Syftet med den här uppsatsen var att bidra med fördjupad kunskap om hur konflikter i arbetsgrupper, inom behandlingsarbete, påverkar klienter. Genom att ha besvarat två delfrågor: Hur reagerar och agerar personal i konflikter? Hur påverkar dessa reaktioner och aktioner behandlingsarbete med klienter? Kunde vi få svar på den övergripande frågan: Hur påverkar konflikter i arbetsgrupper behandlingsarbetet? Det teoretiska perspektivet har utgjorts av Antonovskys KASAM. Metoden som använts var en empirisk studie med kvalitativ intervjuforskning. Intervjuerna gjordes med sex personer inom lika många verksamheter. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visade främst likheter i vad behandlingspersonal lägger i begreppet konflikt. Det som framträdde var att det fanns både konstruktiva och destruktiva konflikter och att dessa påverkade klienterna mer eller mindre negativt. Slutsatsen blev att personalen reagerar på olika åsikter och agerar med osäkerhet och irritation. Konflikterna påverkade både det professionella behandlingsarbetet och klienterna negativt.

<p>Syftet med den här uppsatsen var att bidra med fördjupad kunskap om hur konflikter i arbetsgrupper, inom behandlingsarbete, påverkar klienter. Genom att ha besvarat två delfrågor: Hur reagerar och agerar personal i konflikter? Hur påverkar dessa reaktioner och aktioner behandlingsarbete med klienter? Kunde vi få svar på den övergripande frågan: Hur påverkar konflikter i arbetsgrupper behandlingsarbetet? Det teoretiska perspektivet har utgjorts av Antonovskys KASAM. Metoden som använts var en empirisk studie med kvalitativ intervjuforskning. Intervjuerna gjordes med sex personer inom lika många verksamheter. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visade främst likheter i vad behandlingspersonal lägger i begreppet konflikt. Det som framträdde var att det fanns både konstruktiva och destruktiva konflikter och att dessa påverkade klienterna mer eller mindre negativt. Slutsatsen blev att personalen reagerar på olika åsikter och agerar med osäkerhet och irritation. Konflikterna påverkade både det professionella behandlingsarbetet och klienterna negativt.</p>

Ärendebelastning inom socialtjänsten är ett brett beforskat ämne. Dock saknas allt för ofta vad ärendebelastningen leder till i arbete med klienter. Syftet med denna studie var därmed att undersöka hur socialsekreterare, som arbetar med utredningar om barn och unga upplever hög ärendebelastning samt prioritering av ärenden i förhållande till klienter. Detta är en kvalitativ studie som utgår från en induktiv ansats. Studiens teoretiska perspektiv innefattar Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och dess handlingsutrymme samt ett maktperspektiv. Studien innehåller resultat från intervjuer med sju socialsekreterare från sex olika kommuner. En riktad innehållsanalys används under arbetet med datan från intervjuerna. Studiens slutsats visar att ärendebelastningen förändras över tid och att vid hög ärendebelastning måste respondenterna prioritera mellan ärenden. När det gäller att avgöra vilka ärenden som bör prioriteras utgår respondenterna alltid från barnets bästa samt ser till aspekten av direkt behov av skydd. Vidare dras slutsatsen att det administrativa arbetet har stor påverkan på respondenternas arbete med klienter i form av att tiden blir en bristvara. Studiens slutsatser visar att det finns skillnader mellan de medverkande kommunerna i denna studie, vilket kan påverka respondenternas arbete med klienter. Av respondenterna framkom det att de mindre kommunerna, som medverkat i studien, har ett mer begränsat batteri av insatser att tillhandahålla klienter. Detta kan medföra att klienter som är bosatta i mindre kommuner antingen behöver resa långt för att få tillgång till insatser i grannkommuner eller behöver förlita sig på de insatser som finns tillgängliga inom hemkommunen. Avslutningsvis visar slutsatserna att dessa insatser kan skilja sig mot de insatser de större kommunerna kan tillhandahålla.