsarbetet och klienterna negativt.

<p>Syftet med den här uppsatsen var att bidra med fördjupad kunskap om hur konflikter i arbetsgrupper, inom behandlingsarbete, påverkar klienter. Genom att ha besvarat två delfrågor: Hur reagerar och agerar personal i konflikter? Hur påverkar dessa reaktioner och aktioner behandlingsarbete med klienter? Kunde vi få svar på den övergripande frågan: Hur påverkar konflikter i arbetsgrupper behandlingsarbetet? Det teoretiska perspektivet har utgjorts av Antonovskys KASAM. Metoden som använts var en empirisk studie med kvalitativ intervjuforskning. Intervjuerna gjordes med sex personer inom lika många verksamheter. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visade främst likheter i vad behandlingspersonal lägger i begreppet konflikt. Det som framträdde var att det fanns både konstruktiva och destruktiva konflikter och att dessa påverkade klienterna mer eller mindre negativt. Slutsatsen blev att personalen reagerar på olika åsikter och agerar med osäkerhet och irritation. Konflikterna påverkade både det professionella behandlingsarbetet och klienterna negativt.</p>

Syftet med studien som presenteras i denna uppsats var att undersöka vad som anses viktigt i SiS-institutioners behandlingsarbete med personer mellan 13-20 år, som har ett kriminellt förflutet, och som skall socialiseras in i samhället. Vi som skrivit den har genomfört en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med fem yrkesverksamma behandlingsassistenter på två SiS-institutioner. Av dessa fem intervjuer var två stycken direktintervjuer som genomfördes i en lokal på institutionen, och tre av intervjuerna genomfördes via telefon. Det som har varit genomgående för studien har varit att vi har haft ett hermeneutiskt synsätt där tolkningar av behandlingspersonalens åsikter har varit centrala. För att bearbeta vårt empiriska material har vi använt oss av innehållsanalys vilket gav oss möjlighet att utläsa de likheter och skillnader som fanns i personalens utsagor. Resultatet av vår studie är att relation, utbildning och förbättrad psykosocial funktionsförmåga anses vara de viktigaste faktorerna i deras behandlingsarbete. / The aim of this study was to investigate what is regarded important in SiS institutions treatment work, with persons between 13-20 years which has a criminal past and is going to be socialized in the community. We who have written this essay have conducted a qualitative study which builds on interviews with five attendants employed at two SiS- institutions. Two interviews where performed in person and three on telephone. The study has been based on a hermeneutic approach in the interpretation of our transcribed interviews. To process our empirical material we have applied content analysis, which gave us opportunity to search for and find similarities and differences that were in the informants statements. The result that emerged from our study was relation, education and psychosocial functioning, this was regarded as the most important factors in their treatment work.

Syftet med denna studie var att belysa behandlarens roll och syn när det kommer till ungdomar med cannabisproblematik samt deras upplevelse av ungdomars inställning till samma ämne. Den metod som valdes för detta arbete var av en kvalitativ ansats och den empiriska data som samlades in var med hjälp av intervjuer genom strukturering av låg grad, vilket innebär att respondenterna hade stort utrymme att svara med egna ord. Det som har framkommit under studiens gång är hur ungdomar kommer i kontakt med den hjälpen som de behöver och varför de behöver hjälp med att sluta bruka cannabis. Det framgår även hur mycket alliansskapandet betyder när det kommer till behandlingsarbetet. Andra viktiga saker att poängtera är hur behandlare ska förhålla sig gentemot ungdomarna för att uppnå så goda behandlingsresultat som möjligt. Det som framgått i resultatet är hur behandlare förhåller sig till den svåra balansgången i mötet med ungdom samt hur behandlare upplever unga cannabisbrukare.

<p>Syftet med studien har varit att kartlägga och beskriva primärvårdskuratorns förekomst och arbetsuppgifter. För att uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Hur ser historiken ut för primärvårdskuratorer? Vilka ramar styr primärvårdskurators arbete? Vilka arbetsuppgifter har kuratorn inom primärvården? Vilken roll har kuratorn i primärvårdsteamet? I vilka slags ärenden kopplas primärvårdskuratorn in? Vilken utbildning och utvecklingsmöjligheter har kuratorn inom primärvården?</p><p>Det empiriska materialet består av tidigare forskning, en litteraturstudie av insamlad empiri och två kvalitativa intervjuer med primärvårdskuratorer som arbetar på två olika vårdcentraler. Empirin har analyserats utifrån teorin psykosocialt behandlingsarbete.</p><p>Resultatet har visat att kuratorns roll i primärvårdsteamet är att besitta kunskap om den psyksociala aspekten kring patienten och om hur det sociala nätverket fungerar. Några av de vanligaste arbetsområdena för primärvårdskuratorer i patientarbetet är; kriser, depressioner och arbetsrelaterade problem. De ramar som styr primärvårdskuratorernas arbete är främst hälso- och sjukvårdslagen, Sekretesslagen och Patientjournallagen.</p>

The aim of this study was to create an understanding through qualitative interviews with treatment providers, how their way of behaving towards young boys with gaming addiction affects the treatment. More specifically its aim was to find out how treatment providers help boys to break their ongoing gaming addiction and what kind of difficulties they have experiences from. The study's empirical material was obtained through semi-structured interviews with six treatment providers with experience of gaming addiction. Three themes were identified: difficulties, working methods and therapeutic alliance. The analysis was based on two different kinds of perspectives: symbolic interactionism and Erving Goffman’s dramaturgical perspective. The first theme has highlighted the subject's complexity, perceptions and self-insight. The clearest result that emerged under the second theme is the importance of different types of conversations. The study shows that motivational interviewing has helped young boys gain insight into their situation. Prohibition is not an appropriate measure, however, restrictions are necessary. The main result that emerged from the third and last theme is that therapeutic alliance is an important basis for change.

<p>ÖREBRO UNIVERSITET</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>Socialt arbete</p><p>C-uppsats 41-60 p</p><p>Sammanfattning</p><p>Titel: Föräldraarbete vid ungdomsvård – En kvalitativ studie angående OTgruppens</p><p>arbete med föräldrar</p><p>Författare: Sarvin Jamei, Therese Johansson och Camilla Ragnhult</p><p>Handledare: Per-Åke Nylander</p><p>Det framkommer i forskning att det är mycket viktigt att i behandlingsarbete med en ungdom</p><p>inkludera föräldrar för att en bestående förändring hos ungdomen skall vara möjlig. OTgruppen</p><p>är en kommunal behandlingsverksamhet med inriktning mot miljöterapi för</p><p>ungdomar mellan 16-19 år. I verksamhetens behandlingsmodell framhålls vikten av att</p><p>föräldern är delaktig i ungdomens behandling. Syftet med denna studie är att undersöka</p><p>föräldraarbetet vid OT-gruppen utifrån föräldrars och personals erfarenheter. Syftet tydliggörs</p><p>med följande frågeställningar: (1) Vilken betydelse har föräldraarbetet i behandlingsarbetet,</p><p>(2) vilken betydelse har föräldraarbetet för föräldrarollen, (3) hur utförs föräldraarbetet under</p><p>ungdomens behandling samt (4) vilka svårigheter kan uppstå i arbetet med föräldrarna?</p><p>Uppsatsen har en kvalitativ ansats där sex intervjuer har genomförts. Resultatet av dessa</p><p>intervjuer har tolkats utifrån systemteori och nätverksarbete samt begreppen makt och</p><p>autonomi. Resultatet har även tolkats utifrån relevant tidigare bedriven forskning i ämnet för</p><p>studien. Resultaten visar att föräldraarbete är av stor vikt, både för behandlingsarbetet samt</p><p>för föräldrarollen. Föräldraarbetet vid OT-gruppen genomförs i dagsläget via täta kontakter</p><p>samt fortlöpande information. Svårigheter som kan uppstå i arbetet har visat sig vara att</p><p>föräldraarbetet kan bli ett ensamarbete, personalens svårighet att vara neutral i sitt arbete,</p><p>förälderns egen problematik, meningsskiljaktigheter gällande uppfostran samt bristande</p><p>kunskap gällande andra kulturer. Analysen visar att förälderns delaktighet är mycket viktig för</p><p>att bibehålla förälderns autonomi samt för att jämna ut maktfördelningen. Ur ett</p><p>systemteoretiskt perspektiv framkommer att en del av nätverket inte kan behandlas utan att</p><p>övrigt nätverk påverkas samt att nätverket kan inneha resurser som är nödvändiga för</p><p>individens möjlighet till ett fullgott liv.</p><p>Nyckelord: föräldraarbete, ungdom, delaktighet, behandlingsarbete</p> / <p>ÖREBRO UNIVERSITY</p><p>Department of behavior, social and legal sciences</p><p>Social science</p><p>C-paper 41-60 p</p><p>Abstract</p><p>Title: Parental involvement in treatment of youth – A qualitative study regarding</p><p>the work with parents at OT-gruppen</p><p>Author: Sarvin Jamei, Therese Johansson and Camilla Ragnhult</p><p>Supervisor: Per-Åke Nylander</p><p>Research has shown the importance of parental involvement in the treatment of youth to make</p><p>a sustained change possible. OT-gruppen is a municipal treatment centre for youth between</p><p>16 and 19 with a milieu therapy approach. The importance of parental involvement in the</p><p>treatment of youth has been emphasised in the model of work at the centre. The purpose of</p><p>this study is to examine parents’ and staff members’ experience of parental involvement at</p><p>OT-gruppen. The purpose is further clarified by following questions: (1) What importance</p><p>does the parental involvement have for the treatment, (2) what importance does the parental</p><p>involvement have for the parents regarding the role as a parent, (3) how are parents integrated</p><p>into the treatment of youth and (4) what difficulties may arise when involving parents? This</p><p>paper has a qualitative approach and six interviews have been carried out. The result of those</p><p>interviews has been interpreted from a system theory and network theory perspective, in</p><p>addition to the concepts of power and autonomy. The result of the study has furthermore been</p><p>interpreted in the light of previous research within the topic. The results show that parental</p><p>involvement is of great importance regarding both the treatment and the role as a parent.</p><p>Parental involvement at OT-gruppen consists of frequent contacts and continuous</p><p>information. Difficulties that may arise are that work with parents is dependent upon one</p><p>member of staff, the ability of staff members to remain neutral towards their work, the</p><p>parents’ own problems and conflicts of opinion regarding different methods of upbringing and</p><p>lack of knowledge about other cultures. The analysis shows that the parental involvement is</p><p>very important to maintain the autonomy of the parents in addition to even out the balance of</p><p>power. From a system theoretical perspective it is impossible to treat one part of the system</p><p>without the whole system being influenced. The network can also possess resources that are</p><p>necessary for the individuals’ possibility to create a good life.</p><p>Keywords: parental involvement, youth, participation, treatment</p>

Syftet med studien har varit att kartlägga och beskriva primärvårdskuratorns förekomst och arbetsuppgifter. För att uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Hur ser historiken ut för primärvårdskuratorer? Vilka ramar styr primärvårdskurators arbete? Vilka arbetsuppgifter har kuratorn inom primärvården? Vilken roll har kuratorn i primärvårdsteamet? I vilka slags ärenden kopplas primärvårdskuratorn in? Vilken utbildning och utvecklingsmöjligheter har kuratorn inom primärvården? Det empiriska materialet består av tidigare forskning, en litteraturstudie av insamlad empiri och två kvalitativa intervjuer med primärvårdskuratorer som arbetar på två olika vårdcentraler. Empirin har analyserats utifrån teorin psykosocialt behandlingsarbete. Resultatet har visat att kuratorns roll i primärvårdsteamet är att besitta kunskap om den psyksociala aspekten kring patienten och om hur det sociala nätverket fungerar. Några av de vanligaste arbetsområdena för primärvårdskuratorer i patientarbetet är; kriser, depressioner och arbetsrelaterade problem. De ramar som styr primärvårdskuratorernas arbete är främst hälso- och sjukvårdslagen, Sekretesslagen och Patientjournallagen.