ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Socialt arbete C-uppsats 41-60 p Sammanfattning Titel: Föräldraarbete vid ungdomsvård – En kvalitativ studie angående OTgruppens arbete med föräldrar Författare: Sarvin Jamei, Therese Johansson och Camilla Ragnhult Handledare: Per-Åke Nylander Det framkommer i forskning att det är mycket viktigt att i behandlingsarbete med en ungdom inkludera föräldrar för att en bestående förändring hos ungdomen skall vara möjlig. OTgruppen är en kommunal behandlingsverksamhet med inriktning mot miljöterapi för ungdomar mellan 16-19 år. I verksamhetens behandlingsmodell framhålls vikten av att föräldern är delaktig i ungdomens behandling. Syftet med denna studie är att undersöka föräldraarbetet vid OT-gruppen utifrån föräldrars och personals erfarenheter. Syftet tydliggörs med följande frågeställningar: (1) Vilken betydelse har föräldraarbetet i behandlingsarbetet, (2) vilken betydelse har föräldraarbetet för föräldrarollen, (3) hur utförs föräldraarbetet under ungdomens behandling samt (4) vilka svårigheter kan uppstå i arbetet med föräldrarna? Uppsatsen har en kvalitativ ansats där sex intervjuer har genomförts. Resultatet av dessa intervjuer har tolkats utifrån systemteori och nätverksarbete samt begreppen makt och autonomi. Resultatet har även tolkats utifrån relevant tidigare bedriven forskning i ämnet för studien. Resultaten visar att föräldraarbete är av stor vikt, både för behandlingsarbetet samt för föräldrarollen. Föräldraarbetet vid OT-gruppen genomförs i dagsläget via täta kontakter samt fortlöpande information. Svårigheter som kan uppstå i arbetet har visat sig vara att föräldraarbetet kan bli ett ensamarbete, personalens svårighet att vara neutral i sitt arbete, förälderns egen problematik, meningsskiljaktigheter gällande uppfostran samt bristande kunskap gällande andra kulturer. Analysen visar att förälderns delaktighet är mycket viktig för att bibehålla förälderns autonomi samt för att jämna ut maktfördelningen. Ur ett systemteoretiskt perspektiv framkommer att en del av nätverket inte kan behandlas utan att övrigt nätverk påverkas samt att nätverket kan inneha resurser som är nödvändiga för individens möjlighet till ett fullgott liv. Nyckelord: föräldraarbete, ungdom, delaktighet, behandlingsarbete / ÖREBRO UNIVERSITY Department of behavior, social and legal sciences Social science C-paper 41-60 p Abstract Title: Parental involvement in treatment of youth – A qualitative study regarding the work with parents at OT-gruppen Author: Sarvin Jamei, Therese Johansson and Camilla Ragnhult Supervisor: Per-Åke Nylander Research has shown the importance of parental involvement in the treatment of youth to make a sustained change possible. OT-gruppen is a municipal treatment centre for youth between 16 and 19 with a milieu therapy approach. The importance of parental involvement in the treatment of youth has been emphasised in the model of work at the centre. The purpose of this study is to examine parents’ and staff members’ experience of parental involvement at OT-gruppen. The purpose is further clarified by following questions: (1) What importance does the parental involvement have for the treatment, (2) what importance does the parental involvement have for the parents regarding the role as a parent, (3) how are parents integrated into the treatment of youth and (4) what difficulties may arise when involving parents? This paper has a qualitative approach and six interviews have been carried out. The result of those interviews has been interpreted from a system theory and network theory perspective, in addition to the concepts of power and autonomy. The result of the study has furthermore been interpreted in the light of previous research within the topic. The results show that parental involvement is of great importance regarding both the treatment and the role as a parent. Parental involvement at OT-gruppen consists of frequent contacts and continuous information. Difficulties that may arise are that work with parents is dependent upon one member of staff, the ability of staff members to remain neutral towards their work, the parents’ own problems and conflicts of opinion regarding different methods of upbringing and lack of knowledge about other cultures. The analysis shows that the parental involvement is very important to maintain the autonomy of the parents in addition to even out the balance of power. From a system theoretical perspective it is impossible to treat one part of the system without the whole system being influenced. The network can also possess resources that are necessary for the individuals’ possibility to create a good life. Keywords: parental involvement, youth, participation, treatment

This study aimed to investigate social workers' experiences in working with the therapy of male perpetrators, both in non-compulsory and court-ordered treatment. In order to answer the purpose and questions raised in the study, six semi-structured interviews were held with social workers and due to the pandemic the interviews had to be held digitally. The empirical material was then analyzed with the help of emotional theories and concepts as well as with parts of Goffman's theory about backstage and frontstage. The result of the study showed that there were three main subjects that the professionals thought were the most challenging but also had the most opportunities in the work with the male perpetrators. These three subjects were the motivational work with the clients, to create and maintain alliances and the work of feelings of shame among the clients, both in non-compulsory and court-ordered treatment. The result also showed that the professionals have different strategies for maintaining their emotions in therapy with the clients and that they choose which emotions they show the client through deep or superficial action, this for the maintenance of professionalism. The conclusion of the study is that there are challenges and opportunities with the treatment work with male perpetrators and that it thus means that they need to focus on increasing knowledge about working with the target group.  A further conclusion is that social workers choosing which emotions they show the clients in order to maintain their professionalism.

Syftet med studien har varit att undersöka hur kuratorer inom hälso-och sjukvården ser på internetbaserad behandling med patienter med psykisk ohälsa, för att beskriva och förstå specifikt deras syn på möjligheter och begränsningar med sådana behandlingsmetoder. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio yrkesverksamma kuratorer på åtta olika primärvårdsenheter i Stockholms län. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av den symboliska interaktionismen. Resultatet visade att kuratorernas inställning till det internetbaserade arbetet är ambivalent. Det internetbaserade behandlingsarbetet är komplicerat och det är tydligt att det finns både möjligheter och begränsningar med ett sådant arbete. Vidare visade resultatet att de möjligheter som kuratorerna kunde se med internetbaserad behandling främst handlar om tillgänglighet och att dessa metoder skulle kunna vara ett värdefullt verktyg till de patienter som önskar sådana behandlingsmetoder. När det gäller begränsningar så kunde kuratorerna se att behandling via internet ställer stora krav på patienten och att interaktion via skrift är mindre nyansfull än vid det traditionella behandlingsarbetet. Det är tydligt att den främsta anledningen till kuratorernas tveksamhet inför dessa metoder handlar om förlusten av att inte kunna se patienten ansikte mot ansikte. Kuratorerna har även svårt att se hur det internetbaserade arbetet praktiskt skulle kunna fungera i det psykosociala arbetet. Det internetbaserade arbetet kan således inte enkelt jämföras med det traditionella psykosociala arbetet som sker ansikte mot ansikte, utan bör ses som ett komplement eller ett helt nytt sätt att arbeta på. / The purpose of the study has been to increase the knowledge of how counsellors within health care view internet based treatment of patients who suffer from mental illnesses, to be able to describe and understand the possibilities and limitations with such forms of treatment. The study has been carried out through qualitative semi structured interviews with ten professional counsellors in eight different primary care units in Stockholm county. The transcripts of the interviews have been analysed by using the theory of symbolic interactionism. The result showed that the counsellors’ view of internet based treatment is ambivalent. The internet based treatment is complicated and the counsellors seeing both pros and cons indicates that there are both possibilities and limitations which such methods. The result also showed that the possibilities that the counsellors can identify in internet based treatment concerns availability and that such methods have the potential to be a valuable tool for those patient who desire such methods of treatment. When it comes to limitations the counsellors can see that treatment via internet make great demands on the patient’s own abilities and that written interaction is far less nuanced than the interactions of traditional treatment work. It is clear that the main reason for the counsellors’ hesitation about these methods is the lack of face-to-face interaction with the patient, as well as difficulties imagining the practical applications of the internet based treatment. Thus the internet based treatment work can not easily be compared with the traditional psychosocial work that occurs face-to-face, but should be considered as a potential complement to traditional treatments or even a complete new way of working.

Syftet med studien var att få kunskap om behandlare resonerar kring sitt arbete med ungdomar i ett drogmissbruk samt hur detta kan förstås som en pedagogisk praktik. Metodologiska utgångspunkten i studien utgick från en hermeneutisk kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer. Intervjuer genomfördes med fem olika behandlare på fyra HVB-hem på olika platser i Sverige. Med stöd av det relationella perspektivet har resultatet analyserats. Resultatet visade att respondenterna beskrev att de arbetade med relation, motivation och delaktighet samt att vara trygga och stabila vuxna till ungdomarna. Slutsatsen av studien tyder på att det är relationen och inte insatserna som är det viktigaste i behandlingen av ungdomar med drogmissbruk. Behandlingsarbete kan förstås som en pedagogisk praktik i och med att behandlarna utför ett förändringsarbete med ungdomarna genom att vara delaktiga tillsammans i en ömsesidig relationsprocess och använda målmedvetna beteenden som syftar till att stimulera ungdomarna till att delta i denna relationsprocess. / The aim of the study was how practitioners' reason about their work with adolescents with drug abuse and how this can be understood as an educational practice. The methodological starting point in the study was based on a hermeneutic qualitative approach with semi-structured interviews. Interviews were conducted with five different therapists at four HVB homes in different places in Sweden. Based on the relational perspective, the result has been analyzed. The results showed that the respondents described that they worked with relationship, motivation and participation as well as being safe and stable adults for the adolescents. The conclusion of the study indicates it is the relationship and not the program’s treatment that is the most important when treating adolescents with drug abuse. Treatment work can be understood as a pedagogical practice as the practitioners carry out a change work with the adolescents. This by participating together in a mutal relationship process and using purposeful behaviors aimed at stimulating the adolescents to participate in this relationship process.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur avhopparverksamheter arbetar med avhoppare med fokus på behandlingsarbete samt återintegrering. Vidare ville vi även undersöka vilka faktorer som ansågs vara väsentliga i beslutet att vilja lämna gängkriminalitet. Studiens teoretiska referensram baserades på tre huvudteorier: Exitprocessen, teorin om differentiella associationer samt stämplingsteorin. Studiens empiri är framtagen genom fyra separata intervjuer med socialarbetare där samtliga är verksamma inom avhopparverksamheter. Studiens resultat indikerar på att familjebildande, traumatiska händelser eller utmattning av livsstilen är betydande faktorer i beslutet att lämna gängkriminalitet. Vidare framkom det att behandlingsarbetet inte skiljer sig markant mellan de olika avhopparverksamheterna då majoriteten av behandlingen syftar till att skapa en beteendeförändring hos individerna i fråga. Detta innebär att förändra tidigare destruktiva beteenden som etablerats hos individen som en konsekvens av kriminalitet. Respondenterna anser enat att det finns stora svårigheter med återintegreringsarbetet gällande avhoppare. Svårigheterna visade sig grundas i att hitta sysselsättning, bostad och andra vägar in i samhället. / Criminal groupings are a diverse social problem that affects the society both economically and on an individual level. The aim of this qualitative study was to examine how defector support programmes work with defectors, especially focused on treatment work and reintegration. Furthermore, the aim was to explore which factors were considered significant in the decision to leave a criminal group. The study's theoretical frame was based on three main theories: exit-process, the theory of differential associations and the labeling theory. The empirical study was produced through four separate interviews with social workers, all of whom are professionals active in defector supporting programmes. The results of the study indicate that starting a family, traumatic events or exhaustion as a consequence of the lifestyle are significant factors in the decision to leave criminal groups. In addition, it emerged that the treatment work does not differ significantly between the various defector supporting programmes as the majority of the treatment aims to create a behavioral change. The respondents unanimously believe that there are major difficulties with the reintegration work regarding defectors. Difficulties were found in getting an employment, finding residence and other ways to reintegrate.

Any form of self harm can be triggering and hard for most people to be confronted with. Sexually risky behaviour and sex as self-injury among young people is no exception. This study aims to explore and analyse how social workers in the field of psychiatric care for young people in Sweden work with this group. For this study four interviews were conducted and analysed with systems theory.  To further deepen the studies result, a variation of literature has been included. The result of the study showed how dedicated social workers worked in interprofessional teams as well as with the youths families, in ordr to provide the youth with care suitable for their needs. The results from both the interviews as well as the literature reviewshow that although there is currently a need for more structured and evidence-based guidelines and work methods, it is a field where forward-looking research and great development are constantly present.

Syftet med studien är att få en förståelse för socialarbetares arbete med våldsutövare samt hur de beskriver och bemöter våldsutövare som målgrupp. Studien utgår från en kvalitativ inriktning där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att kunna besvara forskningens syfte. Det insamlade datamaterialet analyserades tematiskt och identifierade följande teman; våldsutövarens förutsättningar till förändring, utvecklingsområden i arbetet med våldsutövare, kartläggning av arbete med våldsutövare, nätverksarbete och riskfaktorer hos våldsutövaren. Resultatet analyserades i samband med tio vetenskapliga artiklar och fyra teoretiska ramverk; makt, handlingsutrymme, mentalisering och stigma. Det framträdande resultatet pekar på att våldsutövare uppvisar en bristande insikt och självreglering av känslor till våldet och att socialarbetarens bemötande blir väsentlig och avgörande för behandlingsarbetets utveckling. Utgångspunkten i arbetet grundar sig i våldsutövares enskilda problematiker som behöver beaktas där socialarbetaren anpassar arbetsmetoden efter den genom sina kunskaper och kompetenser. Utöver det har arbetet ett stort fokus på partnerkontakten med den våldsutsatta för att motivera och uppmuntra till stöd under våldsutövarens behandling. Det framgår även att socialarbetare samverkar med andra verksamheter som kan påträffa våldsutövare men att det behöver vidareutvecklas för att möjliggöra ett utökat kunskapsutbyte och uppfångande av våldsutövare. Vidare påvisar resultatet att tidigare utsatthet i barndomen är ett företrädande mönster hos flera våldsutövare. / The purpose of this study is to gain an understanding of social workers intervention programs and how they approach perpetrators of intimate partner violence. The study is based on a qualitative methodology using semi-structured interviews to answer the studies aim. The data gathered through interviews were thematically analysed where the following themes emerged; perpetrators prerequisites for change, intervention programs development areas, mapping the treatment, networking and the perpetrators risk factors. The results were analyzed by scientific articles and theoretical frameworks: power, room for maneuver, mentalization and stigma. Our findings from the data indicate that perpetrators have a lack of insight and emotional management to violence where the social workers approach becomes essential for perpetrators progress. The interventions programs foundation is based on the perpetrators individual problem areas where the social worker adapts the treatment utilizing their own knowledge and expertise. Intervention treatment places a large emphasis on partner contact to motivate and support them during the perpetrators treatment. There is a cooperation with other authorities that needs further development to enable an increased exchange of knowledge and extended reach of perpetrators. The results also show that previous exposure in childhood is a predominant pattern to perpetrators alongside other problems.

Syftet med denna studie var att undersöka de yrkesverksammas perspektiv på det behandlingsarbete de utför med män som utövat våld i nära relation. Genom studien undersöktes även vilka incitament som yrkesverksamma ansåg vara verksamma respektive mindre verksamma för förövarnas hjälpsökande. För att besvara studiens frågeställningar utfördes en kvalitativ forskningsstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med sju yrkesverksamma inom området. Tidigare forskning påvisar att de finns försvårande faktorer för förövare i sitt hjälpsökande såsom en stigmatiserande samhällssyn. Forskningen belyser även hur förövare upplever yrkesverksammas bemötande som avgörande i deras förändringsprocess. Genom en tematisk analys utvecklades tre teman, Yrkesverksammas perspektiv på samhällssynen på förövare, Yrkesverksammas perspektiv på motiverings- och behandlingsarbete samt Tvång och frivillighet inom ramen för arbetet med förövare. Dessa analyserades med hjälp av våra valda teorier social inlärningsteori, genus, maskulinitet samt makt mellan yrkesverksam och klient. Studiens resultat påvisar att yrkesverksamma upplever en stigmatiserande samhällssyn av förövare som verkar försvårande. Tidigare forskning som används i studien bekräftas delvis genom studiens resultat. Resultatet belyser de yrkesverksammas upplevelse av samhällets okunskap och oförmåga att skilja på person och dennas handlingar, vilket bidrar till denna stigmatisering. De menar att samhällets maskulinitetsnormer som inte legitimerar sårbara känslor hos män bidrar till att känslor som ilska legitimeras, med detta menas att våld kan användas som strategi av män för att hantera sårbarhet. Vidare framkom att de yrkesverksammas bemötande och relationsskapande med förövaren har en avgörande betydelse i behandlingsprocessen, en slutsats utifrån detta är yrkesverksamma bär ett stort ansvar. Vidare lämnas de i studien förslag på att en förändring av samhällets syn på mansrollen och förövare kan verka förebyggande i arbetet med mäns våld mot kvinnor i nära relation.  Nyckelord: Våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, behandlingsarbete, genus, makt, maskulinitet, mansnorm, mansideal, stigmatisering, Sverige. / The purpose of this study was to examine the professionals' perspectives on the treatment work they perform with men who have used violence in close relationships. The study also examined which incentives professionals considered to be effective and less effective for perpetrators seeking help. To answer the study's questions, a qualitative research study was conducted with semi-structured interviews together with seven professionals in the field. Previous research shows that there are aggravating factors for perpetrators in their search for help, such as a stigmatizing view of society. The research also sheds light on how perpetrators perceive the treatment of professionals as crucial in their process of change. Through a thematic analysis, three themes were developed, Professionals 'perspective on society's view of perpetrators, Professionals' perspective on motivation and treatment work and Coercion and voluntariness within the framework of work with perpetrators. These were analyzed with the help of our chosen theories social learning theory, gender, masculinity and power between professional and client. The results of the study show that professionals experience a stigmatizing view of society from perpetrators that seems aggravating. Previous research used in the study is confirmed in part by the results of the study. The result highlights the professionals' experience of society's ignorance and inability to distinguish between a person and his actions, which contributes to this stigma. They believe that society's norms of masculinity that do not legitimize vulnerable feelings in men help to legitimize feelings such as anger, by which is meant that violence can be used as a strategy by men to deal with vulnerability. Furthermore, it emerged that the professionals' treatment and relationship building with the perpetrator is of crucial importance in the treatment process, a conclusion based on this is that professionals carry a great deal of responsibility. Furthermore, the study suggests that a change in society's view of the male role and perpetrators can have a preventive effect in the work with men's violence against women in close relationships. Keywords: Violence in close relationships, men's violence against women, treatment work, gender, power, masculinity, male norm, male ideal, stigmatization, Sweden.