Syftet med studien var att få kunskap om behandlare resonerar kring sitt arbete med ungdomar i ett drogmissbruk samt hur detta kan förstås som en pedagogisk praktik. Metodologiska utgångspunkten i studien utgick från en hermeneutisk kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer. Intervjuer genomfördes med fem olika behandlare på fyra HVB-hem på olika platser i Sverige. Med stöd av det relationella perspektivet har resultatet analyserats. Resultatet visade att respondenterna beskrev att de arbetade med relation, motivation och delaktighet samt att vara trygga och stabila vuxna till ungdomarna. Slutsatsen av studien tyder på att det är relationen och inte insatserna som är det viktigaste i behandlingen av ungdomar med drogmissbruk. Behandlingsarbete kan förstås som en pedagogisk praktik i och med att behandlarna utför ett förändringsarbete med ungdomarna genom att vara delaktiga tillsammans i en ömsesidig relationsprocess och använda målmedvetna beteenden som syftar till att stimulera ungdomarna till att delta i denna relationsprocess. / The aim of the study was how practitioners' reason about their work with adolescents with drug abuse and how this can be understood as an educational practice. The methodological starting point in the study was based on a hermeneutic qualitative approach with semi-structured interviews. Interviews were conducted with five different therapists at four HVB homes in different places in Sweden. Based on the relational perspective, the result has been analyzed. The results showed that the respondents described that they worked with relationship, motivation and participation as well as being safe and stable adults for the adolescents. The conclusion of the study indicates it is the relationship and not the program’s treatment that is the most important when treating adolescents with drug abuse. Treatment work can be understood as a pedagogical practice as the practitioners carry out a change work with the adolescents. This by participating together in a mutal relationship process and using purposeful behaviors aimed at stimulating the adolescents to participate in this relationship process.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur avhopparverksamheter arbetar med avhoppare med fokus på behandlingsarbete samt återintegrering. Vidare ville vi även undersöka vilka faktorer som ansågs vara väsentliga i beslutet att vilja lämna gängkriminalitet. Studiens teoretiska referensram baserades på tre huvudteorier: Exitprocessen, teorin om differentiella associationer samt stämplingsteorin. Studiens empiri är framtagen genom fyra separata intervjuer med socialarbetare där samtliga är verksamma inom avhopparverksamheter. Studiens resultat indikerar på att familjebildande, traumatiska händelser eller utmattning av livsstilen är betydande faktorer i beslutet att lämna gängkriminalitet. Vidare framkom det att behandlingsarbetet inte skiljer sig markant mellan de olika avhopparverksamheterna då majoriteten av behandlingen syftar till att skapa en beteendeförändring hos individerna i fråga. Detta innebär att förändra tidigare destruktiva beteenden som etablerats hos individen som en konsekvens av kriminalitet. Respondenterna anser enat att det finns stora svårigheter med återintegreringsarbetet gällande avhoppare. Svårigheterna visade sig grundas i att hitta sysselsättning, bostad och andra vägar in i samhället. / Criminal groupings are a diverse social problem that affects the society both economically and on an individual level. The aim of this qualitative study was to examine how defector support programmes work with defectors, especially focused on treatment work and reintegration. Furthermore, the aim was to explore which factors were considered significant in the decision to leave a criminal group. The study's theoretical frame was based on three main theories: exit-process, the theory of differential associations and the labeling theory. The empirical study was produced through four separate interviews with social workers, all of whom are professionals active in defector supporting programmes. The results of the study indicate that starting a family, traumatic events or exhaustion as a consequence of the lifestyle are significant factors in the decision to leave criminal groups. In addition, it emerged that the treatment work does not differ significantly between the various defector supporting programmes as the majority of the treatment aims to create a behavioral change. The respondents unanimously believe that there are major difficulties with the reintegration work regarding defectors. Difficulties were found in getting an employment, finding residence and other ways to reintegrate.

Detta arbete utfördes med syfte att undersöka läkemedelsrester, PFAS-ämnen, pH-värde och hårdhet i Stockholms dricksvatten samt undersöka reningsprocessen vid Norsborgs vattenverk. För att uppfylla syftet inleddes arbetet med en litteraturstudie där information om läkemedelsrester, PFAS-ämnen, pH, hårdhet och reningsprocessen vid Norsborgs vattenverk samt information om olika kromatografiska metoder insamlades. Inga resultat erhölls för PFAS-ämnen då databaser för masspektrometri saknades på Kungliga Tekniska Högskolan. På grund av COVID-19 blev arbetet mycket begränsat eftersom analyserna för läkemedelsrester inte kunde slutföras. Detta ledde till att egna resultat för läkemedelsrester uteblev. Det fanns däremot tidigare studier inom ämnet som kunde användas för att driva en diskussion. Enligt tidigare studier är halter av läkemedelsrester i Mälaren är alldeles för låga för att påverka människor, men påverkar djurlivet i Mälarens vatten. Dock ökar läkemedelshalterna i Mälaren, vilket kan leda till problem i framtiden. Resultat erhölls för pH och hårdhet, och dessa värden var mycket bra för dricksvatten. pH kan däremot komma att bli ett problem i framtiden då ökad övergödning leder till ökad säsongsvariation av pH-värdet i Mälaren. Detta medför att vattenverken blir viktiga för att säkerställa kvaliteten på Stockholms kommunala dricksvatten. Reningen av Stockholms dricksvatten sker i två vattenverk, Lovö och Norsborgs vattenverk. I den här rapporten undersöktes Norsborgs vattenverk. Mälarens vatten är mycket rent, men vattenverken säkerställer dricksvattnets höga kvalitet. Detta kan bli viktigare med ökade säsongsvariationer av pH, men även ökade läkemedelsrester. / This thesis was made with the goal to examine pharmaceuticals, PFAS-substances, pH and hardness of the drinking water in Stockholm as well as examine the purification process of Norsborg’s water treatment work. To fulfil the goal, the project started with a literature study where information about pharmaceuticals, PFAS-substances, pH, hardness and the purification process of Norsborg’s water treatment work were gathered. Information about chromatography methods were also collected. No results for PFAS-substances was collected as no databases for mass spectrometry was available at the Royal Institute of Technology. Because of COVID-19 the project was limited since the analyses for pharmaceuticals could not be completed. This led to no results for the concentration of pharmaceuticals. Previous studies on the subject could be used as material for discussion. According to previous studies, the concentration of pharmaceuticals in Mälaren are way too low to affect humans, but will have an effect on other creatures living in Mälaren. The concentration of pharmaceuticals in Mälaren are increasing, which will lead to future problems. Results for pH and hardness were collected, and the values of these were very good for drinking water. Though, pH can be a problem in the future as increasing eutrophication leads to increasing seasonal variety of pH. This means that the water treatment works become very important to make sure that the quality of the drinking water in Stockholm is good. The purification of Stockholm’s drinking water is being done in Stockholm’s two water treatment works of Lovö and Norsborg. In this report the water treatment work of Norsborg was investigated. The water of Mälaren is very clean, but the water treatment works ensure the high quality of Stockholm’s drinking water. This will be more important in the future with increasing seasonal variety of pH, and increasing concentration of pharmaceuticals in Mälaren.

Syftet med denna studie var att undersöka de yrkesverksammas perspektiv på det behandlingsarbete de utför med män som utövat våld i nära relation. Genom studien undersöktes även vilka incitament som yrkesverksamma ansåg vara verksamma respektive mindre verksamma för förövarnas hjälpsökande. För att besvara studiens frågeställningar utfördes en kvalitativ forskningsstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med sju yrkesverksamma inom området. Tidigare forskning påvisar att de finns försvårande faktorer för förövare i sitt hjälpsökande såsom en stigmatiserande samhällssyn. Forskningen belyser även hur förövare upplever yrkesverksammas bemötande som avgörande i deras förändringsprocess. Genom en tematisk analys utvecklades tre teman, Yrkesverksammas perspektiv på samhällssynen på förövare, Yrkesverksammas perspektiv på motiverings- och behandlingsarbete samt Tvång och frivillighet inom ramen för arbetet med förövare. Dessa analyserades med hjälp av våra valda teorier social inlärningsteori, genus, maskulinitet samt makt mellan yrkesverksam och klient. Studiens resultat påvisar att yrkesverksamma upplever en stigmatiserande samhällssyn av förövare som verkar försvårande. Tidigare forskning som används i studien bekräftas delvis genom studiens resultat. Resultatet belyser de yrkesverksammas upplevelse av samhällets okunskap och oförmåga att skilja på person och dennas handlingar, vilket bidrar till denna stigmatisering. De menar att samhällets maskulinitetsnormer som inte legitimerar sårbara känslor hos män bidrar till att känslor som ilska legitimeras, med detta menas att våld kan användas som strategi av män för att hantera sårbarhet. Vidare framkom att de yrkesverksammas bemötande och relationsskapande med förövaren har en avgörande betydelse i behandlingsprocessen, en slutsats utifrån detta är yrkesverksamma bär ett stort ansvar. Vidare lämnas de i studien förslag på att en förändring av samhällets syn på mansrollen och förövare kan verka förebyggande i arbetet med mäns våld mot kvinnor i nära relation.  Nyckelord: Våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, behandlingsarbete, genus, makt, maskulinitet, mansnorm, mansideal, stigmatisering, Sverige. / The purpose of this study was to examine the professionals' perspectives on the treatment work they perform with men who have used violence in close relationships. The study also examined which incentives professionals considered to be effective and less effective for perpetrators seeking help. To answer the study's questions, a qualitative research study was conducted with semi-structured interviews together with seven professionals in the field. Previous research shows that there are aggravating factors for perpetrators in their search for help, such as a stigmatizing view of society. The research also sheds light on how perpetrators perceive the treatment of professionals as crucial in their process of change. Through a thematic analysis, three themes were developed, Professionals 'perspective on society's view of perpetrators, Professionals' perspective on motivation and treatment work and Coercion and voluntariness within the framework of work with perpetrators. These were analyzed with the help of our chosen theories social learning theory, gender, masculinity and power between professional and client. The results of the study show that professionals experience a stigmatizing view of society from perpetrators that seems aggravating. Previous research used in the study is confirmed in part by the results of the study. The result highlights the professionals' experience of society's ignorance and inability to distinguish between a person and his actions, which contributes to this stigma. They believe that society's norms of masculinity that do not legitimize vulnerable feelings in men help to legitimize feelings such as anger, by which is meant that violence can be used as a strategy by men to deal with vulnerability. Furthermore, it emerged that the professionals' treatment and relationship building with the perpetrator is of crucial importance in the treatment process, a conclusion based on this is that professionals carry a great deal of responsibility. Furthermore, the study suggests that a change in society's view of the male role and perpetrators can have a preventive effect in the work with men's violence against women in close relationships. Keywords: Violence in close relationships, men's violence against women, treatment work, gender, power, masculinity, male norm, male ideal, stigmatization, Sweden.